Stockholm.homes

Etikett: USA

  • Yes, we can! Antifa är terroristklassade i USA.

    USA:s ledning betecknar nu Antifa som en inhemsk terroristorganisation. Beslutet motiveras med uppgifter om organiserat våld, hot mot myndigheter och försök att tysta politiska motståndare genom skrämseltaktik.

    Antifa – den dolda maskinen för våld och skräck

    De säger sig kämpa för frihet. Men bakom slagorden döljer sig något helt annat. Antifa framträder inte längre som en löst sammansatt proteströrelse, utan som en välorganiserad maskin för våld, hot och skräck.

    Myndigheter beskriver en rörelse som förvandlat amerikanska gator till slagfält. I centrum står organiserade upplopp, väpnade konfrontationer med polisen och brutala attacker mot federala tjänstemän. Immigration and Customs Enforcement har blivit ett av deras främsta måltavlor, men hoten stannar inte där – politiker, aktivister och journalister har gång på gång utsatts för Antifas iskalla metod: doxxning, där privat information publiceras för att tysta och skrämma.

    Antifa arbetar metodiskt. De rekryterar unga människor, formar dem till radikaliserade kämpar och släpper sedan ut dem i en kamp som inte bara riktas mot enskilda myndigheter, utan mot själva grundvalen för den amerikanska rättsstaten. Bakom kulisserna används krypterade kanaler, dolda finansieringsflöden och sofistikerade metoder för att hålla verksamheten hemlig och undgå rättsväsendets blick.

    Men bilden blir ännu mörkare. Antifa uppges också samarbeta med andra grupper och nätverk, i syfte att sprida politiskt våld och tysta laglig opposition. Målet är klart: att med hot och skrämsel uppnå politiska vinster – en strategi som bär alla kännetecken på inhemsk terrorism.

    Nu slår USA:s ledning tillbaka. Antifa har officiellt betecknats som en inhemsk terroristorganisation. Det innebär att myndigheter får order om att använda alla tillgängliga resurser för att tränga in i rörelsens skuggvärld, slå sönder dess operationer och rikta strålkastaren även mot de som finansierar våldet.

    För kritikerna är detta en nödvändig markering. Antifa har, menar de, för länge fått härja i det fördolda och bygga sina nätverk av skräck. Nu beskrivs kampen mot rörelsen som en fråga om att försvara både lagen och demokratin – innan fler gator förvandlas till slagfält i kaosets namn.

  • ARTIFICIELL POLITIK – så saboterar överreglering Europas framtid

    Artificiell politik: Europas vägval i AI-frågan

    Artificiell intelligens (AI) har på kort tid blivit en av de mest omdiskuterade teknologiska förändringarna i modern tid. Tekniken beskrivs av vissa som ett större paradigmskifte än den industriella revolutionen, samtidigt som den möts av skepsis, farhågor och hård reglering – inte minst i Europa.

    Vad är AI?

    AI är ett samlingsnamn för datorsystem som kan identifiera mönster, fatta beslut och kommunicera resultat. De mest avancerade modellerna bygger på så kallade neurala nätverk som tränas på enorma mängder data. Utvecklingen har gått snabbt: på bara några år har AI-modeller gått från enklare text- och bildgenerering till att i tester prestera på nivåer som överträffar människor inom vissa akademiska områden.

    Forskare och företag talar redan om möjligheten till ”superintelligens” – system som kan lösa problem på en nivå bortom mänsklig kapacitet. Optimister menar att detta kan leda till medicinska genombrott, billigare produktion och en kunskapsexplosion, medan kritiker varnar för överdrivna förväntningar eller till och med existentiella risker.

    Historisk skepsis mot ny teknik

    Motstånd mot tekniska framsteg är inget nytt. Redan Sokrates oroade sig för att skriften skulle skada det självständiga tänkandet. Under industrialiseringen slog textilarbetare sönder maskiner som hotade deras arbeten, och i Sverige möttes både kylskåp och hemdatorer inledningsvis med misstro. I backspegeln har dock de flesta tekniska genombrott visat sig omvälvande snarare än förödande.

    Sverige halkar efter

    Trots goda förutsättningar har Sverige tappat i den internationella AI-ligan, från plats 15 till 25 på bara några år. En AI-kommission ledd av Carl-Henrik Svanberg presenterade 75 förslag för att stärka landets position, bland annat satsningar på elförsörjning, datorkraft, forskning och kompetens.

    Regeringen valde dock att endast gå vidare med en mindre del: 60 miljoner kronor till en ”AI-verkstad för offentlig sektor”. Kritiker menar att detta är långt ifrån de strukturella satsningar som krävs för att möta den snabba internationella utvecklingen.

    EU:s AI Act – skydd eller hämsko?

    På europeisk nivå har AI Act blivit ett centralt verktyg för att reglera tekniken. Lagen, som omfattar över 200 sidor, delar in AI-användning i olika riskkategorier och inför omfattande krav på utvecklare och företag. Syftet är att skapa trygghet för medborgare, men flera aktörer varnar för att regelverket kan bli en hämsko för innovation.

    Stora europeiska företag som Siemens och SAP har kallat lagen ”toxiskt för innovation”. Amerikanska teknikjättar har redan skjutit upp lanseringar av nya AI-tjänster i Europa, bland annat Apple och Meta.

    En global konkurrensfråga

    Utvecklingen av AI ses i allt större utsträckning som en geopolitisk fråga. USA och Kina investerar mångmiljardbelopp i datacenter och forskningssatsningar, medan EU riskerar att hamna på efterkälken. En rapport från den tidigare ECB-chefen Mario Draghi visar att Europas konkurrenskraft har minskat markant de senaste två decennierna – och att kontinenten har missat flera avgörande teknologiska skiften.

    Framtiden avgörs nu

    Frågan är om Europa genom reglering kan skapa en balans mellan innovation och säkerhet, eller om kontinenten riskerar att förlora inflytande över en teknik som väntas prägla ekonomi, kultur och politik under de kommande decennierna.

    Valet står mellan att vara en aktiv aktör i AI-utvecklingen – eller att bli beroende av teknik och innovation från andra delar av världen.

    Startsida

  • Sverige måste dra lärdom av USA:s misstag – stoppa islamistiska nätverk som Heal Palestine

    Exklusiva uppgifter från USA visar hur palestinier från Gaza, med hjälp av organisationen Heal Palestine, nyligen tagit sig in i landet – trots löften om att inga palestinska flyktingar skulle tas emot. Detta borde vara en väckarklocka för Sverige. Om islamistiska nätverk kan kringgå amerikanska myndigheter, vad hindrar att samma sak sker här?

    Innehållsförteckning

    I Gaza styr Hamas, en rörelse med tydliga kopplingar till terrorism. Varje person som lämnar Gaza riskerar att vara påverkad eller till och med direkt kopplad till denna islamistiska miljö. Ändå lyckades Heal Palestine organisera resor hela vägen till USA – med visum som på något sätt godkänts.

    Sverige redan utsatt

    Vi i Sverige vet redan hur illa det kan gå när kontrollen brister. Vi har tagit emot tusentals migranter utan tillräcklig bakgrundskontroll. Resultatet har blivit parallellsamhällen, ökad islamistisk radikalisering och grogrund för terrordåd. Säpo varnar regelbundet för hotnivån, men politiken fortsätter öppna dörrar.

    Fallet med Heal Palestine visar att organisationer som säger sig vara ”humanitära” i själva verket kan fungera som kanaler för att föra in islamister i västländer. Sverige måste inse att vi är lika sårbara.

    Låt inte islamister gömma sig bakom flyktingstatus

    Det är naivt att tro att alla som kallar sig ”flyktingar” från Gaza är oskyldiga. Hamas använder civilbefolkningen som skydd, men också som täckmantel. Hur vet vi att de som kommer inte är radikaliserade eller direkt lojala med terrororganisationer?

    Att ta emot människor från Gaza utan stenhård kontroll är att spela rysk roulette med svensk säkerhet.

    Sverige behöver tydliga gränser

    Vi måste dra en gräns här. Inga fler generösa visum till människor från konfliktzoner där islamistiska grupper dominerar. Inga fler samarbeten med organisationer som Heal Palestine – tvärtom borde deras verksamhet granskas och förbjudas i Sverige.

    Om USA, med sina enorma säkerhetsresurser, kan bli infiltrerat, hur mycket enklare är det då inte att utnyttja Sverige, med vår svaga migrationskontroll?

    Skydda svenska folket först

    Svenska folket har aldrig röstat för att islamister från Gaza ska flytta in i våra förorter. Vi har aldrig röstat för att våra städer ska bli tillhåll för radikala miljöer. Staten har ett ansvar – att skydda oss i första hand.

    Därför måste vi agera nu. Dra lärdom av USA\:s misstag. Stäng dörren för islamistiska nätverk, stärk säkerhetskontrollerna och sätt stopp för organisationer som försöker kringgå systemet.

    Vi kan inte tillåta att Sveriges framtid offras på naivitetens altare.

  • Trump och Putin möttes i Alaska – inga besked om fred i Ukraina

    Innehållsförteckning

    ANCHORAGE, ALASKA. President Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin möttes under lördagen på den amerikanska militärbasen Elmendorf-Richardson i Anchorage. Mötet sågs som historiskt – men slutade utan några konkreta besked om ett fredsavtal i Ukraina.

    Symboliskt möte på amerikansk mark

    Det var första gången som Trump och Putin sågs tillsammans sedan Trumps återkomst till Vita huset. Bilderna på de båda ledarna sida vid sida på en amerikansk militärbas spreds snabbt världen över.

    – Vi har en stor möjlighet här. Många vill att detta ska lyckas. Vi får se vad som händer, sade Trump inledningsvis.

    Putin svarade, via tolk:
    – Vi har alltid varit öppna för dialog. Vi hoppas kunna göra framsteg.

    Trots högtidliga ord presenterades inga detaljer.

    Ukrainas framtid i fokus

    Ukrainska tjänstemän reagerade med oro över mötet. Från Kiev har man länge fruktat att Washington och Moskva kan fatta beslut som rör Ukrainas framtid – utan att landet självt får delta.

    – Vi ser två män diskutera vårt öde långt borta, sade en ukrainsk diplomat till NBC News.

    Putin har tidigare krävt att Ukraina avstår från NATO-medlemskap och avträder delar av sitt territorium – något som skulle beskrivas som en rysk seger.

    Politiska risker för Trump

    Inrikespolitiskt innebär mötet både möjligheter och risker för Trump. Om han kan visa på konkreta framsteg i riktning mot fred, kan det bli en politisk triumf.

    Men kritiker varnar för att han kan framstå som alltför eftergiven mot Putin.
    – Om han kan säga att han fört fred till Ukraina, är det något han kan använda i kampanjen. Men ger han Putin för mycket, kan det slå tillbaka hårt, säger NBC:s politiska analytiker Kristen Welker.

    Presskonferens utan substans

    Efter det bilaterala mötet framträdde de båda ledarna gemensamt inför pressen. Putin höll ett långt anförande om historiska band och europeisk säkerhet. Trump beskrev samtalen som ”framgångsrika” men betonade att ”inget är klart förrän ett avtal finns på plats”.

    Inga frågor tilläts från presskåren.

    Frågan kvarstår

    Trots stora förväntningar slutade mötet i Anchorage utan tydliga besked om ett eldupphör. Trump lovade att kontakta NATO och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att ”diskutera nästa steg”.

    Om toppmötet var början på en verklig fredsprocess – eller bara politisk symbolik – återstår att se.

  • Trump gör skillnad emot brottslighet i Washington

    Innehållsförteckning

    Trump lanserar stor insats mot brottslighet i Washington

    Med ett tydligt budskap om att återställa ordning och trygghet på gatorna i den amerikanska huvudstaden har president Donald Trump inlett en av de mest omfattande federala brottsbekämpningsinsatserna i Washingtons moderna historia.

    Nödläge och mobilisering av Nationalgardet

    För bara några dagar sedan utlyste presidenten ett nödläge för allmän säkerhet och meddelade att 800 soldater ur Nationalgardet skulle kallas in för att stötta stadens polisstyrkor. Han var tydlig med att insatsen syftar till att rensa gatorna från kriminella element, våldsbrottslighet, illegala vapen och annan verksamhet som skapar otrygghet för laglydiga invånare. Om behovet finns är han även beredd att kalla in militären för att säkerställa att målen uppnås.

    Synlig närvaro i stadskärnan

    Redan första veckan har närvaron märkts av. Pansarfordon har patrullerat centrala delar av staden, särskilt vid känsliga platser och turistattraktioner. Barrikader har rests vid myndighetsbyggnader, och soldater har interagerat med allmänheten, vilket både stärker synligheten och trygghetskänslan. Utöver Nationalgardet deltar 500 federala agenter, och insatsen har potential att bli en modell för liknande åtgärder i andra brottsutsatta storstäder som New York och Chicago.

    Gripanden redan första dygnet

    Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt rapporterade att redan under första kvällen greps 23 personer. Bland dessa finns misstänkta för mord, vapenbrott, narkotikahandel, stalking, vårdslös körning och andra allvarliga brott.
    – Detta är bara början, sade Leavitt, och betonade att administrationen under den kommande månaden målmedvetet kommer att spåra upp och gripa våldsamma lagöverträdare, stoppa den kriminalitet som undergräver tryggheten och återställa säkerheten för vanliga amerikaner.

    FBI och polisen i samarbete

    Enligt FBI-chefen Kash Patel deltog FBI-agenter i ungefär hälften av gripandena. Två dagar senare hade antalet gripna stigit till 43. Den lokala polischefen Pamela Smith välkomnar satsningen och menar att det är ett avgörande steg för att minska tillgången på illegala vapen och därmed förebygga våldsbrott.
    – Vi vet att vi måste få bort illegala vapen från våra gator, och denna ökade närvaro kommer att göra vår stad tryggare, säger Smith.

    Allvarlig brottsstatistik

    Insatsen kommer i en tid då Washingtons mordstatistik väcker oro. Bara timmar efter att Nationalgardet anlänt inträffade årets 100\:e mord, bara drygt en kilometer från Vita huset. Den siffran placerar huvudstaden över genomsnittet jämfört med andra större amerikanska städer. Polisfackets ordförande Gregg Pemberton anklagar dessutom stadens ledning för att manipulera brottsstatistik och att invånarna länge fått en falsk bild av läget.

    Juridiskt stöd för insatsen

    Trump har aktiverat D.C\:s Nationalgarde under Title 32, vilket innebär att styrkorna kan samverka både med lokala polisen och federala myndigheter, samtidigt som delstaten fortfarande formellt behåller viss kontroll. Syftet är att snabbt och effektivt skapa resultat. Målet är inte bara att göra gatorna säkrare under de 30 dagar insatsen pågår, utan att bygga upp en varaktig känsla av trygghet för invånare och besökare.

    Pirro: ”Statistiken betyder inget för offren”

    Vid Justitiedepartementet betonade den nytillträdda federala åklagaren Jeanine Pirro att hon inte låter sig imponeras av siffror som säger att brottsligheten sjunkit med 26 procent det senaste året. Hon lyfte fram att människor fortfarande utsätts för grova våldsbrott, vilket är det som räknas för de drabbade.

    Även fokus på kultur och historia

    Parallellt har presidenten initierat en översyn av innehållet i Smithsonian Institution, med målet att ge en mer positiv och patriotisk bild av USA\:s historia och värderingar. Han anklagar museet för att tidigare ha spridit berättelser som svartmålar amerikanska och västerländska traditioner. Genom ett dekret från mars har Vita huset fått mandat att påbörja förändringen.

    En insats med signalvärde

    Den pågående operationen i Washington framstår därmed som både en säkerhetsinsats och en symbolpolitisk markering: att ordning och trygghet är centrala prioriteringar för presidenten och hans administration. Om resultaten blir bestående kan modellen komma att spridas till fler städer som kämpar med liknande problem.

    Faktaruta: Insatsen i Washington, D.C.

    Samlad brottsbekämpningsinsats med Nationalgardet och federala myndigheter.

    800 nationalgardister
    500 federala agenter
    30 dagar planerad varaktighet

    Resultat hittills

    • 23 gripanden första kvällen (mord, vapenbrott, narkotika m.m.).
    • Totalt 43 gripanden rapporterade två dagar senare.
    • Ökad synlig närvaro: patruller, barrikader, stöd vid myndighetsbyggnader och turistmål.

    Syfte och inriktning

    • Minska våldsbrott, få bort illegala vapen och öka tryggheten.
    • Genomförs under Title 32 – samverkan mellan lokal och federal nivå.
    • Kan bli modell för liknande insatser i bl.a. New York och Chicago.

    Reaktioner

    • Polischefen välkomnar stödet för att få bort illegala vapen.
    • Borgmästaren kritisk och varnar för maktöverskridande.
    • Polisfacket ifrågasätter stadens brottsstatistik.

    Status: Pågående insats. Uppdatera siffror löpande vid nya rapporter.

  • Fröken Proppmätt ”Moska(ssu)” vill att Sverige att lämna NATO.


    Tack vare den republikanske presidenten Ronald Reagan lyckades Moskva aldrig ockupera Sverige – och just därför kunde fröken proppmätt ens sätta sin fot här. Hon slapp växa upp i ett land där sovjetiska T-34:or rullade på gatorna och där Röda arméns soldater rutinmässigt våldtog den kvinnliga befolkningen under tvång och terror.


    SSU vill att Sverige lämnar Nato, ett år efter att medlemskapet trädde i kraft. Den nyvalda ordföranden Moska Hassas hänvisar till bristande tillit till USA, särskilt om Donald Trump åter blir president. I stället vill SSU se ett fördjupat EU-samarbete kring försvaret.
    Socialdemokraternas regeringsskifte i Natofrågan kom efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, men SSU har hela tiden varit kritiska. På helgens kongress beslutade förbundet att aktivt arbeta för ett svenskt Nato-utträde.
    Muf:s ordförande Douglas Thor kritiserar SSU:s linje kraftigt och menar att den gynnar Putin. Han kallar Nato ”Europas bästa skydd” och ifrågasätter SSU:s verklighetsuppfattning.Te

    Texten ni ser ovan är från en debattartikel i någon liberal kvällstidning. Det är intressant – fröken Proppmätt, som ursprungligen kommer från Afghanistan, har blivit inkvoterad som SSU-ordförande. SSU-ordförandeposten har historiskt varit en rak väg in till fina ministerposter i svenska regeringar.

     Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.

    Per Albin Hanssons beredskapstal hölls 27 augusti 1939 klockan 13.45

    Här ser vi faran med att låta utomnordiska migranter få makt i Sverige – de saknar historisk förankring. Fröken Proppmätt har inte haft någon äldre släkting som kunnat förklara för henne att Sveriges beredskap inte var särskilt god – något till och med socialdemokraterna bedyrade dyrt och hederligt i ett tal 1939.

    Moder Svea fick till slut dra ner trosorna så att herr Adolf kunde köra in den bakvägen sommaren 1940, när tyska trupptransporter tilläts passera genom Sverige till Norge.

    Sedan vill Fröken Proppmätt villkora NATO-medlemskapet så att vi bara ska vara medlemmar när det inte är en republikansk president i Vita huset.

    Vad fröken Proppmätt glömmer är att det var tack vare en republikansk president – Ronald Reagan – som hon kunde komma till Sverige som lyxflykting och få stekta sparvar serverade direkt i munnen. De har uppenbarligen smakat gott, med tanke på att hennes BMI verkar vara högre än hennes IQ.

    Ronald Reagan fick Gorbatjov att riva Berlinmuren, vilket ledde till en period av avspänning – ända fram till Rysslands invasion av Ukraina.

    Det är sorgligt att se att sådana sinnesslöa vrak som fröken Proppmätt kan få höga politiska poster. Sedan pratar samma parti om populism. Är inte detta populism – att välja en sådan kakistokrat som ordförande?

    Socialdemokraterna har varit drivande i nedrustningen av det svenska försvaret i alla tider. Den enda socialdemokratiske statsminister som har drivit en vettig politik var Tage Erlander. Efter att Erlander lämnade tillbaka pennorna till statsverket, har Socialdemokraterna inte gjort mycket rätt vad gäller försvarspolitik.

    Fakta: Hur Ronald Reagan bidrog till Berlinmurens fall

    • Vem? Ronald Reagan, USA:s president 1981–1989.
    • Motparten? Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov.
    • Bakgrund: Berlinmuren byggdes 1961 av Östtyskland för att stoppa flykt från öst till väst. Den blev en symbol för kalla kriget och Sovjetunionens förtryck.
    • Politisk linje: Reagan kallade Sovjet för ”ondskans imperium” och ökade USA:s militärbudget kraftigt för att sätta press på Sovjet.
    • Berömt tal: Den 12 juni 1987 höll Reagan ett tal vid Brandenburger Tor i Västberlin:
      “Mr. Gorbachev, tear down this wall!”
    • Resultat:
      • Gorbatjovs reformer (glasnost & perestrojka) ökade trycket inifrån.
      • Reagans politik stärkte oppositionen i östblocket.
      • Berlinmuren föll den 9 november 1989 efter folkets massiva protester.
    • Sammanfattning: Reagan bidrog genom militärt tryck, tydlig ideologisk linje och stöd till förändringskrafter i öst.