En lärare i Malmö har fått lämna sin tjänst efter att ha anklagats för att ha hotat och kränkt elever med intellektuella funktionsnedsättningar, filmat barn utan samtycke och använt religiösa ritualer i skolmiljön. Uppgifterna framkom i ett anonymt mejl till skolledningen och ledde till en intern utredning som resulterade i att läraren sparkades i december 2025.
Utvecklingen i Malmö har nått en punkt där utbildningsväsendet urholkas och ersätts av vidskepelse, förmedlad av lärare rekryterade från tredje världen.
En lärare vid en skola i Malmö har fått lämna sin tjänst efter allvarliga anklagelser om att ha hotat, kränkt och utsatt barn med intellektuella funktionsnedsättningar för religiösa handlingar. Läraren ska enligt uppgifter ha försökt driva ut ”demoner” och ”djävulen” ur elever med hjälp av Koranen samt filmat barnen och spridit materialet vidare.
Bakgrunden till ärendet är ett anonymt mejl som i september 2025 skickades till Malmö stads grundskoledirektör. I mejlet beskrivs flera händelser som uppges strida mot både lagstiftning, skolans värdegrund och barns rätt till trygghet och säkerhet. Avsändaren uppger sig ha videoklipp och bilder som stöd för anklagelserna.
I anmälan framgår att läraren ska ha filmat elever utan vårdnadshavares samtycke, något som enligt avsändaren utgör ett brott mot dataskyddsförordningen (GDPR) och skolans interna regler. Det ska även ha förekommit att känslig information om enskilda elever delats med utomstående, i strid med sekretesslagstiftningen.
Ett av de allvarligaste påståendena rör en video där läraren, enligt anmälan, på arabiska beskriver hur hon tagit fysiskt tag i en elev, hållit fast barnet och uttalat hot om att ”banka huvudet” på eleven. Händelsen ska ha gjort eleven rädd. Samma anmälan beskriver också hur läraren återkommande talat om Koranen inför eleverna och försökt genomföra vad som uppfattats som religiösa ritualer, något som väckt oro för religiös indoktrinering i strid med skollagens krav på neutral och icke-konfessionell undervisning.
Efter att mejlet mottagits inledde Malmö stad en intern utredning av lärarens agerande. Utredningen pågick under hösten och vintern, och i december 2025 beslutade arbetsgivaren att avsluta lärarens anställning. Enligt kommunen bedömdes beteendet vara oförenligt med uppdraget att arbeta med barn, särskilt elever med särskilda behov.
Avsändaren till den anonyma anmälan skriver att syftet varit att skydda barnen och säkerställa en rättvis och transparent hantering. Personen valde att vara anonym av rädsla för personliga konsekvenser, men betonade att dokumentation bifogats för att styrka uppgifterna.
Fallet har väckt starka reaktioner och aktualiserar frågor om tillsyn, ansvar och hur skolor säkerställer att elever med intellektuella funktionsnedsättningar skyddas från kränkningar, hot och otillbörlig påverkan i skolmiljön.
När myndigheter delar kunskap i stället för att arbeta var för sig ökar möjligheten att förebygga brott, skydda barn och stoppa missbruk av välfärden. Med nya regler för informationsdelning tas nu ett avgörande steg mot ett tryggare Sverige – där samarbete, tidiga insatser och gemensamt ansvar står i centrum.
Är det början på slutet för det Al Capone-Sverige vi har? Eller kommer vi att fortsätta släppa in dysfunktionella migranter från tredje världen även efter valet 2026, om SD eventuellt inte längre har något inflytande?
Tänk dig ett samhälle där viktiga pusselbitar inte längre ligger utspridda i olika lådor. Där skolan ser tidiga varningssignaler, socialtjänsten förstår helheten och polisen kan agera snabbare – tillsammans. Det är precis den förändringen som nu tar form i Sverige genom nya regler för informationsdelning mellan myndigheter.
I över 50 år har experter pekat på samma problem: sekretessregler har ibland gjort att myndigheter inte kunnat samarbeta fullt ut, trots att de haft samma mål – att skydda människor och förebygga brott. Nu sker ett historiskt skifte.
Ett systemskifte för samarbete
Den nya sekretessbrytande bestämmelsen innebär att alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och vissa privata aktörer, kan dela information med varandra när det behövs för att förebygga, förhindra eller utreda brott, bidragsfusk och andra regelöverträdelser.
Det handlar inte om fri informationsspridning, utan om smartare samarbete. Varje gång information delas görs en noggrann intresseavvägning, och känsliga uppgifter skyddas fortfarande. Men onödiga hinder rivs.
Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver reformen som avgörande för att bryta rekryteringen av barn till kriminella gäng och för att slå mot den kriminella ekonomin. När myndigheter får en gemensam lägesbild kan de agera tidigare – innan problemen växer sig stora.
Barn får hjälp i tid
En av de mest hoppfulla effekterna gäller barn och unga. När polis, skola och socialtjänst kan sitta vid samma bord och tala öppet om samma barn, skapas helt nya möjligheter att upptäcka risker tidigt.
Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall lyfter just detta: tidiga insatser kan göra hela skillnaden mellan en trygg framtid och en väg in i kriminalitet. Forskning visar att tidig samverkan är en av de mest effektiva metoderna för brottsförebyggande arbete.
Stoppar fusk – stärker välfärden
Reformen stärker också välfärdssystemen. Genom bättre informationsutbyte kan myndigheter snabbare upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Det betyder att mer resurser kan gå till dem som verkligen behöver stöd.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att kampen mot bidragsbrott är central för att strypa den kriminella ekonomin. När fusket minskar ökar tilliten – och ett samhälle med hög tillit är ett tryggare samhälle.
Ett tryggare Sverige, steg för steg
Det nya regelverket är ingen mirakellösning, men det är ett kraftfullt verktyg. När myndigheter delar information effektivt kan brott förebyggas, barn skyddas och välfärden värnas.
Kort sagt: genom att samarbeta bättre och använda kunskap klokare tar Sverige ett tydligt steg mot ökad trygghet, starkare gemenskap och en ljusare framtid.
Fakta: Nya sekretessbrytande bestämmelsen
Vad? En ny regel som kan bryta sekretess så att uppgifter kan delas mellan aktörer när det behövs för att motverka brott och andra regelöverträdelser.
Vilka omfattas? Alla myndigheter – inklusive kommuner och regioner – samt vissa privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
Vad får delas? Uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda exempelvis brott, felaktiga utbetalningar och fusk.
Vad är nytt? Informationsdelningen är inte enkelriktad – uppgifter kan även lämnas från brottsbekämpningen till andra myndigheter och direkt mellan myndigheter utan brottsbekämpande uppdrag.
Vilka skydd finns? Innan uppgifter lämnas ut ska en intresseavvägning göras, och vissa typer av sekretess undantås från bestämmelsens tillämpningsområde.
Syfte: snabbare samarbete, tidigare insatser och bättre träffsäkerhet i arbetet mot gängrekrytering, välfärdsbrott och annan kriminalitet.
Tio år efter att ha asylshoppat sig till Sverige, långt efter att hotbilden i hemlandet upphört, kräver nu ännu ett fall uppmärksamhet, sympati och permanens. När Migrationsverket till slut gör sitt jobb väcks den välbekanta frågan: varför ska Sverige fortsätta ta ansvar för människor som saknar både skyddsbehov och anknytning till landet?
Mariam Noorali går sitt andra år på Tingvallagymnasiet i Karlstad. Hon kom till Sverige för tio år sedan tillsammans med sin familj, hela vägen från Irak. Detta skedde flera år efter att diktatorn Saddam Hussein avrättades 2006, vilket gör flyktingskälen högst tveksamma. Avståndet mellan Irak och Sverige är omkring 5 000 kilometer, och på vägen passerar man ett stort antal länder där asyl hade kunnat sökas. Att familjen trots detta valde just Sverige framstår snarare som ett resultat av asylshopping än av akut skyddsbehov – lockad av generösa bidrag och möjligheten till arbetsfria inkomster.
Nu har Mariam fyllt 18 år, och bara dagar efter sin födelsedag kallades hon till ett så kallat återvändarsamtal hos Migrationsverket. Myndigheten gör därmed det som borde vara självklart: att hon ska återvända till sitt hemland, Irak.
Medan hennes jämnåriga ser fram emot jullov och ledighet, ägnar Mariam tiden åt att desperat försöka klamra sig fast vid Sverige. Hon saknar helt anknytning till landet – ingen jord, inget blod, ingen gemensam historia. Hon delar varken religion, kultur eller traditioner med det svenska folket. Ändå förväntas Sverige ta ett fortsatt ansvar.
– När mina klasskamrater går hem för att fira jul behöver de inte fundera på vad Migrationsverket ska besluta efter lovet, säger Mariam Noorali.
Kostnaden för en så kallad ”flykting” beräknas till cirka 70 000 kronor per år, oavsett om personen arbetar eller lever helt på bidrag. Det innebär att Sverige aldrig kommer att göra någon ekonomisk vinst på hennes närvaro – oavsett hur Migrationsverket beslutar. Frågan är därför inte vad hon vill, utan varför Sverige ska fortsätta bära kostnaden.
Faktaruta
Namn: Mariam Noorali
Ort: Karlstad
Skola: Tingvallagymnasiet
Bakgrund: Kom till Sverige från Irak för cirka 10 år sedan
Ålder: Har nyligen fyllt 18 år
Aktuellt: Kallad till återvändarsamtal hos Migrationsverket
Från mitten av 2026 kan upp till 600 svenska fångar avtjäna sina straff i Estland. I Tartufängelset väntar metallbäddar, enkel mat och disciplin – inte yoga, mindfulness och “rehabiliterande fika”. Medan Sverige brottas med överfulla anstalter och ökade kostnader ser Estland till att varje krona används effektivt. Här är kriminalvården stram, tydlig och resultatdriven – en skarp kontrast till den svenska modellen som allt oftare kritiseras för att dalta med de dömda.
Vi kan nog vänta oss en rad snyftartiklar i svensk press framöver – där mördare och pedofiler beklagar sig över att det saknas Playstation 5 i cellerna i Estland och att maten serveras på enkla plåttallrikar. Men istället för dagisliknande behandling blir det nu mer som en slags “lumpen” för svenska förbrytare – med disciplin, enkelhet och konsekvenser.
Kriminalvårdsinspektören Konstantin Nikiforov öppnar dörren till en cell i E-byggnaden på Tartufängelset. Här ska upp till 600 svenska fångar kunna avtjäna sina straff från mitten av 2026 – i en miljö som påminner mer om verklig kriminalvård än om semesterrehab.
Cellerna är enkla men funktionella: en våningssäng i metall, tunn madrass, dubbla galler för fönstret, två pallar, ett skrivbord, skåp och ett litet dusch- och toalettrum. Här handlar det inte om trivsel eller “välmåendeaktiviteter”, utan om att avtjäna ett straff. Varje fånge får det nödvändigaste – handduk, plåtmugg och plåttallrik. Maten är enkel: gröt till frukost, kött och grönsaker till lunch, och soppa till middag. Tiden mellan måltiderna ägnas åt arbete i snickeriet, målning eller kurser i ilskehantering.
Nikiforov ansvarar för att hyrfängelseprojektet fungerar enligt avtalet mellan Sverige och Estland, undertecknat av justitieminister Gunnar Strömmer (M). Riksdagen väntas godkänna avtalet i vår. Estland har tomma fängelseplatser och hyr hellre ut dem än river dem – en lösning som gynnar båda länderna.
Kostnaden för Sverige
’
Vid 300 fångar i Estland sparar man 89 miljoner kronor – pengar som kan användas till skola och omsorg – medan gängkriminella och våldtäktsmän får sitta av sina straff. Men frågan återstår: borde dessa fängelseplatser inte outsourcas till tredje världen istället, för att pressa kostnaderna ännu mer? En pedofil kan lika gärna sitta av sitt straff i ett sudanskt fängelse som i ett svenskt.
Avtalet löper över fem år. Sverige betalar minst 335 miljoner kronor per år för upp till 300 fångar, och 8 500 euro i månaden för varje ytterligare. Det motsvarar cirka 1,1 miljon kronor per fånge – runt 300 000 kronor billigare än i Sverige, där kostnaderna drivs upp av överdriven “rehabilitering” och bekvämligheter. För Estland är det en lönsam affär, eftersom deras egna fångar kostar mindre än hälften så mycket.
Om Sverige bara placerar 200 fångar i Tartu blir kostnaden högre per person. Den fasta årsavgiften på 335 miljoner kronor ger då en effektiv kostnad på 1,675 miljoner per fånge, jämfört med 1,414 miljoner i Sverige – en merkostnad på drygt 52 miljoner per år. För att avtalet ska löna sig krävs därför nästan full beläggning.
Vid 300 fångar blir det däremot en tydlig vinst. Kostnaden per fånge sjunker till cirka 1,117 miljoner kronor, medan samma antal i Sverige skulle kosta cirka 424 miljoner kronor. Det innebär en besparing på närmare 89 miljoner kronor årligen – och dessutom får Sverige tillgång till ett modernare och mer disciplinerat fängelsesystem utan all den symbolpolitik som svensk kriminalvård har blivit synonym med.
En effektivare kriminalvård
Tartufängelset, byggt för 23 år sedan, har plats för 933 fångar men bara 293 intagna. Den tomma E-byggnaden ska nu fyllas med svenska fångar. Fängelset är välskött, nymålat och präglat av ordning och disciplin. Säkerheten är hög: dubbla galler, beväpnade vakter och dagliga narkotikakontroller.
Här ligger fokus på ansvar, inte bekvämlighet. De flesta svenska fångar kommer att dela cell, men får surfplattor för kontakt med anhöriga och personal. Videosamtalen övervakas visuellt men inte ljudmässigt. Via plattan kan de handla i fängelsets e-butik och använda översättningsverktyg – inga sociala medier, inga nöjen.
– Det handlar om balans mellan säkerhet och mänsklig kontakt, säger säkerhetschefen Tiina Unuks.
I Tartu finns inga yogapass, mindfulnesskurser eller fredagsfika. Här är målet att fången ska reflektera över sina handlingar, inte erbjudas avkoppling. Den enda “förbättringen” som planeras är att ett av de dubbla gallren kanske tas bort – för bättre sikt, inte för ökad trivsel.
Nikiforov, som besökt svenska anstalter, märker en tydlig skillnad: – Svenskarna har ett mer “mjukt” sätt att prata med fångar. Vi är rakare och mer konsekventa. Här finns respekt för reglerna, säger han.
Ett lyft för Tartu – och en väckarklocka för Sverige
Avtalet innebär att 250 nya vakter ska anställas, vilket gör Tartufängelset till en av stadens största arbetsplatser. Svenska kriminalvården kommer att finnas på plats som rådgivare, men den estniska lagen gäller fullt ut – ingen specialbehandling, inga undantag.
– Vår konstitution tillåter inte att andra länder utövar makt inom våra gränser, säger Rait Kuuse, generaldirektör för Estlands fängelser.
Han beskriver systemet som mer auktoritärt och effektivt: – Vi bär vapen, hjälper polisen vid upplopp och utreder brott innanför murarna. Disciplin är grunden för säkerhet, säger han.
Ingen har någonsin rymt från Tartufängelset under dess 23 år.
I Tartu ser invånarna positivt på samarbetet. – När fängelset öppnade var folk oroliga, men inget hände. Nu ger det jobb och pengar till staden, säger Enrico Talvisto.
Han skrattar och tillägger: – Bara ni ser till att ta hem fångarna när tiden är ute!
Det estniska fängelsesamarbetet framstår därmed inte bara som en ekonomisk lösning – utan också som en påminnelse om att kriminalvård inte behöver vara en bekvämlighetszon. I Tartu avtjänas straff, inte semester.
Faktaruta: Kostnad per dygn (klass 2-anstalt)
Sverige (beräknad snittkostnad/år: 1 414 000 kr)
≈ 3 874 kr/dygn
Estland (Tartu, vid full beläggning 300 platser: 335 Mkr/år)
≈ 3 052 kr/dygn
Besparing per fånge (vid 300 platser utnyttjade)
≈ 822 kr/dygn
Beräkningsunderlag: 1 414 000 kr/år i Sverige och 1 114 000 kr/år i Estland (vid 300 platser) enligt uppgifterna i texten.
Omräkning till dygn: belopp/365. Besparing per fånge ≈ 300 000 kr/år ⇒ ca 822 kr/dygn.
Regeringen satsar 4,3 miljarder på skolan – men Stockholms S-styre kallar det en bluff. Samtidigt har de själva höjt skatten och låtit pengarna försvinna i byråkrati och extrem politiker löner. Skillnaden är tydlig: Tidöregeringen levererar resurser som gör skillnad för eleverna, medan Socialdemokraterna misslyckas gång på gång.
Stockholmarnas skattepengar slösas bort på överlyxig SFI-undervisning i stället för på svenska skolbarn. Socialdemokraterna klarar inte av att hushålla med de skattepengar de drar in.
S bluffar – Tidöregeringen levererar
Regeringens satsning på 4,3 miljarder kronor till skolan 2026 är historisk. Ändå försöker Stockholms rödgröna styre avfärda den som en ”bluff”. Men sanningen är att Socialdemokraterna själva inte klarar att hålla ordning på skattebetalarnas pengar.
Skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S) påstår att satsningen inte räcker. Samtidigt har S redan höjt skatten i Stockholm – utan att resurserna når klassrummen. Stockholmarna betalar mer men ser mindre effekt.
Slöseri i stället för ansvar
S styr med skattehöjningar och växande byråkrati, men pengarna rinner bort på prestigeprojekt och konsulter. Att nu skylla på regeringen är ett sätt att dölja egna misslyckanden och maktmissbruk.
Tidöregeringen satsar på eleverna
Utbildningsminister Simona Mohamsson (L) betonar att det handlar om 14 miljarder över tre år. Pengarna ska stärka kunskapsbidraget, införa nytt betygssystem och avlasta lärarna – satsningar som gör skillnad i klassrummen.
– Staten tar sitt ansvar. Nu förväntar jag mig att även S-styret gör det, säger hon.
Stockholmarnas barn förtjänar bättre
Tidöregeringen levererar. Socialdemokraterna höjer skatter och gnäller. Den 8 oktober får vi svart på vitt om S tänker låta pengarna nå skolorna – eller fortsätta låta skattemedlen försvinna i byråkratin och sky hög politruck löner.
Efter att ha spridit antisemitiska konspirationsteorier på sociala medier – av samma slag som en gång banade väg för Förintelsen – fick V-politikern Ali Hadrous sparken från sitt lärarjobb i Landskrona. Nu stämmer han kommunen och kräver både sin tjänst tillbaka och skadestånd.
Tidigare V-politikern Ali Hadrous har stämt Landskrona kommun sedan han i januari 2025 avskedats från sitt lärarjobb. Skälet var att han spridit grovt antisemitiska konspirationsteorier på Facebook, där han hävdat att ”judar” eller en ”judisk-sionistisk lobby” styr medier och länder. När han konfronterades av journalister svarade han med att de ”tjänar den globala sionismen”.
Förintelsen som historisk bakgrund
Att en lärare, med ansvar för unga människors kunskap och värderingar, sprider hatpropaganda av samma typ som låg till grund för Förintelsen, väcker starka frågor om lämplighet. Trots detta menar Hadrous att hans inlägg inte påverkat hans arbete och kräver att avskedet ogiltigförklaras.
Juridisk strid om avskedet
Hans advokat, Mattias af Malmborg från LO-TCO, hävdar att kommunen agerat fel och att inläggen inte räcker för avsked. Men kommunledningen framhåller att beslutet fattades efter juridisk rådgivning och att Hadrous agerande ansågs oförenligt med hans lärarroll.
Förtroende och ansvar som lärare
Att sprida antisemitiska konspirationsteorier i dagens Sverige, åtta decennier efter Förintelsen, anses av många direkt oförenligt med det förtroende och ansvar en lärare förväntas bära.
Fakta: Marxism och antisemitism genom historien
Karl Marx (1844): I essän Zur Judenfrage blandas kapitalismkritik med antijudiska stereotyper, där judar kopplas till ”penningens religion”.
Sovjetunionen: Officiellt mot antisemitism men återkommande kampanjer mot judiska intellektuella; retorik om ”judisk-sionistisk konspiration” användes politiskt.
Östeuropa under kommunismen: Liknande dubbelhet – formell fördömelse men praktiskt utnyttjande av antisionistisk propaganda som ofta slog mot judar.
Nutida vänsterrörelser: Vissa grupper har låtit ”antisionism” glida över i klassiska antisemitiska konspirationsteorier.
Sammanfattning: Historiskt har delar av marxistiskt präglade rörelser och regimer hyst eller utnyttjat antisemitiska föreställningar, med negativa följder för judiska minoriteter.
VARNING!
Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.
