Etikett: Nacka

  • Problem i miljonprogrammen : Man slänger sopor ut genom fönstren.

    Efter återkommande problem med nedskräpning uppmanar Bostadsbolaget nu boende i Brunnsbo att sluta kasta sopor från balkonger och fönster. Avfallet har lett till både sanitära problem och säkerhetsrisker, och bolaget varnar för att beteendet kan få konsekvenser för hyreskontraktet.

    Nästa år är det val. Då kanske landets sossepampar, efter noggrant stylade pressbilder i sina miljonvillor i Nacka, tar på sig reflexväst och gör ett hastigt studiebesök hos socialgrupp 3 – valfritt miljonprogram från 1960-talet duger. Vem vet, det kanske till och med blir allsång. Magdalena Andersson leder kören, de boende applåderar artigt, och tillsammans sjunger man ”We Shall Overcome” innan kortegen snabbt återvänder till tryggare postnummer.

    Bostadsbolaget uppmanar boende att sluta kasta sopor från balkonger och fönster

    Brunnsbo är ett område i Göteborg. Andelen utrikesfödda är 40 % och arbetslösheten är 8 %. Det anmärkningsvärda är att i området röstade 6 % på det terroriststämplade partiet Nyans och 17,9 % på Vänsterpartiet (vars ideologi har varit med och orsakat cirka 100 miljoner människors död och som vill ta bort RUT avdraget – vilket drabbar städhjälp för fattigpensionärer).

    Området är ett av Socialdemokraternas så kallade miljonprogram som byggdes under 1960-talet, ett samhällsexperiment som orsakade samhället ett förfall och som man sedan fyllde med dysfunktionella migranter från hela världen. Den som någon gång har besökt ett miljonprogram vet hur skitigt och smutsigt det kan vara i sådana där ”sossesamhällen”. I Rinkeby, västra Stockholm, har man återkommande problem med råttor, på grund av att invånarna där kastar ut sopor från fönstren.

    Bostadsbolaget har satt upp informationslappar i Brunnsbo efter att hushållssopor allt oftare kastats ut från fönster och balkonger. Problemet har ökat under sommaren och hösten 2025.

    – Det är ett fåtal personer, men beteendet är återkommande, säger Malin Pethrus, pressansvarig på Bostadsbolaget.

    Avfall har hittats vid husväggarna, främst under balkonger. Det rör sig om både mindre sopor och större föremål som kan innebära risk för personskador och som dessutom lockar till sig råttor.

    För att få stopp på nedskräpningen uppmanar Bostadsbolaget hyresgästerna att slänga sitt avfall i miljörum eller miljöhus och att sortera återvinningsbart material. Bolaget påminner också om att det är förbjudet att kasta avfall från bostäder.

    Bostadsbolaget har cirka 1 220 lägenheter i området i södra Hisings Backa, där husen byggdes på 1960-talet. Det är främst fastighetsskötare som uppmärksammat problemet.

    – Vi försöker ta reda på vem som ligger bakom och pratar med personen. Fortsätter det kan hyreskontraktet påverkas, eftersom nedskräpning räknas som en störning, säger Malin Pethrus.

    Anslagen sattes upp i början av december 2025. Responsen från övriga hyresgäster har hittills varit positiv, men det är för tidigt att säga om åtgärden haft någon effekt.

  • M i Nacka står upp för demokratin och slösar inte skattepengar på islamisering.

    Lede fi har många ansikten – förutom Ryssland gäller det även en inre lede fi, såsom kommunister och de som förespråkar en islamisering av Sverige.
    Sverige har i dag ett överskott på moskéer. Det finns redan en stor moské på Södermalm, och det finns ingen anledning att lägga skattepengar på religiösa byggnader som saknar kulturvärde.

    Moderaterna i Nacka sätter stopp för planerna på att använda skattepengar till bygget av en ny moské i Fisksätra.
    Kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau (M) slår fast att kommunen inte får finansiera religiösa byggnader – och markerar därmed en tydlig gräns mellan religion och politik
    .

    Insamlingsstiftelsen Guds hus har sedan 2015 planerat att bygga en moské intill Fisksätra kyrka, på kyrkans mark. Projektet beräknas kosta 60 miljoner kronor, och man hade hoppats på bidrag från både Nacka kommun och staten.

    Men kommunstyrelsens ordförande Mats Gerdau (M) ger ett tydligt besked:
    – Nej. Det finns inga löften eller intentioner, vare sig från mig eller någon annan i kommunledningen.

    Han menar att kommunen skulle bryta mot kommunallagen om den finansierade religiösa byggnader.
    – Kommunens uppdrag är att använda skattepengar till skolor, vägar och idrottsplatser – inte till samfundslokaler, säger Gerdau.

    Moderaterna markerar därmed en tydlig gräns mellan religion och politik, och understryker att skattebetalarnas pengar ska gå till lagstadgade, gemensamma behov – inte till trosinriktade projekt.

    Dessutom har Sverige ett överskott på moskéer, det behövs inga fler.
    ”Vi bygger inte ubåtsbaser åt Putin på Muskö – lika lite ska vi ha fler moskéer”, säger en Fisksätrabo.

  • Miljöpartiet fortsätter att misslyckas med kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

    Miljöpartiets motstånd mot Östlig förbindelse har satt hela tunnelbaneutbyggnaden i gungning. Fyra miljarder kronor saknas – och utan en ny uppgörelse riskerar bygget att tvärstanna vid årsskiftet.

    Miljömuppar är inte som du och jag. I början av 80-talet ville dessa knäppskallar avveckla kärnkraften. Sverige hade blivit ett u-land. Nu klarar knäppskallarna inte ens av att bygga tunnelbana.

    Stockholms tunnelbana hotas nu av totalstopp. Fyra miljarder kronor saknas – och orsaken är Miljöpartiet.

    Regeringen var redo att stå för en stor del av kostnaden. Men Region Stockholm och Stockholms stad, styrda av Miljöpartiet, vägrade skriva under regeringens villkor: att inte motarbeta Östlig förbindelse.

    Därmed sprack uppgörelsen i sista stund. Staten drog tillbaka pennan, och bygget står utan pengar.

    ”Tiden rinner ut. Regionen har försatt sig i en rävsax”, säger Kristoffer Tamsons (M).

    Konsekvensen är att arbetet kan tvingas stoppas redan vid årsskiftet. Bara i Barkarby väntar merkostnader på över en och en halv miljard om bygget avbryts.

    Miljöpartiets nej till Östlig förbindelse har länge blockerat väg- och tunnelplaner. Nu slår det tillbaka. Partiets linje hotar inte bara motorvägen, utan också tunnelbanan till Nacka, Arenastaden och Barkarby – samt Spårväg syd till Huddinge.

    Ett nej som blivit dyrt – och kan kosta Stockholms kollektivtrafik miljarder.

    Faktaruta: Om Sverige sagt nej till kärnkraft i början av 1980-talet

    Elmix & kapacitet

    • Bortfall av ~40–50 % av den planerade/byggda elproduktionen under 80–90-talet hade behövt ersättas.
    • Vattenkraften var redan nära fullt utnyttjad → begränsat expansionsutrymme.
    • Ersättning sannolikt via kol/olja/torv & import + effektiviseringar och viss tidig vindkraft.

    Utsläpp & miljö

    • Väsentligt högre CO₂-utsläpp från el- och fjärrvärmesektorn under 1980–2000.
    • Mer SO₂/NOₓ → sämre luftkvalitet och större bidrag till försurning.
    • Mindre kärnavfall, men större bränsleimport & gruvavtryck globalt.

    Priser & konkurrenskraft

    • Högre och mer volatila elpriser, särskilt vintertid.
    • Tryck på elintensiv industri (stål, kemi, massa/papper) → risk för utflyttning/investeringsstopp.
    • Större fokus på energieffektivisering i hushåll och industri tidigare.

    Försörjningstrygghet

    • Högre importberoende (kol/gas/el) och exponerad för internationella kriser.
    • Svårare effektbalans i södra Sverige utan planerbar kärnkraft.
    • Behov av snabbare nätutbyggnad och fler reservkraftverk.

    Teknik & investeringar

    • Tidigare storskaliga satsningar på vind, bio-CHP och lagring (dock dyrare teknik på 80-talet).
    • Högre samhällskostnad för subventioner/stödprogram i flera decennier.
    • Snabbare omställning av fjärrvärme bort från olja → mer biobränsle/avfall.

    Policy & samhälle

    • Tydligare energibesparing i byggnormer och apparatstandarder tidigare.
    • Svårare klimatmål före 2000-talet p.g.a. fossil el.
    • Mindre export av billig, planerbar el → svagare Nordeuropeisk elmarknadsposition.

    Antaganden: Kärnkraftens historiska andel av svensk elproduktion når ~45–50 % från sent 1980-tal/1990-tal. Vind/sol var omogna och dyra på 80-talet; vattenkraft har begränsad expansion. Slutsatserna är uppskattningar och visar troliga riktningar (±) snarare än exakta tal.