När myndigheter delar kunskap i stället för att arbeta var för sig ökar möjligheten att förebygga brott, skydda barn och stoppa missbruk av välfärden. Med nya regler för informationsdelning tas nu ett avgörande steg mot ett tryggare Sverige – där samarbete, tidiga insatser och gemensamt ansvar står i centrum.
Är det början på slutet för det Al Capone-Sverige vi har? Eller kommer vi att fortsätta släppa in dysfunktionella migranter från tredje världen även efter valet 2026, om SD eventuellt inte längre har något inflytande?
Tänk dig ett samhälle där viktiga pusselbitar inte längre ligger utspridda i olika lådor. Där skolan ser tidiga varningssignaler, socialtjänsten förstår helheten och polisen kan agera snabbare – tillsammans. Det är precis den förändringen som nu tar form i Sverige genom nya regler för informationsdelning mellan myndigheter.
I över 50 år har experter pekat på samma problem: sekretessregler har ibland gjort att myndigheter inte kunnat samarbeta fullt ut, trots att de haft samma mål – att skydda människor och förebygga brott. Nu sker ett historiskt skifte.
Ett systemskifte för samarbete
Den nya sekretessbrytande bestämmelsen innebär att alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och vissa privata aktörer, kan dela information med varandra när det behövs för att förebygga, förhindra eller utreda brott, bidragsfusk och andra regelöverträdelser.
Det handlar inte om fri informationsspridning, utan om smartare samarbete. Varje gång information delas görs en noggrann intresseavvägning, och känsliga uppgifter skyddas fortfarande. Men onödiga hinder rivs.
Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver reformen som avgörande för att bryta rekryteringen av barn till kriminella gäng och för att slå mot den kriminella ekonomin. När myndigheter får en gemensam lägesbild kan de agera tidigare – innan problemen växer sig stora.
Barn får hjälp i tid
En av de mest hoppfulla effekterna gäller barn och unga. När polis, skola och socialtjänst kan sitta vid samma bord och tala öppet om samma barn, skapas helt nya möjligheter att upptäcka risker tidigt.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall lyfter just detta: tidiga insatser kan göra hela skillnaden mellan en trygg framtid och en väg in i kriminalitet. Forskning visar att tidig samverkan är en av de mest effektiva metoderna för brottsförebyggande arbete.
Stoppar fusk – stärker välfärden
Reformen stärker också välfärdssystemen. Genom bättre informationsutbyte kan myndigheter snabbare upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Det betyder att mer resurser kan gå till dem som verkligen behöver stöd.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att kampen mot bidragsbrott är central för att strypa den kriminella ekonomin. När fusket minskar ökar tilliten – och ett samhälle med hög tillit är ett tryggare samhälle.
Ett tryggare Sverige, steg för steg
Det nya regelverket är ingen mirakellösning, men det är ett kraftfullt verktyg. När myndigheter delar information effektivt kan brott förebyggas, barn skyddas och välfärden värnas.
Kort sagt: genom att samarbeta bättre och använda kunskap klokare tar Sverige ett tydligt steg mot ökad trygghet, starkare gemenskap och en ljusare framtid.
Fakta: Nya sekretessbrytande bestämmelsen
Vad? En ny regel som kan bryta sekretess så att uppgifter kan delas mellan aktörer när det behövs för att motverka brott och andra regelöverträdelser.
Vilka omfattas? Alla myndigheter – inklusive kommuner och regioner – samt vissa privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
Vad får delas? Uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda exempelvis brott, felaktiga utbetalningar och fusk.
Vad är nytt? Informationsdelningen är inte enkelriktad – uppgifter kan även lämnas från brottsbekämpningen till andra myndigheter och direkt mellan myndigheter utan brottsbekämpande uppdrag.
Vilka skydd finns? Innan uppgifter lämnas ut ska en intresseavvägning göras, och vissa typer av sekretess undantås från bestämmelsens tillämpningsområde.
Syfte: snabbare samarbete, tidigare insatser och bättre träffsäkerhet i arbetet mot gängrekrytering, välfärdsbrott och annan kriminalitet.
Sedan 2021 har hundratals våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. En stor del av brotten har skett inom hemtjänsten och på äldreboenden, ofta i samband med personlig omvårdnad. Under 2025 har åtta män dömts för grova sexualbrott mot äldre kvinnor – fall som tillsammans pekar på allvarliga brister i kontroll, ansvar och skydd inom äldreomsorgen.
Sverige har sedan 1970-talet i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen. Samhällets oförmåga att rensa bort migranter med dålig vandel har varit näst intill noll. Det behövs lagändringar som gör det svårare att bli svensk medborgare och bättre kontroll av vilka som får arbeta inom kommunala bolag och verksamheter.
Våldtäkter inom äldreomsorgen – ett systemfel som blottlagts
Sedan 2021 har 398 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. Enligt kriminologen Anders Östlund vid polisregion Mitt utmärker sig en särskild kategori: våldtäkter som sker inomhus, begångna av gärningsmän som inte står i parrelation till offret. Ett brott som i övrigt är ovanligt – men som återkommer bland äldre kvinnor.
Av de anmälningar som hittills granskats har över hälften skett inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Brotten sker ofta i samband med personlig omvårdnad, framför allt hygienmoment, där gärningsmannen utnyttjar sin maktposition och offrets utsatthet.
Under 2025 har åtta män dömts för våldtäkt eller andra grova sexualbrott inom äldreomsorgen. Fallen visar ett återkommande mönster av ensamarbete, bristande tillsyn, varningssignaler som ignorerats – och i flera fall ett system som misslyckats med att skydda de mest sårbara.
Åtta domar – samma strukturella brister
Bland de dömda finns hemtjänstpersonal, vårdbiträden och nattpersonal. Offren är kvinnor i åldrarna 80 till 100 år, flera med demens eller kognitiv svikt.
I Uppsala dömdes Baasim Yusuf till nio års fängelse för bland annat två grova våldtäkter och flera sexuella övergrepp mot kvinnor han ansvarade för inom nattpatrullen. Övergreppen filmades. I Eskilstuna avslöjades Melsh Keleta när han våldtog en alzheimersjuk kvinna i duschen på ett äldreboende – ett brott som kommunen inte polisanmälde, utan överlät åt anhöriga att hantera.
I Årjäng kunde en våldtäkt på en dement kvinna styrkas genom spermafynd på madrasskyddet. Ali Hassan Zada, som arbetat ensam på avdelningen, dömdes till fem och ett halvt års fängelse. I Timrå utnyttjade Angel Villaverde en dement kvinna i hennes hem. Han hade tidigare anklagats för liknande brott vid tre tillfällen.
I Umeå dömdes Mohammed Karrar för grov våldtäkt och grovt sexuellt ofredande efter att ha angripit två äldre kvinnor vid olika hemtjänstbesök. Trots att kommunen kände till den första händelsen stängdes han inte av innan nästa övergrepp skedde.
I Stockholm dömdes Shakir Mahmoud Shakir för våldtäkt på en 100-årig kvinna under förevändning av medicinsk behandling. I Varberg dömdes en 52-årig man för försök till grov våldtäkt – trots att han tidigare stängts av från arbete inom psykiatrin på grund av misstankar om sexuella övergrepp.
I Vänersborg dömdes en hemtjänstman i 25-årsåldern för grovt sexuellt övergrepp efter att ha lagt sig över en kvinna i hennes säng. Kvinnan dog några veckor senare.
Gemensamma nämnare
Trots skillnader i ålder, bakgrund och arbetsplats förenas fallen av flera gemensamma faktorer. Brotten sker i omsorgssituationer där offret är beroende av hjälp. Gärningsmännen arbetar ofta ensamma. Offren har begränsad möjlighet att slå larm – ibland är gärningsmannen den enda tillgängliga hjälpresursen. Tidigare varningssignaler ignoreras, och i flera fall får personal arbeta kvar trots misstankar. Kommuner underlåter att polisanmäla eller agerar sent.
Kriminologen Anders Östlund beskriver hur kvinnornas berättelser är påfallande lika. Ofta ges instruktioner under övergreppet, som om våldtäkten vore en fortsättning på arbetsuppgiften. Det är ett beteende som visar hur yrkesrollen används som täckmantel.
Ett stort mörkertal
Endast en bråkdel av anmälningarna leder till åtal och fällande dom. Även om inte alla anmälningar motsvarar faktiska våldtäkter bedöms mörkertalet som mycket stort. Många äldre kvinnor saknar möjlighet att berätta, blir inte trodda eller avlider innan rättsprocessen ens inleds.
Att dessa brott sker i samhällets mest skyddsvärda miljöer – i hemmet, på äldreboenden, under vård – gör dem särskilt allvarliga. Fallen från 2025 visar inte bara enskilda gärningsmän, utan ett system som gång på gång brister i ansvar, kontroll och skydd.
Slutligen
Problemet med våldtäkter inom hemtjänsten beror på alltför liberala regler. Det har varit för lätt att få asyl och medborgarskap i Sverige. I Sverige utvisar vi inte folk som begår brott, utan vi fortsätter försörja dem med skattepengar. Sedan 1975 har man bedrivit en alltför liberal politik där man i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen.
Man kan fråga sig varför vi ens låter personer som arbetar inom hemtjänsten, och som inte är svenska medborgare, stanna i Sverige. Att vi ska ta emot arbetskraftsinvandrare utanför EU som inte kan språket eller vår kultur, och sedan låta dem arbeta med den grupp som byggde Sverige. Sverige måste få en mycket hårdare attityd mot brottslingar.
Om grundlagsändringen går igenom som gör att man kan annullera medborgarskap, då måste vi ha en utrensningsmyndighet som enbart arbetar med att hitta kriminella invandrare som har dubbla medborgarskap. Vi har en DO som trakasserar småföretagare för att de säger nej till personal med slöja i kundrelationer. Nu är det dags att vi får en utrensningsmyndighet som bara arbetar med att gallra det svenska samhället från personer som har dålig vandel och dubbla medborgarskap.
Sammanställning: Dömd sexualbrottslighet inom äldreomsorgen (2025)
Namn
Ålder
Dömda brott
Plats / sammanhang
Medborgarskap / ursprung
Baasim Yusuf
29
2 grova våldtäkter, 3 grova sexuella övergrepp, 5 fall av kränkande fotografering
Nattpatrullen, hemtjänst (Uppsala)
Svensk medborgare. Får bara 9 års fängelse.
Slipper spöslitning.
Kommer kostar samhäller 12 miljoner kronor i Svenskt lyxfängelse.
Melsh Keleta
34
Våldtäkt
Äldreboende, duschsituation (Eskilstuna)
Eritreansk medborgare. Bli inte utvisad. Kommer kostar samhället ca 5 miljoner
Ali Hassan Zada
40
Grov våldtäkt
Äldreboende, nattpass (Årjäng)
Svensk medborgare. Får bara 5 års fängelse. Får inte ens 200 timmar konstant spöslitning.
Kostar samhället ca 7 miljoner kronor
Angel Villaverdem <- MP Politiker
62
Våldtäkt
Hemtjänstkund i privat bostad (Timrå)
Svensk medborgare. Får ett extrem liberalt straff på bara 3 år i Svenskt lyxfängelse. Kostar samhäller 4,6 miljoner
Mohammed Karrar
33
Grov våldtäkt, grovt sexuellt ofredande
Hemtjänstbesök hos två kvinnor (Umeå)
Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på bara 5 års fängelse och bli inte utvisad.
Uppskattad kostnad för samhället 7 miljoner kronor
Shakir Mahmoud Shakir
38
Våldtäkt
Hemtjänstbesök hos 100-årig kvinna (Stockholm)
Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på 4 års fängelse. Bli inte utvisad.
Uppskattad kostnad för samhället 5,5 miljoner kronor
(Namn ej publicerat)
52
Försök till grov våldtäkt, grovt sexuellt övergrepp
Äldreboende + tidigare psykiatrijobb (Varberg / Halland)
Ej angivet
(Namn ej publicerat)
ca 25
Grovt sexuellt övergrepp
Hemtjänstbesök (Vänersborg)
Syrisk medborgare
Fakta : Utresningmyndigheten som gör Sverige tryggt ingen.
Så skulle en utrensningsmyndighet fungera: den får övergripande möjligheter att inhämta data från Skatteverket, domstolar, Polisen, Migrationsverket, Kriminalvården, Försäkringskassan, kommuner, regioner och andra myndigheter. Genom att aktivt bearbeta denna data med AI och algoritmer skulle man kunna identifiera personer som har permanent uppehållstillstånd eller dubbla medborgarskap.
Därefter skulle man, tillsammans med advokater och jurister, arbeta för att få deras svenska medborgarskap annullerat, så att de senare kan deporteras.
En sådan myndighet skulle vara en enorm vinstaffär för det svenska folket. Varje deporterad kriminell migrant är oftast en samhällsekonomisk vinst på flera miljoner kronor.
