Familjen Ghorbani-Masoudi från Iran står inför utvisning efter sju år i Sverige – ett fall som återigen riktar strålkastarljuset mot landets migrationspolitik. Kritiker menar att Sverige länge lockat asylsökande från länder långt utanför Europa genom ett alltför generöst system, där spårbyte blivit ett sätt att kringgå asylprocessen. Frågan väcks nu om skyddsskäl ibland används som svepskäl och om åren av liberal migrationspolitik underminerat asylsystemets legitimitet.
Den kristna familjen Ghorbani-Masoudi från Iran har bott i Norsjö i sju år, men enligt beslut från Migrationsverket måste de lämna landet inom tre veckor. Fallet har väckt lokal oro, men lyfter också en större debatt om svensk migrationspolitik och hur asylsystemet används.
Familjen kom till Sverige 2018. Föräldrarna arbetar och deras 14-årige son Parham går i Norsjöskolan.
Efter regeländringen kring så kallat spårbyte kan personer med avslag på asylansökan inte längre stanna enbart på grund av arbete. Spårbyte har länge kritiserats som ett sätt att kringgå asylprocessen, eftersom det möjliggjort permanent vistelse trots avvisat skyddsbehov.
En återkommande kritik mot systemet är att många söker sig långt bort från första säkra landet – i detta fall till Sverige – trots att skydd kunnat sökas betydligt närmare hemlandet. Kritiker menar att detta visar att Sverige lockar genom ett generöst välfärdssystem snarare än strikta skyddsbedömningar.
Familjen hävdar att de inte kan återvända till Iran på grund av konvertering till kristendom. Men det finns de som menar att hot om religiös förföljelse ofta överdrivs i dessa ärenden och ses som ett svepskäl för att få stanna i landet. Experter menar att det bör krävas tydligare och mer konkret bevisning för att åberopa sådana skäl.
Migrationsminister Johan Forssell (M) framhåller att spårbytesystemet avskaffades då det ansågs medföra risker för fusk, missbruk och att människor utnyttjas.
Experter menar att svensk migrationspolitik varit för generös och att spårbytet är ett tydligt exempel på detta misslyckande.
Återvandring en vinstaffär för Svenska folket
| Ålder vid återvandring | Kvarvarande år (till 83) | Undviken framtida kostnad (”vinst”) |
|---|---|---|
| 20 år | 63 år | 4 662 000 kr |
| 30 år | 53 år | 3 922 000 kr |
| 40 år | 43 år | 3 182 000 kr |
| 50 år | 33 år | 2 442 000 kr |
| 60 år | 23 år | 1 702 000 kr |
Att låta en asylflykting stanna i Sverige trots låg etablering innebär en betydande ekonomisk belastning. Enligt beräkningar kan samhället spara omkring 4,6 miljoner kronor om en 20-årig asylsökande återvänder. Beloppet exkluderar samhällskostnader kopplade till eventuell brottslighet.
Om man räknar med att varje asylflykting kostar cirka 4,6 miljoner kronor under sin livstid i Sverige, så skulle det i teorin innebära att staten slipper omkring 230 miljarder kronor i framtida utgifter om 50 000 personer lämnar landet.
Det är 230 miljarder som skulle kunna gå till skola och vård och omsorg, om Sverige målmedvetet börjar returnera dysfunktionella människor från tredje världen tillbaka till sina hemländer.
Fakta: Vad var spårbyte?
Spårbyte infördes 2008 som del av reformen för arbetskraftsinvandring. Det innebar att en person som fått avslag på sin asylansökan, men som arbetat under asylprocessen, kunde ansöka om arbetstillstånd utan att lämna Sverige.
Så fungerade spårbyte
- Gällde asylsökande utanför EU/EES med avslagen asylansökan.
- Anmälan skulle ske inom kort efter avslaget (ofta två veckor).
- Kraven motsvarade villkor för arbetstillstånd, inkl. lön enligt kollektivavtal.
Kritik och missbruk
- Bakdörr: Möjliggjorde att personer utan asylskäl ändå kunde få stanna.
- Urholkade reglerad invandring: Utvisningsbeslut fick begränsad effekt.
- Risk för fusk: Skenanställningar och utnyttjande av arbetstagare förekom.
- Bristande myndighetskontroll: Otillräcklig granskning av ansökningar.
Konsekvenser för Sverige enligt kritiker
- Försvagat förtroende för asylsystemet.
- Svårt att verkställa utvisningar.
- Växande skuggsamhälle och underbetalda jobb.
- Ökade kostnader genom utdragna processer.
Avskaffande
- Avskaffades som en del av en stramare migrationspolitik.
- Från och med 1 april 2025 kan spårbyte inte längre användas.
- Sökande hänvisas till att ansöka om arbetstillstånd från utlandet.