Etikett: skattebörda

  • Stockholm klarar inte ens att sänka skatten med 1 krona – lilla Lekeberg gör det

    Trots sin storlek, sitt skatteunderlag och sina resurser misslyckas Stockholms stad med något så grundläggande som att sänka kommunalskatten med en enda krona. Samtidigt visar lilla Lekeberg i Örebro län att det går – om viljan och prioriteringarna finns. Skillnaden ligger inte i förutsättningarna, utan i hur skattepengarna används och vilka politiker som styr.

    Något som sossarna är duktiga på är att kasta pärlor till svinen i sin politik. Det handlar om många miljoner kronor som slösas bort på myglade föreningar på Järvafältet. Ronald Reagan sa en gång: ”Kommunen är som en jättebebis – enorm aptit vid den ena öppningen, men ingen kontroll över den andra.” Och så är det.

    Stockholms stad gör misslyckande efter misslyckande under den rödgröna röran. Under mandatperioden från 2022 har man chockhöjt skatten. Samtidigt klarar till och med en liten kommun som Lekeberg av att sänka skatten med 1 krona. Lekeberg är en kommun med cirka 8 600 invånare och lyckas ändå sänka kommunalskatten, medan Stockholms stad – som har nästan 1 miljon invånare – inte förmår göra detsamma.

    Har du ens hört talas om Lekeberg? Det är en liten kommun som ligger i Örebro län, en välmående kommun som inte styrs av sossar och kommunister, utan av människor som har kontakt med verkligheten.

    Det logiska är att Stockholm skulle kunna ha Sveriges lägsta kommunalskatt, om det satt rätt politiker vid makten – politiker som inte slösade bort skattepengar på en massa symbolpolitiska tramsprojekt. Kakistokratstyret i Stockholms stad har inte gjort många rätt. Det enda vi stockholmare har fått smaka på är usel kommunal service, samtidigt som man gör en rad sjuka affärer, som att köpa tillbaka slumområden i Husby.

    Stockholms stad har över 40 000 anställda i en kommun med cirka 1 miljon invånare. Det innebär att ungefär 4 % av befolkningen arbetar för kommunen.

    Staden Dallas, som har fler invånare än Stockholm, har endast omkring 1 % kommunanställda – och dessutom lägre skatt.

    Det tyder på att mycket inte fungerar som det borde i Stockholms stadshus.

    Så vad gör kakistokraterna i Stadshuset för fel, när man har en så groteskt stor kommunal organisation?

    Stockholm stad på jumboplats på att hålla låg kommunalskatt

    Faktaruta: Stockholm stad vs City of Dallas – skatt & kommunal organisation
    Stockholms stad City of Dallas (Texas)
    Invånare ≈ 1 000 000 ≈ 1 326 000
    Kommunanställda ≈ 40 000 ≈ 13 000
    Anställda per 1 000 invånare ≈ 40 ≈ 10
    Kommunal inkomstskatt Ja – ca 30,60 %
    (kommun + region)
    Nej – 0 %
    (varken kommunal eller delstatlig)
    Exempel: årsinkomst 300 000 kr Skatt ≈ 90 000 kr
    Kvar: ≈ 210 000 kr
    Skatt: 0 kr
    Kvar: 300 000 kr
    Skillnad i disponibel inkomst +90 000 kr per år
    (+7 500 kr/mån)
    Obs: Jämförelsen avser endast inkomstskatt. Dallas finansierar sin verksamhet främst via fastighetsskatt och moms, medan Stockholm i huvudsak beskattar arbete.

  • Socialdemokraterna misslyckas ingen, de sysslar med att kasta pärlor till svinen-politik

    Trots hundratals miljoner i extra resurser och två skattehöjningar på kort tid har Socialdemokraternas satsning på skolfrukost i Stockholm blivit hårt ifrågasatt. Kritiker menar att reformen är orättvis, dyr och i praktiken ett misslyckande – samtidigt som stadens invånare får landets högsta skattetryck.

    Stockholm har blivit omkört av flera småkommuner som lyckas hålla nere kostnaderna. Samtidigt fortsätter den rödgröna kakistokratiska röran i Stadshuset att misslyckas med att hushålla med skattepengarna. I stället för långsiktiga lösningar väljer man att slösa på dyra och meningslösa prestigeprojekt.

    Skolfrukostsatsning: dyr reform, orättvis fördelning och höjda skatter

    Efter tre år och hundratals miljoner i extra resurser presenterar Socialdemokraterna i Stockholms stad sin satsning på skolfrukost i utsatta områden som en framgång. Totalt 44 grundskolor serverar nu frukost varje dag. Men kritiken växer mot både kostnaderna, orättvisan och resultatet.

    När S tog över makten 2022 beslutade man att alla skolor i den lägsta socioekonomiska kvartilen skulle omfattas. För att klara satsningen höjdes det socioekonomiska stödet med nästan 15 procent – över 180 miljoner kronor. En del av pengarna har gått till frukosten, men satsningen har inte visat på några tydliga förbättringar i skolresultaten.

    – Många barn äter redan hemma, erkänner skolborgarrådet Emilia Bjuggren (S). På varje skola handlar det om en handfull elever, ibland något fler, som inte får i sig frukost på morgonen.

    Med andra ord har en reform som kostar hundratals miljoner per år i praktiken träffat ett fåtal elever – medan alla skattebetalare i staden får stå för notan.

    Orättvis fördelning

    Kritiker pekar på att satsningen dessutom är orättvis. I de områden där invånarna betalar mest i skatt serveras ingen frukost alls. De som redan bidrar mest till stadens ekonomi får alltså inte ta del av reformen, utan finansierar en insats som gynnar andra.

    Högre skattetryck

    Sedan 2022 har Socialdemokraterna höjt kommunalskatten två gånger. Stockholm har nu en högre kommunalskatt än många mindre kommuner i till exempel Skåne – trots att huvudstaden borde ha stordriftsfördelar.

    – Att skattebördan är tyngre här än i små kommuner är anmärkningsvärt, säger en kritisk oppositionsföreträdare.

    Alternativet: sänkta skatter

    Många menar att en generell skattesänkning hade varit en mer rättvis väg. En sänkning med två kronor per hundralapp (2 procentenheter) skulle ge påtagligt mer i plånboken för alla hushåll:

    • En barnfamilj med två föräldrar som tjänar 30 000 kronor var skulle få behålla cirka 1 200 kronor mer varje månad.
    • På ett år motsvarar det nästan 15 000 kronor per familj – pengar som kan användas till frukost, skolmaterial eller andra behov.

    En sådan reform hade gett alla stockholmare samma förutsättningar, i stället för att rikta skattepengarna till en liten grupp.

    Ett misslyckande från S

    Trots höga kostnader, två skattehöjningar och stora politiska löften är frukostsatsningen långt ifrån den framgång Socialdemokraterna vill beskriva den som. Den har mött lågt intresse på flera skolor, effekterna är oklara och orättvisan mellan stadsdelar är uppenbar.

    Kritiker menar därför att satsningen är ännu ett exempel på en socialdemokratisk prestige­reform som misslyckats – dyr i drift, svagt förankrad och utan tydliga resultat.

    Faktaruta: Kommunalskatt – Österåker vs Stockholm

    Gäller 2025 (SCB)

    Jämförelsen visar hur mycket en invånare per månad behåller efter enbart total kommunal skattesats (kommun + region). Österåker: 28,98 %  •  Stockholm: 30,60 %.

    Bruttolön / mån (kr) Skatt Österåker Netto Österåker Skatt Stockholm Netto Stockholm Skillnad (mer i Österåker)
    20 000 5 796 14 204 6 120 13 880 +324
    25 000 7 245 17 755 7 650 17 350 +405
    30 000 8 694 21 306 9 180 20 820 +486
    35 000 10 143 24 857 10 710 24 290 +567
    40 000 11 592 28 408 12 240 27 760 +648
    45 000 13 041 31 959 13 770 31 230 +729
    50 000 14 490 35 510 15 300 34 700 +810
    60 000 17 388 42 612 18 360 41 640 +972

    Metod: Nettot = bruttolön − (bruttolön × total kommunal skattesats). Endast kommunal del (kommun + region) ingår. Statlig inkomstskatt, jobbskatteavdrag, kyrkoavgift och begravningsavgift är inte medräknade.

    Källa skattesatser 2025: SCB. Österåker 28,98 %, Stockholm 30,60 %.