Etikett: Östlig förbindelse

  • Miljöpartiet fortsätter att misslyckas med kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

    Miljöpartiets motstånd mot Östlig förbindelse har satt hela tunnelbaneutbyggnaden i gungning. Fyra miljarder kronor saknas – och utan en ny uppgörelse riskerar bygget att tvärstanna vid årsskiftet.

    Miljömuppar är inte som du och jag. I början av 80-talet ville dessa knäppskallar avveckla kärnkraften. Sverige hade blivit ett u-land. Nu klarar knäppskallarna inte ens av att bygga tunnelbana.

    Stockholms tunnelbana hotas nu av totalstopp. Fyra miljarder kronor saknas – och orsaken är Miljöpartiet.

    Regeringen var redo att stå för en stor del av kostnaden. Men Region Stockholm och Stockholms stad, styrda av Miljöpartiet, vägrade skriva under regeringens villkor: att inte motarbeta Östlig förbindelse.

    Därmed sprack uppgörelsen i sista stund. Staten drog tillbaka pennan, och bygget står utan pengar.

    ”Tiden rinner ut. Regionen har försatt sig i en rävsax”, säger Kristoffer Tamsons (M).

    Konsekvensen är att arbetet kan tvingas stoppas redan vid årsskiftet. Bara i Barkarby väntar merkostnader på över en och en halv miljard om bygget avbryts.

    Miljöpartiets nej till Östlig förbindelse har länge blockerat väg- och tunnelplaner. Nu slår det tillbaka. Partiets linje hotar inte bara motorvägen, utan också tunnelbanan till Nacka, Arenastaden och Barkarby – samt Spårväg syd till Huddinge.

    Ett nej som blivit dyrt – och kan kosta Stockholms kollektivtrafik miljarder.

    Faktaruta: Om Sverige sagt nej till kärnkraft i början av 1980-talet

    Elmix & kapacitet

    • Bortfall av ~40–50 % av den planerade/byggda elproduktionen under 80–90-talet hade behövt ersättas.
    • Vattenkraften var redan nära fullt utnyttjad → begränsat expansionsutrymme.
    • Ersättning sannolikt via kol/olja/torv & import + effektiviseringar och viss tidig vindkraft.

    Utsläpp & miljö

    • Väsentligt högre CO₂-utsläpp från el- och fjärrvärmesektorn under 1980–2000.
    • Mer SO₂/NOₓ → sämre luftkvalitet och större bidrag till försurning.
    • Mindre kärnavfall, men större bränsleimport & gruvavtryck globalt.

    Priser & konkurrenskraft

    • Högre och mer volatila elpriser, särskilt vintertid.
    • Tryck på elintensiv industri (stål, kemi, massa/papper) → risk för utflyttning/investeringsstopp.
    • Större fokus på energieffektivisering i hushåll och industri tidigare.

    Försörjningstrygghet

    • Högre importberoende (kol/gas/el) och exponerad för internationella kriser.
    • Svårare effektbalans i södra Sverige utan planerbar kärnkraft.
    • Behov av snabbare nätutbyggnad och fler reservkraftverk.

    Teknik & investeringar

    • Tidigare storskaliga satsningar på vind, bio-CHP och lagring (dock dyrare teknik på 80-talet).
    • Högre samhällskostnad för subventioner/stödprogram i flera decennier.
    • Snabbare omställning av fjärrvärme bort från olja → mer biobränsle/avfall.

    Policy & samhälle

    • Tydligare energibesparing i byggnormer och apparatstandarder tidigare.
    • Svårare klimatmål före 2000-talet p.g.a. fossil el.
    • Mindre export av billig, planerbar el → svagare Nordeuropeisk elmarknadsposition.

    Antaganden: Kärnkraftens historiska andel av svensk elproduktion når ~45–50 % från sent 1980-tal/1990-tal. Vind/sol var omogna och dyra på 80-talet; vattenkraft har begränsad expansion. Slutsatserna är uppskattningar och visar troliga riktningar (±) snarare än exakta tal.