Etikett: NATO

  • Sossarna vill skicka Svenska 19 åringar som infanterikött till Grönland vid en eventuell konflikt med USA.

    Att ens överväga att skicka svenska soldater till Grönland är ett historiskt ansvarslöst steg. I ett geopolitiskt spel mellan stormakter riskerar Sverige att offra unga liv i en konflikt som inte angår oss, inte går att vinna och som saknar folkligt mandat. Grönlands framtid ska avgöras av grönländarna – inte med svenska soldater som insats.

    Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson öppnar för att svenska soldater ska skickas till Grönland. Uttalandet kommer efter ett förslag från partiets ungdomsförbund och förutsätts, enligt Andersson, bygga på en dansk och grönländsk efterfrågan.

    ”Jag är inte främmande för ökad militär närvaro på Grönland. Det gäller självklart även svenska soldater.”

    Detta är ett fullständigt vansinnigt resonemang.

    Sverige har inte varit i krig sedan 1814. I över 200 år har vi – medvetet och klokt – hållit oss utanför direkta militära konflikter mellan stormakter. Att nu ens antyda att svenska soldater ska placeras på Grönland, i ett geopolitiskt extremt känsligt område där USA redan är militär övermakt, är att spela rysk roulette med unga människors liv.

    Ett nytt Falklandskrig – fast värre

    Om situationen kring Grönland skulle eskalera till en militär konflikt mellan Danmark och USA är utfallet redan givet. Grönland skulle bli vad Falklandsöarna var för Argentina i början av 1980-talet: ett strategiskt mål som snabbt mals ned av en överlägsen militärmakt.

    Att i ett sådant scenario skicka in svenska soldater vore inte solidaritet – det vore ansvarslöshet.

    Sverige har inget att vinna på att bli indraget i en konflikt som inte angår oss, på en plats långt bort, där vi saknar både strategiskt inflytande och militär tyngd. Resultatet blir detsamma som alltid när små länder försöker spela stormaktspolitik: unga människor betalar priset.

    Ett svenskt Vietnam?

    Det är lätt att prata om ”närvaro”, ”säkerhet” och ”internationellt ansvar” från en trygg position i Stockholm. Det är betydligt svårare att förklara för föräldrar varför deras 19-åriga son eller dotter skickats till Arktis – för att dö i en konflikt där USA är motparten.

    Det här är exakt hur meningslösa krig börjar:
    med goda ord, dåliga analyser och total frånvaro av konsekvenstänk.

    Sverige riskerar att skapa sitt eget Vietnam – en utdragen, hopplös militär insats utan folkligt stöd, utan tydligt mål och utan möjlighet att vinna. Det enda som kommer ut ur en sådan konflikt är unga 19-åriga soldater som flygs hem i liksäckar.

    Den enda rimliga lösningen: grönländskt självbestämmande

    Om något är ”det enda rätta” i Grönlandsfrågan, så är det detta:

    Låt Grönland bli självständigt.

    Låt invånarna på Grönland själva få rösta om sin framtid:

    • fortsatt tillhörighet till Danmark
    • full självständighet
    • eller någon annan ordning de själva väljer

    Det är inte Sveriges roll att skicka soldater för att säkra andras koloniala eller geopolitiska intressen. Självbestämmande kan inte uppnås med gevär – och definitivt inte med svenska liv som insats.

    Sverige ska inte vara kanonmat

    Att öppna för svensk militär närvaro på Grönland är att reducera svenska soldater till brickor i ett stormaktsspel. Det strider mot allt som svensk säkerhetspolitik historiskt har byggt på: försiktighet, självständighet och respekt för människoliv.

    Det här är inte ledarskap.
    Det är politisk lättvindighet med potentiellt katastrofala följder.

    Sverige ska inte skicka sina barn till slakt i Arktis.
    Inte nu. Inte någonsin.

    Faktaruta: Unga soldater i Vietnamkriget
    • Totalt stupade amerikanska soldater: cirka 58 200
    • Medelålder på stupade: cirka 23 år
    • Under 21 år: ungefär 11 000
    • Under 25 år: cirka 75 %
    • Period (USA:s huvudsakliga insats): 1955–1975
    • Värnplikt: en stor del av de stupade var inkallade (inte yrkessoldater)
    Obs: Siffrorna är ofta avrundade i källor och kan variera något beroende på definitioner och sammanställningar.
    År 1965 verkade Vietnam som bara ännu ett utländskt krig, men det var det inte
    Det var annorlunda på många sätt, liksom de som stred där
    Under andra världskriget var medelåldern för stridande soldater tjugosex
    I Vietnam var han nitton
    
    I i-i-i-i-i-i Vietnam var han nitton
    I i-i-i-i-i-i Vietnam, var han nitton
    I Vietnam var han nitton
    N-n-n-n-nitton
    
    De hårdaste striderna under de senaste två veckorna
    Fortsatte idag tjugofem miles nordväst om Saigon
    Jag var verkligen inte säker på vad som hände
    
    N-n-n-n-nitton, nitton
    N-nitton, nitton
    
    I Vietnam tjänstgjorde stridssoldaten vanligtvis en tolvmånaders tjänstgöring
    Men utsattes för fientlig eld nästan varje dag
    
    N-n-n-n-nitton
    (N-n-n-n-nitton) nitton
    
    I Saigon sade idag en amerikansk militärtalesman
    Att mer än sju hundra fiendesoldater dödades förra veckan
    I det känsliga gränsområdet
    I hela Sydvietnam
    Förlorade fienden totalt två tusen sex hundra åttionio soldater
    
    Alla som minns kriget
    Kommer aldrig att glömma vad de sett
    Förstörelsen av män i sina bästa år
    Vars medelålder var nitton
    
    F-f-f-f-f-förstörelse
    F-f-f-f-f-förstörelse
    
    Enligt en studie från Veterans Administration
    Led hälften av Vietnams stridsveteraner
    Av det som psykiatriker kallar
    Posttraumatiskt stressyndrom
    Många veteraner klagar över utanförskap, vrede eller skuld
    Vissa får självmordstankar
    Åtta till tio år efter att de kommit hem
    Kämpar nästan åtta hundra tusen män
    Fortfarande med Vietnamkriget
    
    Ingen av dem fick ett hjältes välkomnande
    
    Nitton
    S-S-S-S-Saigon
    Nitton, n-n-n-n-n-nitton
    N-n-n-n-n-nitton
    Nitton n-n-n-n-n-nitton
    N-n-n-n-n-nitton, nitton
    
    Purple Heart-medaljen, Saigon
      
    ”`
  • Bråk om sång på Muf-fest – kritik mot SSU:s trovärdighet

    Några Muf-medlemmar sjöng ”ausländer raus” under en oktoberfest i Göteborg – något som lett till hård kritik från Grön Ungdom och SSU. Men samtidigt ifrågasätts båda organisationernas trovärdighet, med hänvisning till interna skandaler, korruptionsanklagelser och en historia av kontroversiella uttalanden.

    En annan version

    En oktoberfest arrangerad av Moderata Studenter i Göteborg tillsammans med Fria moderata studentförbundet har väckt uppmärksamhet sedan några deltagare under låten ”L’Amour Toujours” ropade ”ausländer raus”. Händelsen har fått kritik från både Grön Ungdom och SSU – men också lett till påminnelser om deras egna historiska skandaler.

    ”Som att sjunga Helan går”

    Enligt uppgifter sjöng några få personer den uppmärksammade frasen. Låten har tidigare kopplats till invandrakritiska sammanhang i Tyskland, men flera menar att situationen i Göteborg var en studentfest som inte bör överdramatiseras. ”Att sjunga med på en ramsa är ungefär lika anmärkningsvärt som att sjunga Helan går på en vanlig sittning”, säger en Muf-källa.

    Kritik från Grön Ungdom

    Grön Ungdoms språkrör Anton Bylin, som befann sig i Miljöpartiets lokaler i samma hus, reagerade starkt. Han menade att låten hördes tydligt och ifrågasatte varför festen inte avbröts direkt. Kritiker pekar dock på att Miljöpartiet och Grön Ungdom själva haft återkommande problem med interna konflikter och korruption, vilket gör att deras indignation kan ifrågasättas.

    SSU i blåsväder

    Även SSU:s ordförande Moska Hassas gick till angrepp mot Muf och krävde att statsminister Ulf Kristersson markerar mot sitt ungdomsförbund. Men SSU:s trovärdighet ifrågasätts återkommande. Tidigare ordföranden har hamnat i rubriker för våldsamma incidenter mot ordningsvakter och för att ha sjungit antisemitiska sånger under 1 maj-tåg. Organisationen har dessutom vid flera tillfällen uttryckt starkt USA-hat, bland annat genom att motsätta sig svenskt NATO-medlemskap när en republikansk president suttit i Vita huset. Moska Hassas borde tänka mer på sitt BMI än vad andra sjunger för sånger.

    Debatten fortsätter

    Muf har själva inlett ett medlemsärende och säger att händelsen kommer att utredas. Samtidigt menar flera röster att kritiken från SSU och Grön Ungdom bör tas med en nypa salt, med tanke på deras egna historiska problem. Frågan är därför inte bara vad som sjöngs på en fest, utan också vilka som egentligen har legitimitet att fördöma andra.

  • Trump och Putin möttes i Alaska – inga besked om fred i Ukraina

    Innehållsförteckning

    ANCHORAGE, ALASKA. President Donald Trump och Rysslands president Vladimir Putin möttes under lördagen på den amerikanska militärbasen Elmendorf-Richardson i Anchorage. Mötet sågs som historiskt – men slutade utan några konkreta besked om ett fredsavtal i Ukraina.

    Symboliskt möte på amerikansk mark

    Det var första gången som Trump och Putin sågs tillsammans sedan Trumps återkomst till Vita huset. Bilderna på de båda ledarna sida vid sida på en amerikansk militärbas spreds snabbt världen över.

    Vi har en stor möjlighet här. Många vill att detta ska lyckas. Vi får se vad som händer, sade Trump inledningsvis.

    Putin svarade, via tolk:
    Vi har alltid varit öppna för dialog. Vi hoppas kunna göra framsteg.

    Trots högtidliga ord presenterades inga detaljer.

    Ukrainas framtid i fokus

    Ukrainska tjänstemän reagerade med oro över mötet. Från Kiev har man länge fruktat att Washington och Moskva kan fatta beslut som rör Ukrainas framtid – utan att landet självt får delta.

    Vi ser två män diskutera vårt öde långt borta, sade en ukrainsk diplomat till NBC News.

    Putin har tidigare krävt att Ukraina avstår från NATO-medlemskap och avträder delar av sitt territorium – något som skulle beskrivas som en rysk seger.

    Politiska risker för Trump

    Inrikespolitiskt innebär mötet både möjligheter och risker för Trump. Om han kan visa på konkreta framsteg i riktning mot fred, kan det bli en politisk triumf.

    Men kritiker varnar för att han kan framstå som alltför eftergiven mot Putin.
    Om han kan säga att han fört fred till Ukraina, är det något han kan använda i kampanjen. Men ger han Putin för mycket, kan det slå tillbaka hårt, säger NBC:s politiska analytiker Kristen Welker.

    Presskonferens utan substans

    Efter det bilaterala mötet framträdde de båda ledarna gemensamt inför pressen. Putin höll ett långt anförande om historiska band och europeisk säkerhet. Trump beskrev samtalen som ”framgångsrika” men betonade att ”inget är klart förrän ett avtal finns på plats”.

    Inga frågor tilläts från presskåren.

    Frågan kvarstår

    Trots stora förväntningar slutade mötet i Anchorage utan tydliga besked om ett eldupphör. Trump lovade att kontakta NATO och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj för att ”diskutera nästa steg”.

    Om toppmötet var början på en verklig fredsprocess – eller bara politisk symbolik – återstår att se.

  • Fröken Proppmätt ”Moska(ssu)” vill att Sverige att lämna NATO.


    Tack vare den republikanske presidenten Ronald Reagan lyckades Moskva aldrig ockupera Sverige – och just därför kunde fröken proppmätt ens sätta sin fot här. Hon slapp växa upp i ett land där sovjetiska T-34:or rullade på gatorna och där Röda arméns soldater rutinmässigt våldtog den kvinnliga befolkningen under tvång och terror.


    SSU vill att Sverige lämnar Nato, ett år efter att medlemskapet trädde i kraft. Den nyvalda ordföranden Moska Hassas hänvisar till bristande tillit till USA, särskilt om Donald Trump åter blir president. I stället vill SSU se ett fördjupat EU-samarbete kring försvaret.
    Socialdemokraternas regeringsskifte i Natofrågan kom efter Rysslands invasion av Ukraina 2022, men SSU har hela tiden varit kritiska. På helgens kongress beslutade förbundet att aktivt arbeta för ett svenskt Nato-utträde.
    Muf:s ordförande Douglas Thor kritiserar SSU:s linje kraftigt och menar att den gynnar Putin. Han kallar Nato ”Europas bästa skydd” och ifrågasätter SSU:s verklighetsuppfattning.Te

    Texten ni ser ovan är från en debattartikel i någon liberal kvällstidning. Det är intressant – fröken Proppmätt, som ursprungligen kommer från Afghanistan, har blivit inkvoterad som SSU-ordförande. SSU-ordförandeposten har historiskt varit en rak väg in till fina ministerposter i svenska regeringar.

     Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kan anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinnes nödvändigt. Vår beredskap är god.

    Per Albin Hanssons beredskapstal hölls 27 augusti 1939 klockan 13.45

    Här ser vi faran med att låta utomnordiska migranter få makt i Sverige – de saknar historisk förankring. Fröken Proppmätt har inte haft någon äldre släkting som kunnat förklara för henne att Sveriges beredskap inte var särskilt god – något till och med socialdemokraterna bedyrade dyrt och hederligt i ett tal 1939.

    Moder Svea fick till slut dra ner trosorna så att herr Adolf kunde köra in den bakvägen sommaren 1940, när tyska trupptransporter tilläts passera genom Sverige till Norge.

    Sedan vill Fröken Proppmätt villkora NATO-medlemskapet så att vi bara ska vara medlemmar när det inte är en republikansk president i Vita huset.

    Vad fröken Proppmätt glömmer är att det var tack vare en republikansk president – Ronald Reagan – som hon kunde komma till Sverige som lyxflykting och få stekta sparvar serverade direkt i munnen. De har uppenbarligen smakat gott, med tanke på att hennes BMI verkar vara högre än hennes IQ.

    Ronald Reagan fick Gorbatjov att riva Berlinmuren, vilket ledde till en period av avspänning – ända fram till Rysslands invasion av Ukraina.

    Det är sorgligt att se att sådana sinnesslöa vrak som fröken Proppmätt kan få höga politiska poster. Sedan pratar samma parti om populism. Är inte detta populism – att välja en sådan kakistokrat som ordförande?

    Socialdemokraterna har varit drivande i nedrustningen av det svenska försvaret i alla tider. Den enda socialdemokratiske statsminister som har drivit en vettig politik var Tage Erlander. Efter att Erlander lämnade tillbaka pennorna till statsverket, har Socialdemokraterna inte gjort mycket rätt vad gäller försvarspolitik.

    Fakta: Hur Ronald Reagan bidrog till Berlinmurens fall

    • Vem? Ronald Reagan, USA:s president 1981–1989.
    • Motparten? Sovjetunionens ledare Michail Gorbatjov.
    • Bakgrund: Berlinmuren byggdes 1961 av Östtyskland för att stoppa flykt från öst till väst. Den blev en symbol för kalla kriget och Sovjetunionens förtryck.
    • Politisk linje: Reagan kallade Sovjet för ”ondskans imperium” och ökade USA:s militärbudget kraftigt för att sätta press på Sovjet.
    • Berömt tal: Den 12 juni 1987 höll Reagan ett tal vid Brandenburger Tor i Västberlin:
      “Mr. Gorbachev, tear down this wall!”
    • Resultat:
      • Gorbatjovs reformer (glasnost & perestrojka) ökade trycket inifrån.
      • Reagans politik stärkte oppositionen i östblocket.
      • Berlinmuren föll den 9 november 1989 efter folkets massiva protester.
    • Sammanfattning: Reagan bidrog genom militärt tryck, tydlig ideologisk linje och stöd till förändringskrafter i öst.