Stockholm.homes

Etikett: straffrabatt

  • Slipper livstidsutvisning för stöld av ostar – det svenska rättssystemet fallerar igen.

    Han hotar att hugga och döda en butiksanställd efter en simpel stöld – ändå belönas han med straffrabatt och en symbolisk utvisning på bara 10 år. Domen i Solna tingsrätt är ett hån mot brottsoffer, företagare och alla laglydiga i Sverige.

    När den vänsterradikala domaren fröken Proppmätt sitter och tycker synd om brottslingar får man endast fjuttiga 10 års utvisning i stället för livstid. Fler och fler svenskar frågar vad det är för fel på Sveriges alltför liberala straffsystem.

    Oststölden som blev rån – och domen som väcker vrede

    En till synes banal stöld i en livsmedelsbutik i Sundbyberg har utvecklats till ett uppmärksammat rättsfall som nu väcker starka reaktioner. En 29-årig man har dömts till ett och ett halvt års fängelse samt utvisning i tio år efter att en stöld eskalerat till våld och dödshot. Domen från Solna tingsrätt kritiseras för att vara alltför mild och för att, enligt kritikerna, sätta förövarens situation före brottsoffrets.

    Händelsen

    Det var i september förra året som mannen gick in på ICA Skogsbacken. Med tom kundkorg men fylld ryggsäck passerade han kassan och lämnade butiken. Personalen reagerade, granskade övervakningsfilmen och såg hur mannen plockat på sig åtta ostar.

    Två anställda följde efter och konfronterade honom på Storskogstorget. Där urartade situationen snabbt. Mannen blev våldsam, slog en av de anställda i ansiktet och uttalade hot om att hugga eller döda. Händelsen, som började som en ringa stöld, fick därmed betydligt allvarligare konsekvenser.

    Från stöld till rån

    Själva stölden bedömdes som ringa, men på grund av våldet och dödshoten rubricerades gärningen som rån. Tingsrätten beskrev omständigheterna som allvarliga. Trots detta landade straffet på 1,5 års fängelse, reducerat med 33 procents straffrabatt, samt en tidsbegränsad utvisning på bara tio år.

    Det är just här som kritiken tar fart. Många menar att straffet framstår som oproportionerligt lågt i förhållande till gärningens allvar, särskilt med tanke på att våld och hot mot liv förekom.

    Kritiken mot domen

    Kritiker pekar på flera aspekter som väcker ilska. Dels straffrabatten, som uppfattas som svår att motivera när våld använts mot butikspersonal. Dels att utvisningen är tidsbegränsad, och att domstolen vägt in gärningsmannens eventuella anknytning till Sverige. Enligt experter inom etik och männskliga rättigheter borde brist på svenskt medborgarskap leda till utvisning utan hänsyn till personliga kopplingar, när allvarliga brott begås.

    Samtidigt menar många att brottsoffret hamnar i skymundan. Näringsidkaren som drabbas av stölden måste själv arbeta in förlusten och dessutom betala moms på varor som aldrig sålts. Den ekonomiska och psykiska belastningen hamnar hos företagaren och de anställda – inte hos gärningsmannen.

    Det är handlaren Sjöqvist som tvingas ta hela smällen, medan svenska domstolar fortsätter att visa större medkänsla med brottslingar än med deras offer. Matpriserna har nått rekordhöga nivåer och beror delvis på att livsmedelshandeln har drabbats av ökade kostnader i form av ringa stölder.

    Ett system som tappat proportionerna?

    Domen beskrivs av kritiker som ett typexempel på hur Sveriges rättssystem prioriterar förövaren framför offret. Våld och dödshot relativiseras, medan gärningsmannens personliga förhållanden ges stort utrymme. Livstids utvisning blir det inte ens vid upprepade brott, utan i stället tidsbegränsningar och rabatter.

    Resultatet, menar experter, är ett samhälle där kriminella möts av mildhet och där laglydiga medborgare och företagare får bära konsekvenserna. Oststölden i Sundbyberg blev ett rån – men domen har för många blivit ännu ett kapitel i berättelsen om ett rättssystem som, enligt dem, tappat sina proportioner.


    Brottslingen kom från Afghanistan och hade inga asylskäl för att få stanna i Sverige. Frågan man kan ställa sig är därför varför han ens släpptes ut i det svenska samhället. Ingen från Afghanistan eller dessa närområden har asylskäl i Sverige. Återigen misslyckas det svenska samhället.

  • Så kan samhället skydda sej emot onda transmördare.

    Sverige är på väg mot ett övervakningssamhälle där laglydiga medborgare ska granskas som misstänkta, medan dömda sexualbrottslingar skyddas av staten. Politikerna jagar åsikter i privata chattar men låter kända rovdjur gå fria – med skyddad identitet, straffrabatt och noll uppföljning. Det är inte säkerhet, det är ett systemfel.

    Anders Gustaf Dalman
    Skarprättaren Anders Gustaf Dalman var en av de män som byggde Sverige med sin yrkesskicklighet. Han gjorde skillnad i samhället genom att se till att dåliga människor kunde få ett straff som fungerade för dem. Tyvärr fick han ingen efterträdare, och därav kunde monstret ”Vilma” släppas ut i samhället igen. I dag har vi sinnesslöa gråterskor till socionomer som tycker synd om brottslingar och gullar med dem.

    Det finns mord, och så finns det mord som det snackas om. Mordet på JFK, Palme med flera är mord som det pratas om i årtionden, ibland till och med århundraden, som när det gäller Gustaf III. Transmördaren i Rönninge som mördade och troligen styckade en 25-årig kvinna kommer att vara ett mord som det talas om år framöver.

    Transmördaren ”Vilma” är ett exempel på det feltänk som dagens politiker sysslar med.

    I ena änden vill man ha Chat Control – EU:s egen lilla Stasi 2.0 – som ska hålla koll på vad du tycker och tänker i din privata kommunikation med andra. I den andra änden klarar samhället inte av att hålla pedofilen och transvestiten ”Vilma” Andersson under uppsikt.

    Transan ”Vilma” dömdes redan 2019 för försök till människorov av en 10-årig flicka samt barnpornografibrott, men fick bara 2 respektive 4 månaders fängelse, minus den vanliga straffrabatten. Något är fel på ett samhälle där man skyddar farliga brottslingar från att bli spårade av allmänheten och därmed hållas under uppsikt.

    I ”Vilmas” fall är det uppenbart hur fel det är i vårt samhälle: ett sådant monster kan släppas ut ur fängelse med straffrabatt, få skyddad identitet och sedan, sex år senare, styckmörda en ”random” kvinna.

    Anders Gustaf Dalmans yrkesskicklighet gjorde att Änglamakerskan Anna Månsdotter fick det straff hon förtjänade. Om ”Vilma” Andersson skulle få möta en skarprättare 2026 – då sparar vi både pengar och får ett tryggare samhälle.

    I stället för att starta massövervakningsprojekt som Chat Control bör man börja med att övervaka dömda brottslingar.

    Förslag:

    1. Ta bort straffrabatter. Döms man till 2 år och 4 månaders fängelse ska man avtjäna exakt den tiden.
    2. Gör det omöjligt för dömda sexualbrottslingar att få skyddad identitet.
    3. Om en sexualbrottsling slår sig ner i ett område där det finns stora risker ska SMS-varningar skickas till medborgarna i området, så att de kan hjälpa till att hålla monstret under uppsikt.
    4. Gör det brottsligt att hyra ut bostäder eller campingplatser till dömda sexualbrottslingar / terrorister.
    5. Sexualbrottslingar dömda för brott där barn varit inblandade ska inte få bo närmare än 10 mil från skolor eller dagis.
    6. Gör DNA, fingeravtryck, ansiktsdata och annan biometrisk information till öppen data för dömda sexualbrottslingar, terrorister och andra samhällsfarliga personer. Med modern teknik kan man då hålla dessa personer under uppsikt.
    7. Låt staten dela ut bidrag till företag och privatpersoner som köper utrustning som använder denna öppna data för att lättare hitta ovan nämnda brottslingar.
    8. Alla dömda brottslingar enligt ovan ska bära fotboja i minst 20 år efter avtjänat straff. Fotbojan ska automatiskt spela in alla samtal och logga positioner där den rör sig. Manipulerar man eller tar av sig fotbojan ska det leda till ett ännu längre fängelsestraff.
    9. Upprätta lokala straffkolonier där sexualbrottslingar får bo. Det finns gott om övergivna byar i Norrland och på andra mindre orter i Sverige. Lämnar man det område man tilldelats som dömd sexualbrottsling eller terrorist ska man åka direkt i fängelse och sättas i isoleringscell.

    Implementerar man förslagen ovan behövs ingen Chat Control. Vanliga människor ska inte drabbas av den Stasi-hysteri som vissa onda politiker driver. Resurserna ska i stället riktas mot de verkligt farliga individerna.

    En sak ska man ha klart för sig: en pedofil går inte att bota med ett fängelsestraff på 2 år och 4 månader. Den enda som kan göra det enda rätta med med ett monster som ”Vilma” Andersson är en skarprättare, men tyvärr fick aldrig riksskarprättaren Anders Gustaf Dalman någon efterträdare – och därav kan sådana här brott ske.

    Änglamakerskan Anna Månsdotter strax före sin avrättning. Skarprättare Dalman står längst till vänster i bilden och håller bödelsyxan dold bakom ryggen.

  • Stureplansmassakern – ett fruktansvärt brott, där samhället inte klarade av att ge gärningsmännen tillräckligt långa fängelsestraff.

    En av Kriminalvårdens celler någonstans i Sverige. Tänk om de som byggde Sverige hade det så här mysigt på äldreboendet Ättestupan som drivs av Stockholm stad?

    Ett brott som var början på slutet av folkhemmet.

    Stureplansmorden inträffade tidigt på morgonen den 4 december 1994 i Stockholms nöjeskvarter kring Stureplan. Fyra unga människor dödades och ett tjugotal skadades när automateld riktades mot entrén till nattklubben Sturecompagniet. Händelsen fick ett enormt genomslag i medier och blev ett nationellt trauma, eftersom våldet slog till i en miljö som många förknippade med vardagligt nöjesliv snarare än livsfara.

    Från avvisning till masskjutning

    Bakgrunden till dådet var en till synes trivial konflikt. Ett sällskap nekades inträde på krogen efter bråk med ordningsvakter. Alkoholpåverkan, upplevd kränkning och gruppdynamik bidrog till en snabb eskalering. I stället för att lämna platsen beslutade sig gärningsmännen för att hämta ett skjutvapen och återvända.

    Vapnet var en norsk automatkarbin av typen AG-3 (norsk benämning på H&K G3, det som i Sverige kallas AK4), ett militärt vapen med hög eldhastighet. När skotten avlossades riktades de rakt in i entrén, där både personal och gäster befann sig. Fyra personer dödades, däribland ordningsvakten Joakim Jonsson och tre unga kvinnor, en av dem författaren Daniella Josberg.

    Gärningsmän och straff

    Den som enligt domstolarnas bedömning avlossade skotten var Tommy Zethraeus. Han dömdes 1995 till livstids fängelse för fyra mord och flera mordförsök. År 2018 beslutade Örebro tingsrätt att omvandla livstidsstraffet till 39 års fängelse. Efter att ha avtjänat två tredjedelar av straffet frigavs han villkorligt i december 2020.

    Medgärningsmannen Guillermo Márquez Jara dömdes i tingsrätten till tio års fängelse för medhjälp till mord och grovt vållande till annans död. Efter överklaganden sänktes straffet först till fyra år i hovrätten, men höjdes senare av Högsta domstolen till sex års fängelse. Han frigavs villkorligt år 2000 efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff.

    Farshad Doosti, som också deltog i händelseförloppet, dömdes slutligen till sex års fängelse för medhjälp till grovt vållande till annans död och grovt vållande till kroppsskada. Även han frigavs villkorligt efter att ha avtjänat huvuddelen av sitt straff.

    Ytterligare flera personer dömdes för medhjälp, skyddande av brottsling samt olaga vapeninnehav, med straff som varierade från villkorlig dom och skyddstillsyn till kortare fängelsestraff.

    Rättsprocessens betydelse

    Rättegångarna efter Stureplansmorden blev vägledande för hur svenska domstolar bedömer ansvar i grova våldsbrott med flera inblandade. En central fråga var skillnaden mellan uppsåt och grov oaktsamhet. Domstolarna slog fast att även om alla inte haft för avsikt att döda, bar de ett tungt ansvar eftersom de medvetet deltagit i ett extremt riskfyllt handlande.

    Varför Stureplansmorden fortfarande diskuteras

    Ur ett samhälls- och beteendevetenskapligt perspektiv visar Stureplansmorden hur flera faktorer kan samverka till katastrof: alkoholens påverkan på omdömet, grupptryckets kraft, tillgången till illegala vapen och den täta urbana miljön där många oskyldiga befinner sig på liten yta.

    Händelsen påverkade debatten om krogvåld, ordningsvakters säkerhet och illegal vapenhantering i Sverige under 1990-talet, och används fortfarande som ett exempel på hur snabbt en konflikt kan eskalera till massvåld.

    Ett samhälle som misslyckas med att bestraffa kriminella

    Än i dag väcker Stureplansmorden starka känslor, inte minst i samband med frigivningen av de dömda. Att ett livstidsstraff kan tidsbegränsas till så lite som 39 år visar enligt kritiker på grova brister inom det svenska rättsväsendet. Experter menar att livstid ska vara livstid. En ofta nämnd jämförelse är Anders Behring Breivik i Norge, som dömdes till livstids förvaring.

    Många menar att kostnaderna för att förvara sådana här gärningsmän blir extremt höga, men att detta delvis beror på hur kriminalvården är utformad. Kritiker hävdar att straffverkställigheten hade kunnat outsourcas till länder där kostnaderna är lägre och där man tydligare optimerar vad en livstidsdömd mördare får kosta samhället. Det hade inneburit mindre fokus på exempelvis Oxfilé och Playstation 5 i cellen, men samtidigt lägre kostnader för skattebetalarna och mindre börda för hederliga medborgare som annars tvingas finansiera en mycket kostsam kriminalvård.

    Fakta – Stureplansmassakern (1994)

    Datum 4 december 1994
    Plats Sturecompagniet, Stureplan, Stockholm
    Typ av brott Masskjutning
    Vapen Norsk automatkarbin AG-3 (H&K G3 / svenska AK4)
    Mördade 4 personer
    Skadade Cirka 20 fysiskt skadade (därtill psykiskt skadade)

    Dödsfall

    • Joakim Jonsson (ordningsvakt)
    • Kristina Oséen
    • Katinka Genberg
    • Daniella Josberg (författare)

    Gärningsmän och fängelsestraff (33% ”straffrabatt” = villkorlig frigivning efter 2/3)

    Gärningsman Dom Avtjänat (ca 2/3)
    Tommy Zethraeus ( Svensk ) Livstid → omvandlat till 39 år (2018) Ca 26 år (frigiven dec 2020)
    Guillermo Márquez Jara ( Chili ) 6 år Ca 4 år
    Farshad Doosti (Iran) 6 år Ca 4 år

    Not: ”33% straffrabatt” syftar här på villkorlig frigivning efter två tredjedelar av utdömt fängelsestraff.

  • SUBVERSIVA ELEMENT MISSHANDLADE HEMLÖS – KOM BILLIGT UNDAN MED EXTREMT LIBERALT STRAFF!

    Två 22-åringar från Västsverige sparkade, slog och förnedrade en hemlös man tills han låg blodig i snön – innan de skrattande knuffade ner honom i ett iskallt vattendrag. Trots tidigare brottslighet och misstänkta band till subversiva extremistkretsar kommer de undan med ett extremt liberalt straff tack vare lagens kryphål.

    Innehållsförteckning

    GM fick inte ens 168 timmar konstant spöslitning. Bild på en svensk fängelsecell.

    UDDEVALLA.
    En hemlös man i 55-årsåldern utsattes för en ofattbar brutalitet. Två unga män, båda 22 år gamla, slog och sparkade honom blodig, krossade hans revben och knuffade honom ner i det iskalla vattnet – samtidigt som de skrattade och filmade övergreppet.

    ”Fan är det varmt i vattnet eller?” hånar den ene på filmklippet, medan den andre sparkar mannen i huvudet.

    Blodspår i snön – men offret teg

    Polisen fann blodspår och trasiga kläder i snön en kall vintermorgon. Offret kördes till sjukhus med svåra skador – men vägrade vittna och hävdade att han ”ramlat”. Fallet såg ut att rinna ut i sanden.

    Filmerna avslöjade sanningen

    Först månader senare kom sanningen fram, när polisen i ett annat ärende fann filmerna i en mobiltelefon. Klippen visade den grymma misshandeln – och även en ny attack tio dagar senare, riktad mot samma hemlösa man.

    Tidigare brottsliga – och misstänkta extremistband

    De båda 22-åringarna förekommer redan i belastningsregistret. Dessutom misstänker polisen att de har kopplingar till en extremistisk autonoma vänstergrupp – element som beskrivs som subversiva och samhällsfientliga.

    Trots detta döms de nu ”bara” till två år och fyra månader i fängelse för grov misshandel, misshandel och försök till utpressning.

    Straffrabatten: ett kryphål i lagen

    Genom den omstridda straffrabatten för unga vuxna reduceras straffen med 33 procent – vilket betyder att de i praktiken endast behöver avtjäna 1 år och 7 månader bakom galler.

    ”Ett mycket fult brott”

    Tingsrätten kallar gärningarna ”mycket fula” och framhåller den förnedrande karaktären. Men trots brutaliteten, de misstänkta extremistkopplingarna och gärningsmännens tidigare brottslighet blir påföljden i realiteten ett extremt milt straff.

  • Falska poliser lurade gamla – fem sitter bakom lås och bom

    De utgav sig för att vara poliser – men var i själva verket hänsynslösa bedragare. En liga har lurat äldre stockholmare på guld och värdesaker. Nu sitter fem personer häktade – men frågan kvarstår: räcker straffen för att stoppa brotten mot våra mest sårbara?

    En 85-årig kvinna i Vårberg blev i juli lurad på guld och värdesaker. Allt av skojare som utgav sig för att vara poliser.

    Det började med ett sms om en hyrbil. När kvinnan ringde upp blev hon kopplad till en man som kallade sig polis. Han uppgav namn, detaljer och allt för att låta trovärdig.

    Kort därefter stod ”poliserna” vid hennes dörr. De tog hennes tillhörigheter – och försvann.

    Och hon var inte ensam. Totalt har elva äldre i Stockholms län fallit offer för ligan. Alla födda mellan 1930 och 1950.

    Stort polistillslag
    Den 22 augusti slog polisen till. Fyra personer greps på olika håll i landet. Alla är nu häktade, misstänkta för grovt bedrägeri. Ytterligare en person satt redan häktad.

    – Att vi kunde gripa flera samma dag är ett viktigt genombrott, säger utredningsledaren Robin Jansson Engström.

    Guldet spårades
    Jakten ledde vidare till guldbutiker i södra Stockholm. Den 28 augusti stormade polisen och Ekobrottsmyndigheten två butiker. Två personer greps och stora mängder guld togs i beslag.

    Frågan många ställer sig:
    Hur länge ska äldre svenskar behöva leva i skräck för bedragare – medan straffen för skurkarna fortsätter vara löjligt låga?

    Faktaruta: Straff för bedrägerier mot äldre

    • Grovt bedrägeri kan ge upp till 6 års fängelse enligt lag.
    • I praktiken är straffen ofta korta – medianstraffet ligger vanligen på några månader till cirka 1 år.
    • Enligt Brottsförebyggande rådets statistik 2024 var 36 % av alla utdömda fängelsestraff högst 2 månader.
    • Endast 18 % av straffen översteg 2 år.
    Straffrabatt: I Sverige gäller en generell 33 % straffrabatt – vilket betyder att en dom på exempelvis 3 års fängelse i praktiken blir 2 år.

    ➜ Forskare menar att kombinationen av korta straffnivåer och straffrabatt gör att bedragare som riktar in sig på äldre i praktiken riskerar mycket lite jämfört med den enorma skada de orsakar sina offer.