Sedan 2021 har hundratals våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. En stor del av brotten har skett inom hemtjänsten och på äldreboenden, ofta i samband med personlig omvårdnad. Under 2025 har åtta män dömts för grova sexualbrott mot äldre kvinnor – fall som tillsammans pekar på allvarliga brister i kontroll, ansvar och skydd inom äldreomsorgen.

Våldtäkter inom äldreomsorgen – ett systemfel som blottlagts

Sedan 2021 har 398 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. Enligt kriminologen Anders Östlund vid polisregion Mitt utmärker sig en särskild kategori: våldtäkter som sker inomhus, begångna av gärningsmän som inte står i parrelation till offret. Ett brott som i övrigt är ovanligt – men som återkommer bland äldre kvinnor.

Av de anmälningar som hittills granskats har över hälften skett inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Brotten sker ofta i samband med personlig omvårdnad, framför allt hygienmoment, där gärningsmannen utnyttjar sin maktposition och offrets utsatthet.

Under 2025 har åtta män dömts för våldtäkt eller andra grova sexualbrott inom äldreomsorgen. Fallen visar ett återkommande mönster av ensamarbete, bristande tillsyn, varningssignaler som ignorerats – och i flera fall ett system som misslyckats med att skydda de mest sårbara.

Åtta domar – samma strukturella brister

Bland de dömda finns hemtjänstpersonal, vårdbiträden och nattpersonal. Offren är kvinnor i åldrarna 80 till 100 år, flera med demens eller kognitiv svikt.

I Uppsala dömdes Baasim Yusuf till nio års fängelse för bland annat två grova våldtäkter och flera sexuella övergrepp mot kvinnor han ansvarade för inom nattpatrullen. Övergreppen filmades. I Eskilstuna avslöjades Melsh Keleta när han våldtog en alzheimersjuk kvinna i duschen på ett äldreboende – ett brott som kommunen inte polisanmälde, utan överlät åt anhöriga att hantera.

I Årjäng kunde en våldtäkt på en dement kvinna styrkas genom spermafynd på madrasskyddet. Ali Hassan Zada, som arbetat ensam på avdelningen, dömdes till fem och ett halvt års fängelse. I Timrå utnyttjade Angel Villaverde en dement kvinna i hennes hem. Han hade tidigare anklagats för liknande brott vid tre tillfällen.

I Umeå dömdes Mohammed Karrar för grov våldtäkt och grovt sexuellt ofredande efter att ha angripit två äldre kvinnor vid olika hemtjänstbesök. Trots att kommunen kände till den första händelsen stängdes han inte av innan nästa övergrepp skedde.

I Stockholm dömdes Shakir Mahmoud Shakir för våldtäkt på en 100-årig kvinna under förevändning av medicinsk behandling. I Varberg dömdes en 52-årig man för försök till grov våldtäkt – trots att han tidigare stängts av från arbete inom psykiatrin på grund av misstankar om sexuella övergrepp.

I Vänersborg dömdes en hemtjänstman i 25-årsåldern för grovt sexuellt övergrepp efter att ha lagt sig över en kvinna i hennes säng. Kvinnan dog några veckor senare.

Gemensamma nämnare

Trots skillnader i ålder, bakgrund och arbetsplats förenas fallen av flera gemensamma faktorer. Brotten sker i omsorgssituationer där offret är beroende av hjälp. Gärningsmännen arbetar ofta ensamma. Offren har begränsad möjlighet att slå larm – ibland är gärningsmannen den enda tillgängliga hjälpresursen. Tidigare varningssignaler ignoreras, och i flera fall får personal arbeta kvar trots misstankar. Kommuner underlåter att polisanmäla eller agerar sent.

Kriminologen Anders Östlund beskriver hur kvinnornas berättelser är påfallande lika. Ofta ges instruktioner under övergreppet, som om våldtäkten vore en fortsättning på arbetsuppgiften. Det är ett beteende som visar hur yrkesrollen används som täckmantel.

Ett stort mörkertal

Endast en bråkdel av anmälningarna leder till åtal och fällande dom. Även om inte alla anmälningar motsvarar faktiska våldtäkter bedöms mörkertalet som mycket stort. Många äldre kvinnor saknar möjlighet att berätta, blir inte trodda eller avlider innan rättsprocessen ens inleds.

Att dessa brott sker i samhällets mest skyddsvärda miljöer – i hemmet, på äldreboenden, under vård – gör dem särskilt allvarliga. Fallen från 2025 visar inte bara enskilda gärningsmän, utan ett system som gång på gång brister i ansvar, kontroll och skydd.

Slutligen

Problemet med våldtäkter inom hemtjänsten beror på alltför liberala regler. Det har varit för lätt att få asyl och medborgarskap i Sverige. I Sverige utvisar vi inte folk som begår brott, utan vi fortsätter försörja dem med skattepengar. Sedan 1975 har man bedrivit en alltför liberal politik där man i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen.

Man kan fråga sig varför vi ens låter personer som arbetar inom hemtjänsten, och som inte är svenska medborgare, stanna i Sverige. Att vi ska ta emot arbetskraftsinvandrare utanför EU som inte kan språket eller vår kultur, och sedan låta dem arbeta med den grupp som byggde Sverige. Sverige måste få en mycket hårdare attityd mot brottslingar.

Om grundlagsändringen går igenom som gör att man kan annullera medborgarskap, då måste vi ha en utrensningsmyndighet som enbart arbetar med att hitta kriminella invandrare som har dubbla medborgarskap. Vi har en DO som trakasserar småföretagare för att de säger nej till personal med slöja i kundrelationer. Nu är det dags att vi får en utrensningsmyndighet som bara arbetar med att gallra det svenska samhället från personer som har dålig vandel och dubbla medborgarskap.

Sammanställning: Dömd sexualbrottslighet inom äldreomsorgen (2025)