Stockholm.homes

Etikett: stadsplanering

  • Sossarnas nya führer för Stockholm är en äkta kakistokrat

    Stockholm står inför ett avgörande vägskäl. Samtidigt som Socialdemokraterna nominerar Emilia Bjuggren till nytt finansborgarråd växer kritiken mot ett rödgrönt styre som, enligt många, kört huvudstaden rakt in i kris. Med skenande kriminalitet, ekonomiskt kaos och ett stadsbyggnadsprojekt kallat “Miljonprogrammet 6.6.6” eller “Projekt: A Cosmopolitan Hellscape”, menar allt fler att Socialdemokraterna håller på att omforma Stockholm utan vare sig förankring eller verklighetskontakt.

    På Sveavägen 68 förbereder man Miljonprogram 6.6.6, även kallat Projekt: A Cosmopolitan Hellscape. Projektet går ut på att tvångsblanda stockholmare genom att resa vertikala statarlängor i områden som i dag är välmående. Allt för att hela staden ska få smaka på det politiskt skapade mångkulturella kaos som väntar runt hörnet.

    Innehållsförteckning

    En huvudstad i fritt fall?

    Socialdemokraterna har nu presenterat Emilia Bjuggren som sin kandidat till posten som finansborgarråd. Beskedet tas emot med allt annat än jubel från många stockholmare. För dem känns det snarare som ännu ett kapitel i den långsamma, men ack så förutsägbara, nedmonteringen av huvudstaden.

    Floskler möter verklighet

    Bjuggren hyllar själv nomineringen och använder välbekanta politiska fraser om sammanhållning och framtidstro. Men i det Stockholm som faktiskt existerar är sammanhållningen på väg att rämna. Många upplever att Socialdemokraterna själva drivit in störtkilen och förvärrat utvecklingen.

    Ett styre i kras – ekonomiskt och politiskt

    Sedan Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, tog makten 2022 har kritiker beskrivit utvecklingen som ett politiskt haveri i slow motion. Hyresmarknaden är söndersmulad, skatten har chockhöjts två gånger, ekonomin är i fritt fall och staden blöder över en miljon kronor i timmen i räntekostnader. Trots detta fortsätter S-styret som om ingenting hänt.

    DDR-politik i en europeisk huvudstad

    Vänsterpartiets bostadspolitik, som fått oproportionerligt stort inflytande, kritiseras för att ha lett till en ideologiskt driven DDR-modell där väntetiderna är lika groteska som de var för en Trabant i Östtyskland. I en modern europeisk huvudstad framstår detta som fullständigt verklighetsfrånvänt.

    “Miljonprogrammet 6.6.6” – tvångsblandning som stadsutveckling

    Men det största orosmolnet är Socialdemokraternas stadsplanering. Det som kritiker hånfullt kallar ”Miljonprogrammet 6.6.6”, kallad ”Projekt: A Cosmopolitan Hellscape” har blivit en symbol för ett S-styre som tappat fotfästet. Strategin handlar om att tvångsblanda villaområden genom att pressa in stora hyreskomplex som tornar upp sig som vertikala statarlängor.

    För familjer som arbetat ett helt liv för att bo i ett tryggt område känns planerna som ett direkt politiskt angrepp på deras livsmiljö. Kritikerna menar att det inte handlar om integration, utan om klumpig social ingenjörskonst – ett tvångsexperiment som riskerar att skapa mer otrygghet än det löser.

    Regionfullmäktige: S försvarar sina planer

    När frågan togs upp i regionfullmäktige försvarade socialdemokraten Emilia Wikström Melin planerna som om ingenting var fel. För många stockholmare bekräftade det bilden av ett parti som antingen är politiskt blint eller medvetet ignorerar invånarnas oro. Allt fler fruktar att S-styret håller på att rita om Stockholm i grunden – utan att fråga dem som faktiskt bor här.

    En stad där otryggheten breder ut sig

    Samtidigt fortsätter otryggheten att breda ut sig. Många stockholmare beskriver hur dagens situation får New York på 1980-talet att framstå som en idyll i jämförelse. Kritiker menar att den rödgröna kakistokratin gjort huvudstaden till en plats där inget längre fungerar som det ska – en stad på väg att bli exakt det kritikerna varnat för: ”A Cosmopolitan Hellscape”.

    Omvärldens varningar: Sverige ses som riskområde

    Den internationella bilden av Sverige stärker oron. Kanadas utrikesdepartement varnar sina medborgare för att resa till Sverige utan att iaktta “hög försiktighet” på grund av den förhöjda terrorhotnivån. I sina reseanvisningar pekar de dessutom ut Stockholm specifikt, där gängvåldet lyfts fram som ett centralt hot.

    “Stockholms län har upplevt en ökning av vapenvåld och mord kopplat till gängrivalitet”, skriver de på sin officiella hemsida.

    Vart är Stockholm på väg?

    Vill vi verkligen att Stockholm ska förvandlas till ett nytt Palme-helvete på jorden – en repris av 1970-talets Sverige, där skatterna var så absurda att till och med Astrid Lindgren såg sig tvungen att gå till strid mot staten?

    Hur länge ska staden tolerera politrucker som inte klarar av någonting annat än att lova, misslyckas och skylla ifrån sig? Under det rödgröna kakistokratstyret har stockholmare inte fått mycket mer än skatter som skjuter i höjden och en kriminalitet som exploderar rakt i ansiktet på oss.

    Stockholms stad ligger på ren jumboplats när det gäller att hålla kommunalskatten nere – ett monument över hur illa den rödgröna kakistokratröran har skött ekonomin.

  • Miljöpartiet kör över folket – miljözoner ska rensa ut vanliga stockholmare från city.

    Miljöpartiet tycks ha tappat all kontakt med verkligheten. Nu vill de införa miljözoner som i praktiken rensar ut arbetare, småföretagare och barnfamiljer ur Stockholms innerstad. Det här är inte miljöpolitik – det är klasspolitik i grön förpackning.

    Miljöpartiets visionsbild: Man vill göra om Sverige till ett U-land i norra Europa genom att använda oxar i stället för Euro 6-bilar. På så sätt kan vi uppleva den äkta känslan av att befinna oss i tredje världen.

    Miljöpartiet fortsätter sin långvariga tradition av att straffa vanligt folk för sin egen ideologiska övertygelse. Det här är partiet som på 80-talet försökte stänga ner Sveriges energiförsörjning genom linje 3 i kärnkraftsomröstningen – och nu vill de göra Stockholm till en stad där bara den välbeställda elbilsägaren får röra sig fritt. Alla andra hänvisas till att cykla, gå eller ta en buss som redan går på knäna.

    Med sitt beslut om miljözon klass 3 i Stockholms city har Miljöpartiet ännu en gång visat att de inte styr för människorna, utan mot dem. Det handlar inte om miljö längre – det handlar om kontroll. Om att bestämma hur människor ska leva, röra sig och arbeta.

    Kammarrätten har nu nekat prövningstillstånd för de som överklagat beslutet. En jublande Lars Strömgren (MP) deklarerar självsäkert: ”Det finns ingen tvekan om att vi har lagen på vår sida.” Ja, kanske har deras egna ”lag” på sin sida – men de har knappast folket där. Vi har sett med MP politiker vi makten så öka korruptionen i samhället.

    Miljözonerna slår direkt mot vanliga stockholmare – mot hantverkaren, barnfamiljen, pensionären. Mot alla som inte har råd med en Tesla. Det är en politik byggd på klassförakt, förklädd till klimatansvar.

    Trots att länsstyrelsen tidigare stoppat införandet på grund av allvarliga brister i utredningen, vägrar Miljöpartiet backa. Staden, under MP:s inflytande, driver på med en sinneslö miljömupp envishet för att få igenom sin bilfientliga vision. Och nu ligger frågan hos Transportstyrelsen. Skulle de säga ja, står innerstaden snart stängd för alla utom de rikaste.

    Strömgren talar om att ”tiotusentals stockholmare utsätts för föroreningar”. Men vilka är det som får bära bördan av MP:s lösningar? Inte partiets egna väljare, som redan lever bekvämt i centrala lägenheter. Det är de som pendlar, jobbar, lever utanför tullarna – de som gör stadens vardag möjlig.

    Beslutet om miljözonen fattades redan 2024 och var tänkt att träda i kraft vid årsskiftet, men stoppades efter överklaganden. När staden försökte driva igenom projektet igen slog länsstyrelsen fast att underlaget var bristfälligt. Ändå fortsätter Miljöpartiet som om inget hänt.

    Hur länge ska stockholmare tvingas leva med Miljöpartiets verklighetsfrånvända experiment? Hur kan ett parti som knappt klarar fyraprocentsspärren fortfarande sitta med vid bordet och fatta beslut som påverkar miljoner människor?

    Stockholm förtjänar en politik byggd på sunt förnuft, inte på moralistiska symbolåtgärder som straffar vanliga medborgare. Miljöpartiets tid i beslutsrummen borde vara över.

    FAKTARUTA: Ko, Euro 6-bil och elbil – klimatpåverkan i korthet

    Källa Typ av utsläpp Storleksordning Kommentar
    Ko (nötkreatur) Metan (CH₄), redovisat som CO₂e ≈ 2 500–3 000 kg CO₂e/år Metan har hög klimatpåverkan (GWP ≈ 28–34). En ko kan motsvara cirka 3 ton CO₂e per år.
    Bil (Euro 6, bensin/diesel) CO₂ vid drift; NOx och partiklar starkt reducerade ≈ 110–150 g CO₂/km
    ≈ 1,7–2,3 ton CO₂/år vid 1 500 mil    		 Euro 6 innebär mycket låga lokala utsläpp. CO₂ beror främst på bränsleförbrukningen.
    Elbil (produktion + drift) CO₂ från batteri- och fordonsproduktion samt elmix ≈ 8–17 ton CO₂ vid tillverkning
    ≈ 0–2 ton CO₂/år vid drift    		 Batteriet står ofta för hälften av tillverkningsutsläppen. Råvaror som litium, kobolt, nickel och mangan bryts ofta som konfliktmetaller under svåra arbets- och miljöförhållanden i utvecklingsländer.
    Om råvaror och arbetsvillkor: Batterimetaller utvinns delvis i områden med bristande miljöskydd, barnarbete och konfliktekonomi. Flera rapporter visar att gruvdriften i exempelvis Kongo och Sydamerika orsakar omfattande miljöskador.
    Observera: Utsläppssiffror är typiska uppskattningar. Faktiska värden varierar beroende på körsträcka, elproduktion, fordonseffektivitet och metodval vid beräkning.

  • Dekret ifrån Sossepampen, det är ”rasism” att inte vilja bo ibland mångkultur.

    Föreställ dig att du slitit i åratal för att lämna en sliten tvåa i ett DDR betongkomplex från 70-talet. Du har jobbat, sparat och äntligen lyckats flytta till en villa i ett lugnt, välmående område. Men tro inte för en sekund att du ska få njuta av frukten av ditt slit – nej, för plötsligt knackar storebror Socialdemokraten på dörren och förklarar att ditt område nu ska ”tvångsblandas”.

    Villakvarteren som byggdes för hundra år sedan? Där ska det resas nya miljonprogramskolosser, i bästa DDR-anda. Grattis! Din hårt förvärvade klassresa ska rivas upp för att partiet ska kunna genomföra sitt senaste sociala ingenjörsexperiment.

    Och kritiken mot detta? Den avfärdas förstås som ”rasism”. För vad annars? När argumenten tryter tar sossen fram sitt favoritkort. Du är inte orolig för att dina barns skolor ska förändras eller att din villa ska tappa i värde – nej, du är bara ”rädd för hudfärg”. Så enkelt är det i den socialdemokratiska sagovärlden.

    På senaste kongressen klubbade de alltså igenom sitt nya integrationsprogram. Officiellt handlar det om att ”bryta segregationen”. I praktiken innebär det att staten ska tala om var du ska bo och vilka grannar du ska ha. Du har kämpat för en trygg tillvaro, men Socialdemokraterna tycker tydligen att du behöver lite påtvingad spänning i livet.

    Attenius själv försöker låta lugnande: det är ”frivilligt” och ”långsiktigt”. Jo tjena. Frivilligt – så länge du accepterar att flytta dit staten pekar, annars kan du vinka adjö till bidragen. Långsiktigt – för att det tar tid att bygga om hela Sverige till ett socialt experiment på steroider.

    Så här ser alltså den stora visionen ut: du får gärna arbeta, betala skatt och slita för att skapa ett bättre liv. Men i slutändan är det ändå partiet som avgör vilken granne du får – för de vet ju alltid bäst.

    Kort sagt: kämpa på, gör din klassresa, köp din villa. Men tro inte att du äger ditt eget liv. Socialdemokraterna har redan bestämt att staten gör det åt dig.

  • Fyllekörning på elsparkcykel – ett stadskaos som politiker och bolag blundar för

    Blodiga ansikten, spräckta skallben och fyllon på två hjul. Elsparkcyklarna har förvandlat Stockholms gator till en laglös hinderbana – och varken uthyrningsbolagen eller politikerna lyfter ett finger.

    Elsparkcyklarna skördar offer – politiker och bolag låter kaoset fortsätta

    Stockholm har fått en ny farsot. Elsparkcyklarna fyller akutmottagningarna med blodiga, sönderslagna människor. På Södersjukhuset rapporteras nu rekordmånga olyckor – och mönstret är tydligt: fylla och vårdslöshet.

    En ny studie visar att nästan hälften av de som kraschat var berusade. På nätterna är siffran ännu högre – sex av tio. Offren kommer in med spräckta skallben, krossade ansikten och brutna tänder. Nästan ingen bar hjälm. Det som kallas ”mikromobilitet” har blivit ett regelrätt folkhälsoproblem.

    Bolagen gömmer sig bakom ursäkter

    Uthyrningsföretagen tjänar pengar dygnet runt, men vägrar ta ansvar för blodet på gatorna. Hjälmar? Nej, det avfärdas med prat om ”hygien”. Istället erbjuder man en löjlig ”hjälmselfie” i appen för rabatt – ett hån mot alla som jobbar på akuten.

    Samtidigt skräpar fordonen ner överallt. De slängs på trottoarer, cykelbanor och övergångsställen. Gående, äldre och barnvagnar tvingas manövrera runt det som blivit en stadens hinderbana. Bolagen kallar det delningsekonomi – stockholmarna kallar det vansinne.

    Politikerna har svikit

    Ansvariga politiker har blundat. 2022 minskade olyckorna när antalet sparkcyklar drogs ner. I dag har de släppt lös bolagen igen – utan kontroll, utan konsekvens. Nu ökar olyckorna till nivåer vi aldrig sett tidigare. Mellan maj och juli i år kom 113 skadade in till SöS – fler än någonsin.

    Politikerna har låtit privata vinstintressen ta över det offentliga rummet. Medan folket får ta smällen och sjukvården lappa ihop spillrorna.

    Laglöst fyllespektakel

    Polisen stoppar varje natt berusade förare. Men utan lagstöd för alkotester kan de bara prata med förarna – och sedan se dem vingla vidare. Det är ett laglöst spektakel på hjul, där företagen hyr ut dygnet runt till vem som helst, utan krav, utan ansvar.

    Stockholm har blivit en stad där fyllekörning på elsparkcykel är vardag. Politikerna tiger. Bolagen cashar in. Och på akuten staplas skadorna på hög.