Stockholm.homes

Etikett: sekretess

  • Lärare i Malmö använder koranen för att driva ut djävulen ur sinnesslöa barn.

    En lärare i Malmö har fått lämna sin tjänst efter att ha anklagats för att ha hotat och kränkt elever med intellektuella funktionsnedsättningar, filmat barn utan samtycke och använt religiösa ritualer i skolmiljön. Uppgifterna framkom i ett anonymt mejl till skolledningen och ledde till en intern utredning som resulterade i att läraren sparkades i december 2025.

    Utvecklingen i Malmö har nått en punkt där utbildningsväsendet urholkas och ersätts av vidskepelse, förmedlad av lärare rekryterade från tredje världen.

    En lärare vid en skola i Malmö har fått lämna sin tjänst efter allvarliga anklagelser om att ha hotat, kränkt och utsatt barn med intellektuella funktionsnedsättningar för religiösa handlingar. Läraren ska enligt uppgifter ha försökt driva ut ”demoner” och ”djävulen” ur elever med hjälp av Koranen samt filmat barnen och spridit materialet vidare.

    Bakgrunden till ärendet är ett anonymt mejl som i september 2025 skickades till Malmö stads grundskoledirektör. I mejlet beskrivs flera händelser som uppges strida mot både lagstiftning, skolans värdegrund och barns rätt till trygghet och säkerhet. Avsändaren uppger sig ha videoklipp och bilder som stöd för anklagelserna.

    I anmälan framgår att läraren ska ha filmat elever utan vårdnadshavares samtycke, något som enligt avsändaren utgör ett brott mot dataskyddsförordningen (GDPR) och skolans interna regler. Det ska även ha förekommit att känslig information om enskilda elever delats med utomstående, i strid med sekretesslagstiftningen.

    Ett av de allvarligaste påståendena rör en video där läraren, enligt anmälan, på arabiska beskriver hur hon tagit fysiskt tag i en elev, hållit fast barnet och uttalat hot om att ”banka huvudet” på eleven. Händelsen ska ha gjort eleven rädd. Samma anmälan beskriver också hur läraren återkommande talat om Koranen inför eleverna och försökt genomföra vad som uppfattats som religiösa ritualer, något som väckt oro för religiös indoktrinering i strid med skollagens krav på neutral och icke-konfessionell undervisning.

    Efter att mejlet mottagits inledde Malmö stad en intern utredning av lärarens agerande. Utredningen pågick under hösten och vintern, och i december 2025 beslutade arbetsgivaren att avsluta lärarens anställning. Enligt kommunen bedömdes beteendet vara oförenligt med uppdraget att arbeta med barn, särskilt elever med särskilda behov.

    Avsändaren till den anonyma anmälan skriver att syftet varit att skydda barnen och säkerställa en rättvis och transparent hantering. Personen valde att vara anonym av rädsla för personliga konsekvenser, men betonade att dokumentation bifogats för att styrka uppgifterna.

    Fallet har väckt starka reaktioner och aktualiserar frågor om tillsyn, ansvar och hur skolor säkerställer att elever med intellektuella funktionsnedsättningar skyddas från kränkningar, hot och otillbörlig påverkan i skolmiljön.

  • Ny lag gör det lättare för myndigheter att lägg pussel om sina medborgare.

    När myndigheter delar kunskap i stället för att arbeta var för sig ökar möjligheten att förebygga brott, skydda barn och stoppa missbruk av välfärden. Med nya regler för informationsdelning tas nu ett avgörande steg mot ett tryggare Sverige – där samarbete, tidiga insatser och gemensamt ansvar står i centrum.

    Är det början på slutet för det Al Capone-Sverige vi har? Eller kommer vi att fortsätta släppa in dysfunktionella migranter från tredje världen även efter valet 2026, om SD eventuellt inte längre har något inflytande?

    Tänk dig ett samhälle där viktiga pusselbitar inte längre ligger utspridda i olika lådor. Där skolan ser tidiga varningssignaler, socialtjänsten förstår helheten och polisen kan agera snabbare – tillsammans. Det är precis den förändringen som nu tar form i Sverige genom nya regler för informationsdelning mellan myndigheter.

    I över 50 år har experter pekat på samma problem: sekretessregler har ibland gjort att myndigheter inte kunnat samarbeta fullt ut, trots att de haft samma mål – att skydda människor och förebygga brott. Nu sker ett historiskt skifte.

    Ett systemskifte för samarbete

    Den nya sekretessbrytande bestämmelsen innebär att alla myndigheter, inklusive kommuner, regioner och vissa privata aktörer, kan dela information med varandra när det behövs för att förebygga, förhindra eller utreda brott, bidragsfusk och andra regelöverträdelser.

    Det handlar inte om fri informationsspridning, utan om smartare samarbete. Varje gång information delas görs en noggrann intresseavvägning, och känsliga uppgifter skyddas fortfarande. Men onödiga hinder rivs.

    Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver reformen som avgörande för att bryta rekryteringen av barn till kriminella gäng och för att slå mot den kriminella ekonomin. När myndigheter får en gemensam lägesbild kan de agera tidigare – innan problemen växer sig stora.

    Barn får hjälp i tid

    En av de mest hoppfulla effekterna gäller barn och unga. När polis, skola och socialtjänst kan sitta vid samma bord och tala öppet om samma barn, skapas helt nya möjligheter att upptäcka risker tidigt.

    Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall lyfter just detta: tidiga insatser kan göra hela skillnaden mellan en trygg framtid och en väg in i kriminalitet. Forskning visar att tidig samverkan är en av de mest effektiva metoderna för brottsförebyggande arbete.

    Stoppar fusk – stärker välfärden

    Reformen stärker också välfärdssystemen. Genom bättre informationsutbyte kan myndigheter snabbare upptäcka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Det betyder att mer resurser kan gå till dem som verkligen behöver stöd.

    Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje betonar att kampen mot bidragsbrott är central för att strypa den kriminella ekonomin. När fusket minskar ökar tilliten – och ett samhälle med hög tillit är ett tryggare samhälle.

    Ett tryggare Sverige, steg för steg

    Det nya regelverket är ingen mirakellösning, men det är ett kraftfullt verktyg. När myndigheter delar information effektivt kan brott förebyggas, barn skyddas och välfärden värnas.

    Kort sagt: genom att samarbeta bättre och använda kunskap klokare tar Sverige ett tydligt steg mot ökad trygghet, starkare gemenskap och en ljusare framtid.

    Fakta: Nya sekretessbrytande bestämmelsen

    • Vad? En ny regel som kan bryta sekretess så att uppgifter kan delas mellan aktörer när det behövs för att motverka brott och andra regelöverträdelser.
    • Vilka omfattas? Alla myndigheter – inklusive kommuner och regioner – samt vissa privata aktörer som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen (OSL).
    • Vad får delas? Uppgifter som behövs för att förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda exempelvis brott, felaktiga utbetalningar och fusk.
    • Vad är nytt? Informationsdelningen är inte enkelriktad – uppgifter kan även lämnas från brottsbekämpningen till andra myndigheter och direkt mellan myndigheter utan brottsbekämpande uppdrag.
    • Vilka skydd finns? Innan uppgifter lämnas ut ska en intresseavvägning göras, och vissa typer av sekretess undantås från bestämmelsens tillämpningsområde.

    Syfte: snabbare samarbete, tidigare insatser och bättre träffsäkerhet i arbetet mot gängrekrytering, välfärdsbrott och annan kriminalitet.

  • Grön censur – hotet mot offentlighetsprincipen

    Regeringen vill införa nya sekretessregler för så kallade strategiska nettonollprojekt. Förslaget, som är en del av EU:s gröna giv, kan innebära att statsstödda industrisatsningar skyddas från insyn i upp till 20 år – något som väckt frågor om vad som händer med offentlighetsprincipen och demokratisk transparens.

    Innehållsförteckning

    Den svenska offentlighetsprincipen har i mer än 250 år varit en hörnsten i demokratin och en garant för insyn i maktens korridorer. Men nu föreslår regeringen, i linje med EU:s gröna giv, omfattande inskränkningar som riskerar att göra granskning av skattefinansierade industriprojekt nästintill omöjlig.

    Northvolt som varnande exempel

    Northvolts framgångssaga lyftes länge fram som en symbol för Europas gröna omställning. Men bakom de storslagna visionerna dolde sig en affärsmodell som aldrig levererade. Företaget misslyckades att producera helsvenska batterier och tvingades gång på gång backa från sina löften. Det var tack vare offentlighetsprincipen – genom begärda handlingar och visselblåsare – som kritiker kunde avslöja haverierna. Utan dessa avslöjanden hade sannolikt ännu fler skattemiljarder pumpats in i bolaget innan dess oundvikliga kollaps.

    Den nya sekretesslagen

    Regeringens proposition 2024/25:199, ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”, föreslår att statsstödda gröna projekt ska omfattas av sekretess i upp till 20 år. Begreppet “strategiska nettonollprojekt” är medvetet brett och kan omfatta allt från batteritillverkning till grönt stål. Affärsplaner, finansiering, produktionskostnader och leverantörskedjor – allt riskerar att hemligstämplas.

    Förslaget är en del av EU:s Net-Zero Industry Act, där kommissionen beskriver inskränkningen av insyn som “ett unikt tillfälle” för gröna projekt att låsa upp särskilda förmåner. Projekten ges nationell prioritet, snabbare tillståndsprocesser och finansiell rådgivning – samtidigt som offentlig granskning försvåras.

    Myndigheter vill gå ännu längre

    Trots förslagets långtgående konsekvenser har det mötts av påfallande tystnad. Flera svenska myndigheter applåderar i stället sekretesskraven. Energimyndigheten, Advokatsamfundet och Tillväxtverket vill se ännu strängare regler. Region Dalarna ifrågasätter till och med om 20 års sekretess räcker.

    En hotad tradition

    Sverige har en lång tradition av öppenhet. Offentlighetsprincipen infördes 1766 på initiativ av Anders Chydenius och är än i dag unik i världen. Historien visar dock att insynen ofta hotats – från Gustav III:s censur 1772 till begränsningar under andra världskriget och IB-affären på 1970-talet.

    Det nuvarande försöket att inskränka principen innebär att visselblåsare och journalister kan tystas när de försöker granska skattefinansierade gröna projekt. Det riskerar att cementera en politisk kultur där förhoppningar om en “grön revolution” väger tyngre än demokratisk transparens.

    Demokratins värde

    Förespråkare av insyn menar att offentlighetsprincipen inte är ett hinder för utveckling, utan en förutsättning för kloka beslut. Börsnoterade företag är exempel på hur transparens skapar förtroende – där måste verksamhetens ekonomi redovisas öppet. Om gröna projekt inte tål samma granskning, är det snarare deras hållbarhet som bör ifrågasättas än insynens värde.

    Slutsats

    Att inskränka offentlighetsprincipen i klimatpolitikens namn innebär att medborgare fråntas möjligheten att följa hur deras skattepengar används. Om lagförslaget går igenom riskerar Sverige att gå från att vara en internationell förebild i öppenhet till ett land där centrala industrisatsningar sker i skymundan.

    För demokratin är insyn inte en belastning – den är en grundförutsättning. Därför är det nu viktigare än någonsin att försvara offentlighetsprincipen mot försök till grön censur.

    Startsida