Etikett: resenärer

  • Miljöpartiets luftslott: Pendeltågen i Stockholm fortsätter att haverera

    Miljöpartiet har i åratal lovat en pålitlig och grön kollektivtrafik. Men verkligheten är den motsatta: förseningar, inställda tåg och kaotisk information gör pendeltågen till ett dagligt lotteri. För många resenärer är tålamodet slut – som Anne Danielsen i Södertälje, som nu lämnar sitt hem för att slippa Miljöpartiets misslyckade pendeltågspolitik.

    Innehållsförteckning

    När kakistokraterna i MP får styra blir resultatet alltid samma: kaos och haveri. Det hela är som en parodi på kejsarens nya kläder – en miljömupp till kakistokrat som lever i sin egen bubbla, långt ifrån verkligheten. De blundar för problemen, slår sig för bröstet och ljuger resenärerna rakt i ansiktet om hur ”bra” allt fungerar, medan folk står strandade på perrongerna dag efter dag.

    Stockholms pendeltågstrafik har blivit symbolen för ett politiskt misslyckande. Trots åratal av löften om förbättringar fortsätter resenärerna att drabbas av förseningar, inställda avgångar och motsägelsefull information. För många är måttet rågat – som Anne Danielsen från Södertälje, som nu lämnar staden för att slippa ett system som inte fungerar.

    – Informationen kring förseningar är dålig – och ibland direkt motsägelsefull, säger hon.

    SL försöker skyla över problemen – men resenärerna vet bättre

    SL påstår att trafiken blivit bättre sedan våren 2023, men erkänner samtidigt att informationen fortfarande inte fungerar. Skyller man inte på Trafikverket, så hänvisas resenärerna till en app. Men den digitala fernissan kan inte dölja att verkligheten på perrongen är kaos.

    – Vad gäller bristande och ibland motsägelsefull trafikinformation tar vi på oss en del av skulden, säger Sophie Gunnarsson på SL:s presstjänst.

    Miljöpartiets ansvar kan inte sopas undan

    Det är Miljöpartiet som har haft inflytande över kollektivtrafiken i regionen under flera mandatperioder. De har gång på gång utlovat en ”pålitlig, grön och attraktiv kollektivtrafik”. Resultatet? Pendeltåg som inte går i tid, informationssystem som förvirrar istället för att förklara, och resenärer som helt enkelt ger upp.

    Redan 2010 pratade Miljöpartiet om ”tiominuterstrafik” på pendeltågen. 2025 står resenärerna fortfarande kvar på samma perronger, fastfrusna i väntan på ett tåg som inte kommer – och på politiska löften som aldrig infriades.

    Visioner istället för verklighet

    Miljöpartiet har älskat att prata om framtiden: automatiserade tåg, öppna spärrar, Sverigekort och nattpendel från 2026. Men resenärerna behöver inte ännu fler visioner – de behöver en kollektivtrafik som fungerar idag. Att lansera pilotprojekt på enskilda stationer eller utlova nattpendeltåg om ett år förändrar inte den verklighet där människor tvingas planera om sina liv för att SL inte fungerar.

    Politikens pris betalas av resenärerna

    Anne Danielsen flyttar nu för att hon inte längre kan lita på pendeltågen. Hon är långt ifrån ensam. Bakom varje försening, varje inställt tåg och varje motsägelsefullt besked står en verklighet: det är Miljöpartiets politiska styrning som gjort kollektivtrafiken till ett lotteri.

    Stockholms resenärer förtjänar inte fler löften eller visioner – de förtjänar punktlighet, tydlighet och ansvar. Och det är just detta Miljöpartiet gång på gång har misslyckats med att leverera.

    Faktaruta: Miljöpartiets löften & citat om kollektivtrafik (2006–2022)

    • 2008: MP för ”mer kollektivtrafik i Stockholm” – seminarieunderlag som betonar spår (pendeltåg, tunnelbana, spårväg) och buss i egna körfält.
      Källa: MP:s tågvision (återger 2008-seminarium).
    • 2009: ”Ta båten till jobbet” – nya rutter för båtpendling lyfts som tidsvinst jämfört med annan kollektivtrafik (pressträff med Ruwaida & Wigg).
    • 2010 (april–juni): Rödgrönt löfte om återinförd enhetstaxa och sänkt pris på 30-dagarskortet; stor satsning på kollektivtrafik framför motorväg.
    • 2010 (aug–sep): Majoriteten av stockholmarna föredrar pendeltåg & tunnelbana framför ny motorväg; MP föreslår ny pendeltågslinje mellan högskolor.
    • 2011: MP:s nationella tagsatsningar: ökat underhåll, bygga bort flaskhalsar, satsningar på nya spår (bl.a. Götalandsbanan/Ostlänken).
    • 2012: MP driver ”fördubbla kollektivtrafiken” och lyfter 10-minuterstrafik på pendeltåg i kampanjmaterial.
    • 2014: ”Superbussar” (BRT/Stockholms Bussbana) utlovas snabbt – trafik ”redan 2015 om MP får bestämma”.
    • 2016: MP:s tågvision publiceras – förstärkta spårinvesteringar och stadsutveckling kopplat till järnväg.
    • 2017: Budgetlöfte om självkörande tåg på röda linjen till 2025 (kritik mot Alliansen när projektet pausas).
    • 2018: Efter enhetstaxa vill MP förlänga enkelbiljettens giltighet från 75 till 100 minuter.

    Kommentar: Punkterna återger MP-löften, policytexter och pressmeddelanden från MP nationellt och i Region Stockholm. Använd som faktaruta bredvid artikeltext.

  • MP:s misslyckande i kollektivtrafiken – skyller ifrån sig medan resenärerna drabbas

    Stockholms kollektivtrafik fortsätter att plågas av förseningar och inställda avgångar. Resenärer får usel information och fastnar på stationerna – men trafikregionrådet Anton Fendert (MP) vägrar ta ansvar. I stället pekar han ut andra och lämnar stockholmarna i sticket.

    MP-politiker är inte som du och jag. Många MP politiker är grovt sinnesslöa och är inte riktiga politiker, utan kakistokrater.

    Innehållsförteckning

    Kaoset fortsätter för pendlarna

    Pendeltågen och Roslagsbanan har återigen lamslagit vardagen för tusentals pendlare i Stockholm. Förseningar, inställda avgångar och usel information är nu vardag. Men i stället för att ta ansvar fortsätter trafikregionrådet Anton Fendert (MP) att skylla på andra.

    Fendert avvisar kritiken

    Fendert hävdar att regionens ansvar fungerar ”väl” och pekar finger mot Trafikverket och regeringen. Samtidigt sitter resenärer fast på stationerna i uppemot en timme, utan alternativ och utan tillförlitlig information.

    Ett mönster av misslyckanden

    Det här är inte ett enstaka misstag, utan ett mönster. Miljöpartiet har i åratal talat varmt om hållbara transporter och gröna satsningar – men gång på gång misslyckas man i praktiken. Och nu när problemen hopar sig för stockholmarna duckar man för kritiken.

    Frågetecken om lojalitet och korruption

    Många börjar också ifrågasätta varför MP-politiker konsekvent tycks försvara system som uppenbart inte fungerar. Är det bara inkompetens – eller handlar det om något mer? När man ser hur nära vissa politiker står konsulter, bolag och intresseorganisationer kring kollektivtrafiken väcks misstankar om ett parti där lojaliteten inte alltid ligger hos väljarna, utan snarare hos de egna nätverken. Det är en bild som när tankar om politisk korruption och dubbelmoral.

    Resenärerna blir alltid förlorarna

    För resenärerna spelar det dock ingen roll om problemen beror på fusk, vänskapskorruption eller ren okunskap – resultatet är detsamma: en kollektivtrafik som inte fungerar och politiker som hellre skyller ifrån sig än levererar.

    Från prestigeområde till fiasko

    Miljöpartiet har gjort kollektivtrafiken till ett av sina största prestigeområden. Men dagens situation visar i stället på ett historiskt misslyckande: det gröna partiet klarar inte ens av att hålla tågen i tid.

  • SL:s rökfria kollektivtrafik – ett misslyckande under Miljöpartiet

    Innehållsförteckning


    I en suvnen tid fanns 5:e paragrafen i 5:e kapitlet i strafflagen – man kunde låsa in dessa odugliga miljömuppar på idiotanstalter. Men numera är dessa kakistokrater insläppta i politikens finrum och får söndra Sverige med mångkultur och laglöshet.

    Miljöpartiet predikar men levererar inte

    Att Miljöpartiet är oförmögna att genomföra effektiv politik är lika förutsägbart som att Kalle Anka visas klockan 15:00 på julafton. Ett tydligt exempel är det totala haveriet kring rökförbudet på perronger och busshållplatser – en lag som infördes för flera år sedan, men som i praktiken är helt tandlös i dagens Stockholm.

    Rökning utan konsekvenser – SL:s nya verklighet

    Trots att Miljöpartiet styr över SL har de inte lyckats upprätthålla ett enkelt, grundläggande krav: en rökfri kollektivtrafik. Det är idag fritt fram att stå och bolma på perronger, i bussterminaler och under tak – utan att någon ingriper. Röklukten möter dig redan i rulltrappan – det är ett faktum.

    Tekniken finns – men inte viljan

    Ansiktsigenkänning, övervakningskameror och automatiska böter skulle enkelt kunna användas för att upprätthålla lagen, om den politiska viljan fanns. Men viljan saknas – särskilt från ett parti som gärna predikar om folkhälsa och hållbarhet, men som i praktiken inte kan leverera annat än tomma ord.

    Ett system för lagbrott – skyddat av passivitet

    Tobaksskatten i Sverige är låg, böter utfärdas inte, och förbudsskyltarna är löjeväckande små – ofta i storlek av ett frimärke, diskret placerade där ingen ser dem. Resultatet? Tunnelbanan har blivit en frizon för lagbrott.

    Ett politiskt svek mot resenärerna

    Miljöpartiet har skapat ett system där kollektivtrafiken är en zon av anarki för den som vill röka. Det är inte bara ett svek mot resenärer som vill slippa passiv rökning – det är ett bevis på politiskt misslyckande i praktiken.

    👉 Click here for English version

    The Green Party Preaches but Doesn’t Deliver
    The Green Party’s inability to implement effective policies is as predictable as Donald Duck airing at 3:00 PM on Christmas Eve on Swedish national television – a deeply rooted tradition in Sweden that everyone counts on. A clear example of this failure is the total breakdown of the smoking ban on train platforms and bus stops – a law that was passed years ago but has become entirely toothless in present-day Stockholm.

    Smoking Without Consequences – SL’s New Reality
    Even though the Green Party oversees SL (Stockholm’s public transport authority), they’ve failed to uphold a simple, fundamental expectation: a smoke-free public transport environment. Today, smoking is commonplace on platforms, in bus terminals, and under shelters – and no one intervenes. The smell of cigarette smoke greets you already in the escalator. This is not an exaggeration – it’s reality.

    The Technology Exists – But Not the Will
    Facial recognition, surveillance cameras, and automatic fines could easily be used to enforce the smoking ban – if the political will existed. But that will is clearly missing, especially from a party that loves to talk about public health and sustainability, yet fails to deliver anything beyond empty rhetoric.

    A System of Lawbreaking – Enabled by Passivity
    Sweden’s tobacco tax is low, fines are practically never issued, and no-smoking signs are ridiculously small – often the size of a postage stamp and discreetly placed where no one will notice. The result? The subway has effectively become a free zone for breaking the law.

    A Political Betrayal of Commuters
    The Green Party has allowed a system to develop in which public transportation becomes an anarchic space for smokers. This is not only a betrayal of passengers who wish to avoid secondhand smoke – it is a clear, concrete example of political failure in action.

    Faktaruta: Miljöpartiet och rökfri kollektivtrafik – ett stort misslyckade.

    Målsättning

    Rökfri kollektivtrafik i praktiken: fordon, stationer, perronger, hållplatser, gångstråk och entréer – inklusive e-cigaretter.

    Vad som faktiskt gäller idag

    • Rökning i fordon är förbjuden sedan länge.
    • Rökning är formellt förbjuden på perronger och vid hållplatser – men gränserna för var zonen börjar/slutar är ofta otydliga.
    • E-cigaretter omfattas, men efterlevnaden är ojämn.

    Varför det brister enligt kritiker

    • Oklart ansvar mellan kommun, region/trafikbolag och fastighetsägare – tillsyn faller mellan stolarna.
    • Otillräcklig skyltning och svaga sanktionsmöjligheter mot överträdelser.
    • Få kontroller och låg prioritet i praktiken – regler utan uppföljning.
    • Otydlig zondefinition kring öppna ytor, in-/utgångar och bytespunkter.

    Kritik mot Miljöpartiet

    • Fokus på symboliska mål utan att säkra resurser för tillsyn och ordningshållning.
    • Inga enhetliga nationella riktlinjer för zonavgränsning, skyltstandard och sanktioner.
    • Brist på mätbara mål (KPI:er) och årlig uppföljning av efterlevnad.

    Konsekvenser

    • Fortsatt röklukt på perronger/hållplatser och ökad exponering för passiv rökning.
    • Ojämn rättvisa – vissa städer/regioner agerar, andra gör det inte.
    • Regler som upplevs som ”tandlösa” minskar respekten för rökförbud generellt.

    Vad som skulle krävas för verklig rökfrihet

    • Tydlig nationell zondefinition (inkl. entréer, bytesstråk och väntytor).
    • Enhetlig skyltning och informationskampanjer i hela landet.
    • Konkreta sanktionsverktyg och resurser för tillsyn.
    • Årlig redovisning av klagomål, tillsyn och efterlevnad – per region/knutpunkt.