Etikett: matbud

  • Tidöregeringen misslyckas med att deportera matbud som lönedumpar sönder arbetsmarknaden.

    Flera matbud följer inte Tidöavtalets regler om att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 30 000 kronor i månaden. Myndigheterna misslyckas med att dra in arbetstillstånd och deportera arbetskraftsmigranter som lönedumpar och slår sönder den svenska modellen.

    I Stockholm har Al Capone och hans vänner tagit över matbudsmarknaden. Förutom lönedumpade löner fungerar matbuden som jourhavande langare, där man kan få alla möjliga olagliga substanser som crack, LSD, hasch och heroin levererade tillsammans med sin onlinebeställda pizza.

    Innehållsförteckning

    Matbud i Gävle vittnar om låga löner hos Wolt

    Flera matbud i Gävle som arbetar för företaget Wolt vittnar om kraftigt försämrad ersättning och allt svårare villkor. En budförare berättar att sju timmars arbete under en fredagskväll endast gav 350 kronor i intäkt.

    Låg timlön och egna kostnader

    Det motsvarar en timlön på omkring 50 kronor – före skatt och utan avdrag för drivmedel. Eftersom buden använder sina egna fordon måste de även själva stå för kostnader som service, slitage och försäkring.

    Minskad ersättning per körning

    Flera bud uppger att ersättningen per leverans har sänkts samtidigt som antalet uppdrag minskat. Enligt dem gick det tidigare att tjäna mer, men hårdare konkurrens har pressat inkomsterna.

    Wolt menar dock att ersättningen inte sänkts, utan justerats för att skapa bättre balans mellan tillgången på uppdrag och antalet aktiva bud. Kommunikationschefen Erik Lindham förklarar att företaget inte tjänar på att kurirer går utan uppdrag, och att man arbetar för att utöka samarbetet med fler butiker och branscher för att skapa fler leveransmöjligheter.

    Kritik mot regeringen

    Kritiker menar att regeringen sviker svenska arbetare genom att tillåta en arbetsmarknad där utländsk arbetskraft pressar ner lönerna. Trots att minimilönen för arbetsmigranter i Sverige bör ligga över 30 000 kronor i månaden, arbetar många gig-anställda matbud för betydligt lägre ersättning.

    Resultatet, menar kritikerna, blir en lönedumpning som drabbar både svenska arbetstagare och de som redan arbetar i branschen. Myndigheterna kritiseras för att inte ingripa tillräckligt – exempelvis genom att dra in arbetstillstånd, verkställa deportationer där det är aktuellt, eller stoppa företag som anses missbruka systemet.

    Missnöje men ingen strejk

    I andra svenska städer har bud tidigare strejkat i protest mot ersättningsnivåerna, men i Gävle är någon strejk ännu inte aktuell. Flera bud berättar att de är rädda för att protestera öppet, eftersom de fruktar att förlora sina uppdrag.

    De flesta vill därför inte framträda med namn eller bild.

  • Tidöregeringen gör skillnad , svårare för lönedumpad arbetskraft att få arbetstillstånd i Sverige.

    Efter månader av hårda konflikter enades Tidöpartierna på måndagen om ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare: 90 procent av medianlönen. Beskedet beskrivs som en kompromiss som både ska underlätta för företag att rekrytera – och samtidigt motverka skuggsamhället där matbud utnyttjas och i vissa fall används som täckmantel för knarkförsäljning.

    Matbudet kör inte bara ut pizza – som tilläggsprodukt kan man få jazztobak med extra mycket THC. Det nya Al Capone-samhället sätter inga gränser.

    Kompromissen som ska ändra spelplanen för arbetskraftsinvandringen

    Det är måndag förmiddag i riksdagens presscenter. Kamerorna klickar, pennor raspar. Efter månader av slitningar visar Tidöpartierna plötsligt upp en enad front. På podiet står ministrar och talespersoner som nyligen låg i öppen konflikt – nu presenterar de en kompromiss om arbetskraftsinvandringen.

    Lönegolvet för arbetskraftsinvandrare höjs till 90 procent av medianlönen. En nivå mellan Liberalernas krav på lättnader och Sverigedemokraternas linje om skärpta regler.

    – Det här är en extremt bra överenskommelse ur min synvinkel, säger Ludvig Aspling (SD) och nickar belåtet.

    Från konflikt till samsyn

    Frågan om lönegolv har varit ett sår i samarbetet. I dag gäller 80 procent av medianlönen – motsvarande 29 680 kronor. Tidöavtalet pekade mot 100 procent, cirka 37 000 kronor. Men när arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) varnade för att det skulle slå hårt mot företagens kompetensförsörjning öppnades en spricka.

    Nu landar parterna i 90 procent, något integrationsminister Simona Mohamsson (L) beskriver som en balans mellan arbetslinjen och näringslivets behov.
    – Det här är en vinst för Sverige. Inte för Liberalerna, utan för Sverige, säger hon.

    Att mota bort skuggsamhället

    Bakom kompromissen finns också ett större syfte: att pressa tillbaka det parallella samhälle som vuxit fram. Kritiker har länge pekat på hur låglönejobb inom till exempel matbudstjänster i storstäderna används som täckmantel för kriminalitet.

    I Stockholm har polis och myndigheter varnat för hur cyklande bud utnyttjats i narkotikahandel. Med högre lönekrav hoppas regeringen både skydda seriösa arbetstagare och täppa till möjligheterna för den organiserade brottsligheten.

    – Det här handlar inte bara om migration, utan om att minska utrymmet för ett Al Capone-samhälle där oseriösa aktörer gömmer sig bakom till synes vanliga jobb, säger en person nära förhandlingarna.

    En chans till lön att leva på

    För matbuden själva kan beslutet innebära en förändring i vardagen. Med ett högre golv säkras en inkomst som går att leva på, istället för att riskera fastna i beroende av svartjobb, usla villkor och dubbla arbetsgivare.

    – Personerna mellan 90 och 100 procent av medianlönen är de minst problematiska invandrarna vi har, säger Aspling, som tidigare riktat hård kritik mot Liberalernas hållning men nu valt en ny ton.

    SD:s stora vinstfråga

    Samtidigt presenterades skärpta regler för anhöriginvandring. Den som vill ta hit en anhörig måste framöver ha bott i Sverige i minst två år, försörjningskraven skärps och antalet tillåtna anhöriga begränsas. Här pekar Aspling på en tydlig vinst för SD.

    – Nettoeffekten är att invandringen kommer minska rejält, säger han.

    Historisk omläggning

    Migrationsminister Johan Forssell (M) beskriver helheten som en historisk omläggning av svensk migrationspolitik.
    – För tio år sedan var Sverige ett skräckexempel. I dag går vi före, säger han.

    Framtiden avgör

    Kompromissen landar i ett läge där arbetslösheten ligger på 8,7 procent, samtidigt som många branscher skriker efter arbetskraft. Näringslivet varnar fortsatt för svårigheter att rekrytera, men Tidöpartierna lovar årliga uppföljningar.

    Frågan är om reformen på sikt lyckas hålla balansen: att både säkerställa kompetensförsörjning och slå undan benen för det framväxande skuggsamhället.