Etikett: Säkerhet

  • Extremistgrupperingar överutnyttjar sin rätt att demonstrera – dussintals busslinjer i Stockholms stad måste ställas in.

    Ständiga pro-palestinska demonstrationer tvingar nu SL att lägga om ett dussin busslinjer varje lördag – ett beslut som fått kritiker att varna för att aktivistgrupper ges oproportionerligt inflytande över det offentliga rummet. Samtidigt växer oron för att principfast rättstillämpning ersätts av godtyckliga undantag, där vissa grupper tillåts dominera på bekostnad av allmänhetens fri- och rättigheter.

    Innehållsförteckning

    Ständiga pro-palestinska demonstrationer i centrala Stockholm leder nu till att ett dussin busslinjer läggs om varje lördag. Beslutet, som motiveras av ”förutsägbar påverkan på trafiken”, väcker starka reaktioner. Kritiker menar att tiotusentals resenärer drabbas för att aktivister med högljudda aktioner ska kunna dominera det offentliga rummet.

    Samtidigt väcker omläggningen frågor om hur Sverige hanterar en ökande mängd politiska, religiösa och etniska konflikter i det offentliga rummet – och på vilket sätt demonstrationsfriheten ska vägas mot ordning, säkerhet och andra samhällsintressen.

    Extremistgrupperingar får göra vad de vill.

    Stockholms lokaltrafik framhåller att polisen är den myndighet som beviljar demonstrationstillstånd och att SL ”har att förhålla sig till det”. Men enligt kritiker är omläggningen i praktiken en signal om att aktivistgrupper kan påverka infrastrukturen genom återkommande protester.

    Flera debattörer menar att samma hänsyn inte visas andra grupper. Som exempel lyfts beslutet 2017 att flytta NMR:s demonstration bort från synagogan och bokmässan i Göteborg, där polisen aktivt begränsade utrymmet för att upprätthålla ordning och säkerhet – en möjlighet som juridiskt sett även finns i dagens situation.

    Särbehandling av vissa grupper

    Frågan om likabehandling återkommer också i diskussionen om Koranbränningarna och påskupploppen 2022. Kritiker menar att staten ”vek ner sig” när polisen valde att dra sig tillbaka från våldsamma upplopp, vilket uppfattades som att hot om våld kan påverka lagens tillämpning. Hovrättens domar om hets mot folkgrupp kopplade till Koranbränningar beskrivs av samma kritiker som en form av selektivt hädelseförbud – där islam ges ett särskilt skydd.

    Liknande tolkningsmönster påtalas i andra händelser, till exempel kravallerna vid den eritreanska kulturfestivalen i Järva 2023, där två grupper drabbade samman och polisen överrumplades trots kännedom om konfliktnivån. Samtidigt beskrivs beslutet att tillåta stora Black Lives Matter-demonstrationer sommaren 2020, trots rådande restriktioner mot folksamlingar, som ytterligare ett exempel på att vissa grupper ges undantag som andra medborgare inte får.

    Frågan om oklar principfasthet återkommer även i diskussionen om de romska tältlägren som etablerades på flera platser i Sverige under 2010-talet, där politiska reaktioner och åtgärder dröjde trots sanitära och juridiska problem.

    Demokratins förtroende under press

    Sammantaget beskriver kritikerna utvecklingen som ”de små stegens tyranni”, där en rad undantag – ofta motiverade av hänsyn, utsatthet eller rädsla för våld – sammantaget riskerar att urholka principen om lika behandling inför lagen.

    Argumentet är att varje avsteg från fasta regler flyttar gränsen ytterligare, och att ett samhälle som styrs av känslor och undantag i stället för av konsekventa principer blir mer sårbart. När grupper som upplevs som utsatta eller hotfulla ges särskilda rättigheter, sker det på bekostnad av allmän ordning, trygghet och andra medborgares fri- och rättigheter, menar kritikerna.

    Det som står på spel, enligt denna analys, är inte bara framkomligheten i Stockholms innerstad på lördagar – utan själva tilliten till att staten upprätthåller rättvisa, ordning och lika spelregler.

    Faktaruta: Vad kostade koranupploppen?

    Koranupploppen 2022 – resulterade i omfattande kostnader för staten. Polisinsatser, skadegörelse och kriminalvård gör att den totala belastningen på skattebetalarna uppgår till tiotals miljoner kronor.

    • Polisens extra kostnader: cirka 43–44 miljoner kronor nationellt för insatser kopplade till Paludans möten och påskupploppen.
    • Skadegörelse och sanering: i Malmö uppgick kostnaderna till cirka 850 000 kronor enbart i Rosengård, exklusive nedbrunnen buss, skola och polisfordon.
    • Fängelsekostnader: flera dömda har fått fängelsestraff på mellan några månader och flera år. Med en genomsnittlig kriminalvårdskostnad på cirka 4 000 kronor per dygn blir den samlade kostnaden för avtjänade straff mångmiljonbelopp över strafftidernas längd.
    • Samlad bedömning: totalkostnaden för polis, skador, räddningstjänst, sanering och kriminalvård uppgår till över 50 miljoner kronor, med risk för högre slutnotor.

    Kostnaderna bygger på offentliga uppgifter, domar och genomsnittliga kriminalvårdstaxor. Den verkliga totalen kan vara betydligt högre.

  • Rikskansler Friedrich Merz gör upp med 10 år av smutsig migrationspolitik.

    Efter år av öppna gränser och ”humanitär idealism” står Tyskland inför en ny kurs. Förbundskansler Friedrich Merz markerar slutet på den epok som började med Merkels beslut 2015 – och inleder en period av självrannsakan. När opinionen vänder och ekonomin mattas försöker landet återta kontrollen över migrationen, samhällsordningen och sin egen framtid.

    Innehållsförteckning

    När förbundskansler Friedrich Merz nyligen förklarade att ”syrier inte längre har några grunder för asyl i Tyskland”, var det inte bara en politisk markering – det var en symbolisk vändpunkt. Efter ett decennium av extrem över generös migrationspolitik försöker Tyskland nu återta kontrollen över sin framtid.

    Merz leder en konservativ regering som vill distansera sig från Angela Merkels öppna dörrar-politik 2015 – en kurs som för alltid förändrade Tyskland. Hans uttalande sammanfaller med en tydlig förskjutning i opinionen: en majoritet av tyskarna anser nu att migrationspolitiken har gått för långt och skadat samhällsstrukturen.

    En politik byggd på ideal – men utan förberedelse

    När Merkel beslöt att hålla gränserna öppna under flyktingkrisen 2015, präglades beslutet av moralisk övertygelse snarare än praktisk planering.

    Tyskland tog emot över en miljon människor på kort tid – ett åtagande som översteg både den logistiska och sociala kapaciteten.

    Konsekvenserna blev snabbt påtagliga. Kommuner fick akuta bostadsproblem, skolor blev överbelastade, och brottsstatistiken steg kraftigt. Händelser som nyårsnatten i Köln 2015–2016 underminerade allmänhetens förtroende för myndigheternas kontroll.

    Ett samhälle som länge byggt sin självbild på stabilitet och ordning började uppleva en växande otrygghet.

    När integration blir en skugga av ambitionerna

    Integrationen visade sig vara långt svårare än vad som förutspåtts.

    Språkutbildning, arbetsmarknad och kulturell anpassning utvecklades ojämnt – med stora skillnader mellan regionerna. Många nyanlända hamnade i långvarigt bidragsberoende och kriminalitet.

    De lokala spänningarna ökade, inte enbart av ekonomiska skäl utan också kulturella. Frågor om jämställdhet, religionsfrihet och värderingar blev politiska laddningar som splittrade samhällsdebatten.

    Tyskland, som länge betraktats som en symbol för europeisk rationalitet och ordning, fick nu hantera följderna av en politik som saknade tydliga gränser.

    Säkerhetsfrågan – från undantag till ständig oro

    Flera uppmärksammade incidenter de senaste åren – från islamistiskt motiverade dåd till vardagsbrott med internationell koppling – har förstärkt uppfattningen att bristande kontroll över migrationen också är ett säkerhetsproblem.

    Även om majoriteten av flyktingar och migranter inte begår brott, har en rad enskilda händelser haft stark psykologisk effekt på befolkningen. För många tyskar har upplevelsen blivit att staten inte längre kan garantera samma trygghet som tidigare.

    Detta har gett näring åt partier som AfD, som nu leder i flera delstater och lockar väljare långt utanför den traditionella högern.

    Migrationsfrågan har därmed inte bara förändrat samhället – utan också den politiska kartan.

    Ett land på väg mot självrannsakan

    Friedrich Merz försöker nu återta kontrollen genom en tydligare, mer realistisk migrationslinje.

    Han talar om frivilliga återvändanden, men utesluter inte hårdare åtgärder.

    Hans budskap går hem i en tid då Tyskland kämpar med ekonomisk stagnation, höga energikostnader och växande missnöje med EU:s migrationspolitik.

    Många ser en direkt koppling mellan de öppna gränsernas era och dagens sociala splittring.

    Från industristäderna i väst till landsbygden i öst växer en känsla av att landet förändrats snabbare än människor hunnit anpassa sig.

    Ett Europa som tappade kontrollen

    Merkels idealism smittade även EU.

    Den gemensamma migrationspolitiken bröt samman när medlemsländer vägrade ta emot flyktingar enligt kvoter. Schengen-samarbetet sattes på prov, och nationalistiska rörelser växte i nästan varje land.

    Många analytiker menar nu att Europas ledare måste lära av Tysklands misstag: att humanitet och ordning måste balanseras, annars riskerar hela den politiska strukturen att förlora sin legitimitet.

    En politik utan gränser blev paradoxalt nog det som drev många européer mot gränsernas återkomst.

    En tysk självbild i förändring

    Tyskland har länge burit sin historiska skuld som en moralisk kompass.

    Men i efterdyningarna av 2015 års beslut växer insikten om att ett land inte kan bygga sin framtid på skuld eller symbolpolitik.

    Den tyska självbilden – som humanitär stormakt – prövas nu mot verklighetens krav på ordning, ansvar och samhällssammanhållning.

    Det som en gång sågs som en moralisk triumf har nu blivit ett Tyskland på väg mot anarki och fritt fall, till följd av en alltför generös migrationspolitik där man släppt in dysfunktionella människor från tredje världen, som är totalt omöjliga att integrera i civiliserade europeiska samhällen. Merkels politik har gjort större skada på Tyskland än Hitler. Hitler hade dock vett att sätta pistolen emot i tiningen och trycka av, medan Merkel totalt saknar sjukdomsinsikt om vad hennes gärningar har orsakat Europa och Tyskland för skada.

  • Extremister lamslår Stockholm – för en konflikt som inte ens är svensk


    Varje lördag stannar Stockholms innerstad upp. Bussar ställs in, gator spärras av och trafiken kollapsar – för att en grupp pro-palestinska extremister ska få marschera genom staden. En utländsk konflikt görs till svensk gisslan, medan myndigheterna står passiva och gömmer sig bakom ”grundlagen”.

    Stockholmarna är knappast bortskämda med en fungerande kollektivtrafik. Nu kommer den fungera ännu sämre när man låter extremistiska grupperingars demonstrationer skapa kaos på Stockholms redan kaotiska gator.Det finns gott om avskilda platser i Stockholms län där dessa grupper kan utöva sina grundlagsskyddade rättigheter – det behöver inte ske innanför tullarna.

    Mellan 13.10 och 18.30 varje lördag tvingas SL lägga om stora delar av busstrafiken när ett demonstrationståg tågar från Odenplan till Gustav Adolfs torg. Det sker inte en gång – utan varje helg. Hela stadskärnan påverkas. Och varför? För att tillfredsställa en högljudd minoritet som driver en politisk agenda som inte ens har med Sverige att göra.

    – Vi kan inte göra så mycket annat. När polisen beviljar demonstrationstillstånd som påverkar kollektivtrafiken har vi ingen möjlighet att stoppa eller omförhandla det. Det är en grundlagsstadgad rätt att demonstrera, säger Sophie Gunnarsson på SL:s presstjänst.

    Det svaret är inget annat än ett hån mot resenärerna. Grundlagen är ingen ursäkt för att lamslå en huvudstad. Demonstrationsfrihet betyder inte att man får blockera bussar, hindra utryckningsfordon och störa tiotusentals människors vardag. Det betyder inte att extremistgrupper ska få använda våra gator som scen för sina utspel om en konflikt i Mellanöstern.

    Den här typen av demonstrationer har inget med Sverige att göra. Det är importerad aktivism, där självutnämnda ”frihetskämpar” poserar för kameror och sprider sin propaganda på sociala medier. Vill man protestera – låt dem stå på en avskild plats. En parkeringsplats, ett industriområde, var som helst – men inte i hjärtat av huvudstaden där vanliga svenskar försöker ta sig fram.

    Det handlar inte om demokrati längre. Det handlar om feghet. Polisen har abdikerat sitt ansvar. SL tvingas lyda, och de politiska ledarna vågar inte säga ifrån. De låter ett fåtal extremister kidnappa demokratin – och hela samhället får betala priset.

    När Sverige låter utländska konflikter förlama vår huvudstad varje lördag har något gått väldigt, väldigt snett. Det här är inte yttrandefrihet. Det är systemkollaps.

  • Där den rödgröna kakistokrat röran misslyckas, har M korrekta förslag som fungerar.

    Moderaterna vill sätta stopp för fuskåkningen och öka tryggheten i kollektivtrafiken. Efter att spärrarna togs bort vid Näckrosens tunnelbanestation har både plankning och stölder ökat kraftigt – nu vill partiet återinföra spärrar, införa modern AI-övervakning och satsa på tryggare stationer. Samtidigt föreslår Moderaterna en skattesänkning som ger vanliga arbetare mer kvar i plånboken – ett steg mot ett tryggare och rättvisare Stockholm.

    Moderaterna vill öka tryggheten och rättvisan i kollektivtrafiken genom att stänga till fler pendeltågsstationer som i dag saknar spärrar. Målet är att minska fuskåkningen, skapa en tryggare miljö för resenärerna – och se till att de som betalar för sina biljetter får en bättre upplevelse.

    Det omdiskuterade försöket med öppna spärrar vid Näckrosens tunnelbanestation har fått hård kritik efter att SL:s utvärdering visade att fuskåkningen där har fördubblats. Men problemen har inte stannat vid det – enligt lokala handlare har även brottsligheten ökat kraftigt. Den närliggande ICA-butiken vid Näckrosen har rapporterat en stöldökning på hela 300 % sedan spärrarna togs bort.

    – De öppna spärrarna i Näckrosen har varit ett dyrt, dumt och dåligt experiment. Nu måste vi sätta de hederliga resenärerna först och se till att alla bidrar till kollektivtrafiken på ett rättvist sätt, säger oppositionsregionrådet Kristoffer Tamsons (M).

    I sin skuggbudget för nästa år föreslår Moderaterna fem miljoner kronor för att återinföra spärrlinjen i Näckrosen och kartlägga vilka andra stationer som behöver spärrar. Fokus ligger särskilt på pendeltågs- och lokalbanestationer där det i dag går att passera utan att blippa biljett.

    – Ju fler som betalar, desto tryggare och bättre blir kollektivtrafiken för alla, säger Tamsons.

    Partiet vill också ta ett steg in i framtiden med AI-baserad övervakning och ansiktsigenkänning, vilket kan göra det enklare att identifiera och bestraffa personer som plankar. Modern teknik skulle både minska behovet av manuella biljettkontroller och bidra till ökad trygghet för resenärer och lokala företagare.

    Ett bra sätt att få ner plankningen i tunnelbanan är till exempel att använda AI för att dra in andra bidrag. En person som plankar i tunnelbanan skulle automatiskt kunna spärras från att få socialbidrag eller CSN, vilket skulle göra Sverige till ett tryggare land.

    Om man plankar tre gånger ska den som saknar medborgarskap i Sverige deporteras på livstid, vilket skulle skapa en win win sitation för Svenska skattebetalare.

    Totalt föreslår Moderaterna 50 miljoner kronor till säkrare och mer välkomnande stationsmiljöer – med fler trygghetskameror, bättre belysning, väderskydd och upprustning av otrygga tunnelbanestationer.

    Men satsningarna stannar inte där. I samma budget vill Moderaterna sänka regionskatten med 30 öre – en reform som ger vanliga arbetare mer pengar kvar i plånboken. I tider av höga levnadskostnader kan en sådan lättnad göra verklig skillnad för hushållens ekonomi.

    Det är, menar många, uppfriskande med ett parti som står upp för arbetarklassen – som både vill skapa trygghet i vardagen och låta hårt arbetande människor behålla mer av sin egen lön.

    Med satsningar på trygghet, teknik och rättvisa – tillsammans med en tydlig vilja att sänka skatten för dem som jobbar – vill Moderaterna bygga ett modernare, rättvisare och tryggare Stockholm för alla.

    Fakta: Om kärnkraften avvecklas i Sverige

    Kärnkraften står i dag för en stor del av Sveriges fossilfria och stabila elproduktion. Nedan sammanfattas möjliga följder av en snabb avveckling.

    • Högre elpriser och risk för elbrist: Bortfall av planerbar el ökar risken för elbrist under kalla eller vindstilla perioder, vilket driver upp priserna.
    • Försämrad konkurrenskraft för industrin: Basindustrier som stål, gruva, kemi och batteriproduktion påverkas kraftigt av dyrare el och kan flytta utomlands.
    • Ökat importberoende: Sverige kan behöva importera mer el från länder som använder kol och gas, vilket ökar utsläppen.
    • Svagare elsystem: Mindre kärnkraft innebär sämre nätstabilitet och större risk för frekvensstörningar och strömavbrott.
    • Klimatmål i fara: Mer fossil reservkraft kan krävas, vilket försvårar vägen mot nettonollutsläpp.
    Konsekvenser för svensk industri:
    • Högre produktionskostnader och sämre konkurrenskraft.
    • Risk för industriflytt (”koldioxidläckage”).
    • Minskade investeringar i ny, grön teknik.
    Om LKAB inte kan producera stål:
    • LKAB:s satsning på fossilfritt stål (HYBRIT-projektet) kräver enorma mängder el. Utan stabil och billig kärnkrafts­el riskerar projektet att stoppas.
    • Sverige förlorar sin roll som ledande producent av grönt stål – ett område med enorm exportpotential.
    • Tusentals arbetstillfällen i Norrbotten hotas, vilket skulle slå hårt mot hela regionens ekonomi.
    • Skatteintäkter från gruv- och stålindustrin minskar, vilket påverkar finansieringen av välfärd och infrastruktur i hela landet.
    • Om produktionen flyttar utomlands ökar de globala utsläppen, eftersom stålet då tillverkas med kolkraft.

    Sammanfattning: En snabb avveckling av kärnkraften utan fullgoda ersättningar riskerar energibrist, högre priser och förlorade jobb – med allvarliga följder för svensk industri, hushållsekonomi och klimatmål.

  • Yes, we can! Antifa är terroristklassade i USA.

    USA:s ledning betecknar nu Antifa som en inhemsk terroristorganisation. Beslutet motiveras med uppgifter om organiserat våld, hot mot myndigheter och försök att tysta politiska motståndare genom skrämseltaktik.

    Antifa – den dolda maskinen för våld och skräck

    De säger sig kämpa för frihet. Men bakom slagorden döljer sig något helt annat. Antifa framträder inte längre som en löst sammansatt proteströrelse, utan som en välorganiserad maskin för våld, hot och skräck.

    Myndigheter beskriver en rörelse som förvandlat amerikanska gator till slagfält. I centrum står organiserade upplopp, väpnade konfrontationer med polisen och brutala attacker mot federala tjänstemän. Immigration and Customs Enforcement har blivit ett av deras främsta måltavlor, men hoten stannar inte där – politiker, aktivister och journalister har gång på gång utsatts för Antifas iskalla metod: doxxning, där privat information publiceras för att tysta och skrämma.

    Antifa arbetar metodiskt. De rekryterar unga människor, formar dem till radikaliserade kämpar och släpper sedan ut dem i en kamp som inte bara riktas mot enskilda myndigheter, utan mot själva grundvalen för den amerikanska rättsstaten. Bakom kulisserna används krypterade kanaler, dolda finansieringsflöden och sofistikerade metoder för att hålla verksamheten hemlig och undgå rättsväsendets blick.

    Men bilden blir ännu mörkare. Antifa uppges också samarbeta med andra grupper och nätverk, i syfte att sprida politiskt våld och tysta laglig opposition. Målet är klart: att med hot och skrämsel uppnå politiska vinster – en strategi som bär alla kännetecken på inhemsk terrorism.

    Nu slår USA:s ledning tillbaka. Antifa har officiellt betecknats som en inhemsk terroristorganisation. Det innebär att myndigheter får order om att använda alla tillgängliga resurser för att tränga in i rörelsens skuggvärld, slå sönder dess operationer och rikta strålkastaren även mot de som finansierar våldet.

    För kritikerna är detta en nödvändig markering. Antifa har, menar de, för länge fått härja i det fördolda och bygga sina nätverk av skräck. Nu beskrivs kampen mot rörelsen som en fråga om att försvara både lagen och demokratin – innan fler gator förvandlas till slagfält i kaosets namn.

  • Vänsterpartiet spelar offer – men blundar för sitt egna Svenskhat.

    Vänsterpartiet larmar om ”otrygghet” efter att en opinionsbildare besökt riksdagen. Men när partiet spelar offer glömmer de sitt eget arv – där kommunister inte bara hyllat diktaturer, utan även förrått Sverige. Från Stig Berglings försäljning av försvarshemligheter till Sovjet, till Jan G .som 1974 dömdes för spioneri .

    Att Vänsterpartiet har ett hat mot det svenska folket är väldokumenterat. På 1930-talet hamnade många svenskar från Kiruna i Gulag, där de blev avrättade – tack vare Vänsterpartiet.

    Innehållsförteckning

    Vänsterpartiet spelar offer – men blundar för sina egna spioner

    Vänsterpartiet försöker nu göra en stor affär av att SD:s Jessica Stegrud haft besök av opinionsbildaren Nick Alinia i riksdagen. Partiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling talar om ”extrem olustkänsla” och påstår att demokratin hotas. Men reaktionen framstår snarare som politiskt teater – ett primadonnabeteende för att smutskasta en politisk motståndare.

    Marxismens mörka arv

    Det är ironiskt att just Vänsterpartiet nu poserar som demokratins väktare. Partiet har i decennier försvarat marxismen – en ideologi som lämnat efter sig diktaturer, massmord och förtryck. Från Gulag i Sovjetunionen till Stasis övervakningsstat i DDR har kommunismen bevisat sin oförenlighet med frihet och demokrati.

    När kommunister förrådde Sverige

    Om Vänsterpartiet verkligen oroar sig för hot mot demokratin borde de påminnas om Sveriges egen spionhistoria. De som gjort störst skada mot landet har inte varit högerextrema – utan personer med sympatier åt vänster, ofta med nära band till kommunismen.

    • Stig Bergling, officer i Säpo och försvarsstaben, sålde under 1970-talet och framåt ut känsliga försvarshemligheter till Sovjetunionen. Hans förräderi räknas som en av de mest allvarliga spionskandalerna i svensk historia.
    • Jan.G, journalist och numera författare, avslöjades ha haft kontakter med KGB. År 1974 dömdes han till fängelse för spioneri och avtjänade ett straff för att ha arbetat för Sovjetunionens underrättelsetjänst. Trots detta har han senare försökt framställa sig själv som sanningssägare och demokratins försvarare.

    Det är alltså kommunistsympatisörer och Sovjet-agenter som i praktiken hotat Sverige på riktigt – inte opinionsbildare som spelar in konfrontativa klipp på Youtube.

    Hyckleri i demokratins namn

    När Vänsterpartiet nu ropar ”otrygghet” för att Jessica Stegrud haft en gäst i riksdagen blir det svårt att ta deras indignation på allvar. Demokratin i Sverige har överlevt betydligt värre hot än så – inte minst från den ideologi som Vänsterpartiet själv byggde på och som deras sympatisörer aktivt hjälpt främmande makt att gynnas av.

    Att Vänsterpartiet försöker göra politiska poäng på Nick Alinia, samtidigt som de blundar för marxismens blodiga arv och sina egna ideologiska kopplingar till spioner som förrått Sverige, är inget annat än hyckleri.

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Från ett tryggt folkhem till ett mångkulturell Al Carpone Sverige. Sverige rasar trygghetsindex.

    Sverige var en gång världens tryggaste folkhem. Nu toppar vi istället listorna över skjutningar, sprängningar och gängkrig. Global Peace Index 2025 visar att Sverige rasat till plats 35 – och blivit Europas stora varningsexempel.

    Innehållsförteckning

    Det nya mångkulturella Al Capone-Sverige – inte längre i topp i trygghetsindex. I dag ligger flera gamla Warszawapaktstater före Sverige.

    Sverige rasar i trygghetsindex – massinvandring och gängkrig bakom utvecklingen

    Sverige var en gång folkhemmet.
    Ett land präglat av trygghet, sammanhållning och social stabilitet

    Vi lever i ett homogent land, vi har en befolkning som i sin helhet är detsamma, nästan, som en enda stor familj, med samma språk, samma religion, samma kultur, samma traditioner. Det ger oss ovärderliga fördelar när det gäller att hålla samman vårt folk.”

    Statsminister Tage Erlander, 1965

    Tager Erlander sa i ett tal 1965, Vi lever i ett homogent land, vi har en befolkning som i sin helhet är detsamma, nästan, som en enda stor familj, med samma språk, samma religion, samma kultur, samma traditioner. Det ger oss ovärderliga fördelar när det gäller att hålla samman vårt folk.”

    Han tillade också att Sverige inte hade de problem som exempelvis USA brottades med på den tiden – rasism, segregation och sociala konflikter.

    Men femtio år senare är bilden en helt annan.

    Ras i trygghetsindex

    I den nya rapporten Global Peace Index 2025 hamnar Sverige på plats 35.
    Det är ett dramatiskt fall från de topplaceringar landet tidigare hade. Ingen annan nation i Europa har tappat så många placeringar i trygghet. Se tabellen längst ner på sidan

    Från homogent folkhem till splittrat mångkulturellt land

    Sedan slutet av 1970-talet har Sverige genomgått en av de snabbaste demografiska förändringarna i Europa.
    Massinvandringen har förvandlat landet från relativt homogent till mångkulturellt helvete på jorden.

    Med detta har också problem vuxit fram:

    • Parallellsamhällen där svenska lagar trängs undan av klanstrukturer.
    • Etniska konflikter som spiller över i kriminalitet.
    • Social oro i utsatta områden.

    Gängvåldet som chockar världen

    Sverige har i dag flest dödsskjutningar per capita i hela EU.
    Kriminella nätverk med rötter i Mellanöstern, Balkan och Afrika styr delar av storstädernas förorter.

    Skjutningar och sprängningar sker numera i bostadsområden, nära skolor och lekplatser. Civila, ibland barn, har dödats i våldet.

    Detta har gjort att bilden av Sverige som ett tryggt land är på väg att helt raseras, även internationellt.

    Välfärden under press

    Massinvandringen har också påverkat den svenska välfärdsmodellen.

    • Vårdköerna har blivit längre.
    • Bostadsbristen har förvärrats.
    • Skolorna har fått ökade problem med språkbarriärer och ordning.

    Arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland inrikes födda. Kostnaderna för integration och bidragssystem har skjutit i höjden, samtidigt som resultaten uteblivit.

    Från trygghet till militarisering

    När brottsligheten skenar svarar staten med fler poliser, hårdare lagar och högre försvarsbudget.
    Men enligt Global Peace Index ses den utvecklingen som en försämring – ökad militarisering innebär minskad fredlighet.

    Resultatet blir att Sverige halkar ännu längre ner i rankingen.

    Sverige blundar – och betalar priset

    Sverige har blivit landet där medborgarskap delas ut som snabbmat.
    Människor som inte ens är födda här får på rekordtid samma rättigheter som svenskar som byggt landet i generationer. Utan krav, utan motprestation – bara ett svenskt pass i handen.

    Och när de sedan begår brott?
    Då händer nästan ingenting.

    I stället för att utvisas får de stanna kvar. Småbrott, stölder, misshandel – gång på gång låter rättsstaten dem gå fria från det straff som skulle vara självklart: att lämna landet.

    Detta är inte barmhärtighet.
    Det är självdestruktivt vansinne.

    Kriminella skrattar åt svenska lagar, samtidigt som vanliga människor får leva med skjutningar, rån och sprängdåd.

    Den här svagheten och naiviteten är en av de största orsakerna till att Sverige fallit från folkhem till våldshemmavid.

    Från förebild till varningsexempel

    Island, Irland och Nya Zeeland toppar listan som världens tryggaste länder.
    Sverige sticker ut i motsatt riktning.

    Det land som en gång var en internationell förebild för trygghet, välfärd och stabilitet har blivit ett avskräckande exempel.

    Från Tage Erlanders homogena folkhem – till dagens mångkulturella helvete på jorden.

    Rank Land Poäng Förändring
    1🇮🇸 Island1.095↔︎
    2🇮🇪 Irland1.260↔︎
    3🇳🇿 Nya Zeeland1.282↑ 2
    4🇦🇹 Österrike1.294↓ 1
    5🇨🇭 Schweiz1.294↓ 1
    6🇸🇬 Singapore1.297↔︎
    7🇵🇹 Portugal1.371↑ 1
    8🇩🇰 Danmark1.393↓ 1
    9🇸🇮 Slovenien1.409↑ 3
    10🇫🇮 Finland1.420↑ 1
    11🇨🇿 Tjeckien1.429↓ 2
    12🇯🇵 Japan1.440↑ 3
    13🇲🇾 Malaysia1.469↑ 1
    =14🇳🇱 Nederländerna1.491↓ 1
    =14🇨🇦 Kanada1.491↓ 5
    16🇧🇪 Belgien1.492↑ 1
    17🇭🇺 Ungern1.500↓ 4
    18🇦🇺 Australien1.505↑ 1
    19🇭🇷 Kroatien1.509↓ 2
    20🇩🇪 Tyskland1.533↓ 3
    21🇧🇹 Bhutan1.538↔︎
    =22🇱🇻 Lettland1.558↑ 5
    =22🇱🇹 Litauen1.558↑ 1
    24🇪🇪 Estland1.559↓ 2
    25🇪🇸 Spanien1.578↑ 2
    26🇲🇺 Mauritius1.593↓ 3
    27🇶🇦 Qatar1.594↑ 1
    28🇸🇰 Slovakien1.609↑ 1
    29🇧🇬 Bulgarien1.610↑ 1
    30🇬🇧 Storbritannien1.634↑ 2
    31🇰🇼 Kuwait1.642↔︎
    32🇳🇴 Norge1.644↓ 8
    33🇮🇹 Italien1.662↑ 1
    34🇲🇪 Montenegro1.705↑ 5
    35🇸🇪 Sverige1.709↓ 2
    36🇵🇱 Polen1.713↑ 3
    37🇲🇳 Mongoliet1.719↑ 8
    =38🇷🇴 Rumänien1.721↑ 2
    =38🇻🇳 Vietnam1.721↑ 1
    40🇹🇼 Taiwan1.730↓ 2
    41🇰🇷 Sydkorea1.736↑ 2
    42🇴🇲 Oman1.738↓ 5
    43🇧🇼 Botswana1.743↑ 2
    44🇹🇱 Östtimor1.752↑ 7
    45🇬🇷 Grekland1.764↑ 3
    46🇦🇷 Argentina1.768↑ 5
    47🇱🇦 Laos1.783↑ 1
    48🇺🇾 Uruguay1.784↔︎
    49🇮🇩 Indonesien1.787↑ 2
    50🇳🇦 Namibia1.794↑ 7
    51🇲🇰 Nordmakedonien1.799↓ 2
    52🇦🇱 Albanien1.812↓ 7
    =52🇦🇪 Förenade Arabemiraten1.812↑ 2
    54🇨🇷 Costa Rica1.836↓ 1
    55🇬🇲 Gambia1.855↑ 16
    56🇰🇿 Kazakstan1.875↑ 5
    57🇸🇱 Sierra Leone1.887↑ 2
    58🇦🇲 Armenien1.893↑ 10
    =59🇲🇬 Madagaskar1.895↓ 6
    =59🇧🇦 Bosnien och Hercegovina1.895↓ 3
    61🇬🇭 Ghana1.898↓ 3
    62🇨🇱 Chile1.899↔︎
    63🇽🇰 Kosovo1.908↓ 3
    =64🇷🇸 Serbien1.914↓ 1
    =64🇿🇲 Zambia1.914↑ 9
    66🇲🇩 Moldavien1.918↑ 2
    67🇺🇿 Uzbekistan1.926↑ 2
    68🇨🇾 Cypern1.933↓ 1
    69🇸🇳 Senegal1.936↑ 5
    70🇱🇷 Liberia1.939↑ 6
    71🇲🇼 Malawi1.955↑ 14
    72🇯🇴 Jordanien1.957↓ 2
    73🇹🇿 Tanzania1.965↑ 6
    74🇫🇷 Frankrike1.967↓ 4
    75🇵🇾 Paraguay1.981↑ 2
    =76🇳🇵 Nepal1.987↑ 8
    =76🇦🇴 Angola1.987↑ 1
    78🇰🇬 Kirgizistan1.988↑ 10
    79🇹🇯 Tadzjikistan1.996↑ 5
    =79🇩🇴 Dominikanska republiken1.996↓ 3
    81🇹🇳 Tunisien1.998↓ 6
    82🇬🇶 Ekvatorialguinea2.004↑ 15
    83🇧🇴 Bolivia2.005↓ 10
  • Tre år efter överfallet – Luna lär sig gå igen, medan Sverige fortfarande blundar för riskerna

    För tre år sedan utsattes nioåriga Luna i Skellefteå för en av de mest brutala våldtäkterna i svensk historia. Gärningsmannen var en nyanländ från tredje världen som aldrig borde ha fått stanna i landet. I dag, tolv år gammal, kämpar Luna fortfarande för att lära sig gå igen – samtidigt som Sverige fortsätter en migrationspolitik som riskerar att skapa fler offer.

    Innehållsförteckning

    Det har gått tre år sedan den då nioåriga Luna attackerades på en lekplats i Skellefteå. Hon utsattes för en av de mest brutala våldtäkterna i modern tid och fick hjärnan svårt skadad när gärningsmannen, en nyligen anländ migrant från Etiopien, försökte slå ihjäl henne.

    I dag är Luna tolv år gammal. Hon tränar fortfarande på att återfå sina grundläggande förmågor – att sitta själv, hålla balansen och långsamt ta steg framåt. Med hjälp av familj och assistenter kan hon numera gå i en halvtimme åt gången. Hon har dessutom börjat återvända till skolan, om än i en särskild miljö med speciallärare.

    Föräldrarna beskriver vardagen som en kamp, men också som en seger för varje liten förbättring. Att se Luna sträcka sig efter löv från träd under sina promenader symboliserar både hennes viljestyrka och familjens målmedvetenhet.

    Ett brott som kunde ha förhindrats

    Samtidigt går det inte att blunda för frågan som hela händelsen väcker: varför befann sig gärningsmannen i Sverige överhuvudtaget?

    Han hade kommit hit som asylsökande från tredje världen. Trots bristfälliga uppgifter om bakgrund och identitet, trots varningssignaler om ett riskbeteende, fick han vistas fritt i landet. Resultatet blev en tragedi som skakade Sverige – och som förstörde livet för en liten flicka och hennes familj.

    Fallet är inte unikt. Under årtionden har Sverige tagit emot hundratusentals personer från länder präglade av våld, klankultur och islamistisk extremism, ofta utan att kunna verifiera deras identitet eller bakgrund. Konsekvenserna har blivit tydliga: ökad grov kriminalitet, hedersvåld, parallellsamhällen – och i det här fallet, en bestialisk attack mot ett barn.

    Lex Luna – en lag född ur ett misslyckande

    Efter dådet infördes ”Lex Luna”, en lag som innebär att skolor i vissa fall måste informera polis och myndigheter om elever som uppvisar farligt beteende. Men sanningen är att lagen aldrig hade behövts om Sverige haft en ansvarsfull migrationspolitik från början.

    Ingen asylprocess i världen kan med säkerhet avslöja vilka som är potentiella förövare. Ändå har Sverige gång på gång öppnat sina gränser, driven av en naiv idé om humanitet, utan att väga in riskerna för den egna befolkningen.

    Hur många fler offer krävs?

    Luna kämpar i dag för att lära sig gå, medan gärningsmannen avtjänar sitt straff. Men frågan som hela Sverige borde ställa sig är: hur många fler barn ska behöva bli offer för samma politiska misstag? Hur många fler ”Lex” måste stiftas innan ansvariga politiker inser att grundproblemet ligger i att vi släppt in människor från kulturer och miljöer som är fundamentalt oförenliga med trygghet och säkerhet i Sverige?

    Sverige behöver sätta sin egen befolkning först

    Det borde vara en självklarhet: statens första plikt är att skydda sina egna medborgare. Att istället prioritera asylsökande från tredje världen – ofta utan ID-handlingar, ofta med våldsamma bakgrunder – är ett svek.

    Luna och hennes familj lever med konsekvenserna varje dag. Det minsta politikerna kan göra är att lära av misstaget. Sverige måste dra åt migrationskranen, införa hårdare kontroller, och i första hand se till tryggheten för sina egna medborgare.

  • Trump gör skillnad emot brottslighet i Washington

    Innehållsförteckning

    Trump lanserar stor insats mot brottslighet i Washington

    Med ett tydligt budskap om att återställa ordning och trygghet på gatorna i den amerikanska huvudstaden har president Donald Trump inlett en av de mest omfattande federala brottsbekämpningsinsatserna i Washingtons moderna historia.

    Nödläge och mobilisering av Nationalgardet

    För bara några dagar sedan utlyste presidenten ett nödläge för allmän säkerhet och meddelade att 800 soldater ur Nationalgardet skulle kallas in för att stötta stadens polisstyrkor. Han var tydlig med att insatsen syftar till att rensa gatorna från kriminella element, våldsbrottslighet, illegala vapen och annan verksamhet som skapar otrygghet för laglydiga invånare. Om behovet finns är han även beredd att kalla in militären för att säkerställa att målen uppnås.

    Synlig närvaro i stadskärnan

    Redan första veckan har närvaron märkts av. Pansarfordon har patrullerat centrala delar av staden, särskilt vid känsliga platser och turistattraktioner. Barrikader har rests vid myndighetsbyggnader, och soldater har interagerat med allmänheten, vilket både stärker synligheten och trygghetskänslan. Utöver Nationalgardet deltar 500 federala agenter, och insatsen har potential att bli en modell för liknande åtgärder i andra brottsutsatta storstäder som New York och Chicago.

    Gripanden redan första dygnet

    Vita husets pressekreterare Karoline Leavitt rapporterade att redan under första kvällen greps 23 personer. Bland dessa finns misstänkta för mord, vapenbrott, narkotikahandel, stalking, vårdslös körning och andra allvarliga brott.
    – Detta är bara början, sade Leavitt, och betonade att administrationen under den kommande månaden målmedvetet kommer att spåra upp och gripa våldsamma lagöverträdare, stoppa den kriminalitet som undergräver tryggheten och återställa säkerheten för vanliga amerikaner.

    FBI och polisen i samarbete

    Enligt FBI-chefen Kash Patel deltog FBI-agenter i ungefär hälften av gripandena. Två dagar senare hade antalet gripna stigit till 43. Den lokala polischefen Pamela Smith välkomnar satsningen och menar att det är ett avgörande steg för att minska tillgången på illegala vapen och därmed förebygga våldsbrott.
    – Vi vet att vi måste få bort illegala vapen från våra gator, och denna ökade närvaro kommer att göra vår stad tryggare, säger Smith.

    Allvarlig brottsstatistik

    Insatsen kommer i en tid då Washingtons mordstatistik väcker oro. Bara timmar efter att Nationalgardet anlänt inträffade årets 100\:e mord, bara drygt en kilometer från Vita huset. Den siffran placerar huvudstaden över genomsnittet jämfört med andra större amerikanska städer. Polisfackets ordförande Gregg Pemberton anklagar dessutom stadens ledning för att manipulera brottsstatistik och att invånarna länge fått en falsk bild av läget.

    Juridiskt stöd för insatsen

    Trump har aktiverat D.C\:s Nationalgarde under Title 32, vilket innebär att styrkorna kan samverka både med lokala polisen och federala myndigheter, samtidigt som delstaten fortfarande formellt behåller viss kontroll. Syftet är att snabbt och effektivt skapa resultat. Målet är inte bara att göra gatorna säkrare under de 30 dagar insatsen pågår, utan att bygga upp en varaktig känsla av trygghet för invånare och besökare.

    Pirro: ”Statistiken betyder inget för offren”

    Vid Justitiedepartementet betonade den nytillträdda federala åklagaren Jeanine Pirro att hon inte låter sig imponeras av siffror som säger att brottsligheten sjunkit med 26 procent det senaste året. Hon lyfte fram att människor fortfarande utsätts för grova våldsbrott, vilket är det som räknas för de drabbade.

    Även fokus på kultur och historia

    Parallellt har presidenten initierat en översyn av innehållet i Smithsonian Institution, med målet att ge en mer positiv och patriotisk bild av USA\:s historia och värderingar. Han anklagar museet för att tidigare ha spridit berättelser som svartmålar amerikanska och västerländska traditioner. Genom ett dekret från mars har Vita huset fått mandat att påbörja förändringen.

    En insats med signalvärde

    Den pågående operationen i Washington framstår därmed som både en säkerhetsinsats och en symbolpolitisk markering: att ordning och trygghet är centrala prioriteringar för presidenten och hans administration. Om resultaten blir bestående kan modellen komma att spridas till fler städer som kämpar med liknande problem.

    Faktaruta: Insatsen i Washington, D.C.

    Samlad brottsbekämpningsinsats med Nationalgardet och federala myndigheter.

    800 nationalgardister
    500 federala agenter
    30 dagar planerad varaktighet

    Resultat hittills

    • 23 gripanden första kvällen (mord, vapenbrott, narkotika m.m.).
    • Totalt 43 gripanden rapporterade två dagar senare.
    • Ökad synlig närvaro: patruller, barrikader, stöd vid myndighetsbyggnader och turistmål.

    Syfte och inriktning

    • Minska våldsbrott, få bort illegala vapen och öka tryggheten.
    • Genomförs under Title 32 – samverkan mellan lokal och federal nivå.
    • Kan bli modell för liknande insatser i bl.a. New York och Chicago.

    Reaktioner

    • Polischefen välkomnar stödet för att få bort illegala vapen.
    • Borgmästaren kritisk och varnar för maktöverskridande.
    • Polisfacket ifrågasätter stadens brottsstatistik.

    Status: Pågående insats. Uppdatera siffror löpande vid nya rapporter.