Stockholm.homes

Etikett: livstidsdom

  • Livstidsdömd våldtäktsman belönas med permission – du betalar för lyxvården.

    En livstidsdömd våldtäktsman och mordförsöksdömd man, Taher Amini från Afghanistan, beviljas återigen permission – trots att kriminalvården bedömer risken för återfall i sexualbrott som hög. Beslutet blottlägger ett kriminalvårdssystem där ideologisk normalisering väger tyngre än allmänhetens säkerhet och brottsoffrets upprättelse.

    Behöver verkligen en livstidsdömd våldtäktsman permissioner? En cell på 5 m² och ett halsfängelse så att vederbörande inte kan rymma – då håller man kostnaderna nere för vad odjuret kostar svenska skattebetalare. Cirka 30 miljoner kronor kostar det att vårda odjuret i Sverige. Hade man outsourcat vården till något land i tredje världen hade kostnaden varit betydligt lägre.
    skr

    Den livstidsdömde våldtäkts- och mordförsöksdömde Taher Amini, medborgare i Afghanistan, har återigen beviljats permission från fängelset. Beslutet fattas trots att risken för återfall i sexualbrott bedöms som hög. Ändå tillåts han lämna anstalten för restaurangbesök, shopping och vistelse i köpcentrum.

    Detta är inte rehabilitering. Det är ett systematiskt svek mot brottsoffret – och ett tydligt exempel på hur den svenska kriminalvården prioriterar gärningsmannen framför allmänhetens säkerhet.

    Ett av de grövsta våldsbrotten i modern tid

    I april 2022 hittades en ung kvinna svårt skadad i ett övergivet gruvhål i Norberg. Hon hade legat där i omkring ett dygn, skadad och nedkyld, innan förbipasserande hörde hennes rop på hjälp. Gruvhålet var 24 meter djupt. Räddningsinsatsen krävde helikopter.

    Mannen som knuffade ner henne hade först våldtagit och misshandlat henne. Därefter försökte han döda henne genom att kasta ner henne i gruvhålet. När hon mirakulöst överlevde återvände han och kastade tegelstenar mot henne – i ännu ett försök att avsluta det han påbörjat.

    Detta var inte ett impulshandlande. Domstolen slog fast att brottet var planerat.

    Hedersmotiv och uttalad dödsavsikt

    Motivet var att kvinnan vägrat gifta sig med honom. Han hade rest till platsen med avsikten att våldta och döda henne. Rättsläkare vittnade om att kvinnan sannolikt hade avlidit inom kort om hon inte hittats i tid.

    Straffvärdet bedömdes ligga mycket nära fullbordat mord. Domen blev livstids fängelse samt utvisning till Afghanistan efter avtjänat straff, med återreseförbud.

    Detta är alltså den person som den svenska staten nu återkommande låter vistas bland allmänheten.

    Repinköp och fortsatt livsfara

    Efter att ha slängt ner kvinnan i gruvhålet åkte mannen och köpte rep på Biltema. Kvinnan har i förhör berättat att hon fruktade att han skulle försöka få upp henne – inte för att rädda henne, utan för att kunna fullborda mordet.

    Trots detta, trots brottets extrema brutalitet och trots en dokumenterat hög risk för återfall i sexualbrott, anser kriminalvården att permissioner är förenliga med säkerheten.

    En liberal kriminalvård utan förankring i verkligheten

    Av beslutsunderlagen framgår att risken för återfall i sexualbrott bedöms som hög. Ändå beviljas permission. Detta är inte ett misstag – det är ett systemfel.

    Permissionssystemet har urartat till ett verktyg för symbolisk ”normalisering”, även för livstidsdömda sexualförbrytare med dokumenterad farlighet. Livstidsstraffet urholkas när gärningsmän som aldrig borde vistas bland allmänheten tillåts göra just det – gång på gång.

    Att en livstidsdömd våldtäktsman från Afghanistan, dömd för ett planerat hedersrelaterat mordförsök, får promenera i köpcentrum och äta på restaurang är inte human kriminalpolitik. Det är ansvarslöshet.

    Offret betalar priset – staten tar risken

    I denna kriminalvård är det inte offret som står i centrum, utan gärningsmannens upplevelse, behov och rätt till ”återanpassning”. Brottsoffrets livslånga trauma väger uppenbarligen lättare än förövarens rätt till miljöombyte.

    Frågan är hur många varningssignaler som krävs innan den liberala kriminalvården tvingas erkänna sitt misslyckande. När livstidsdömda våldtäktsmän med hög återfallsrisk tillåts vistas bland allmänheten är det inte rättsstaten som visar styrka – det är rättsstaten som abdikerar från sitt ansvar.

    Faktaruta: Vad kostar en livstidsdömd fånge?

    Kriminalvården redovisar en genomsnittlig dygnskostnad för anstaltsplats på cirka 3 773 kr per person och dygn (2023).

    • Per dygn: ca 3 773 kr
    • Per år (365 dygn): ca 1,38 miljoner kr
    • Exempel 10 år: ca 13,8 miljoner kr
    • Exempel 20 år: ca 27,5 miljoner kr

    Observera: Dygnskostnaden påverkas bland annat av beläggning, säkerhetsnivå och bemanning. Siffrorna avser Kriminalvårdens driftkostnader för anstaltsplacering och är ett genomsnitt.

    (För jämförelse: Kriminalvården anger att häkte ligger runt 3 488 kr per dygn och frivård runt 341 kr per dygn, enligt samma redovisning.)

  • Det skattefinansierade och statliga SVT benämner terroristen Osama Krayem som svensk, trots att han har sitt ursprung i ett land inom MENA-regionen.

    Det skattefinansierade, statliga SVT väljer att kalla terroristen Osama Krayem för ”svensk” – trots att hans bakgrund och lojalitet tydligt härstammar från ett land i MENA-regionen och inte från Sverige.

    Innehållsförteckning

    Stridspilot mördades brutalt – Osama Krayem riskerar ännu en livstidsdom

    Den svenske medborgaren Osama Krayem, ursprungligen från Malmö, åtalas nu för att ha deltagit i en av Islamiska statens mest brutala avrättningar – mordet på en jordansk stridspilot som brändes levande i Syrien 2014.

    Stockholms tingsrätt meddelar i dag dom i målet. Om Krayem fälls kan han dömas till sin andra livstidsdom.

    Krayem häktades i sin utevaro i januari 2025, misstänkt för att ha deltagit i mordet på piloten från det jordanska flygvapnet. Dådet inträffade i slutet av 2014 och har beskrivits som ett av de mest grymma illdåden IS utförde under konflikten i Syrien, enligt Åklagarmyndigheten.

    Rättegången mot Osama Krayem inleddes i juni i år. På torsdagen meddelar tingsrätten om han anses skyldig till grov krigsförbrytelse och terroristbrott. Åklagaren yrkar på livstids fängelse – vilket i så fall skulle bli Krayems andra dom av detta slag.

    Han är sedan tidigare dömd till 30 års fängelse i Frankrike för delaktighet i terrorattackerna i Paris 2015, samt till livstids fängelse i Belgien för sin medverkan i bombdåden i Bryssel 2016.

    Anklagas för att ha deltagit i filmad avrättning

    Dagens dom gäller avrättningen av den jordanske piloten Muath al-Kasasbeh, vars stridsflygplan sköts ner över Syrien den 24 december 2014. Piloten tillfångatogs av IS utanför Raqqa och hölls fången i en metallbur, där han senare brändes levande – en gärning som filmades och användes i en propagandavideo som fick stor spridning.

    Osama Krayem misstänks ha medverkat till mordet genom att föra piloten till buren och därefter vakta den. I en belgisk utredning identifierades han i videomaterialet tillsammans med andra maskerade IS-medlemmar – bland annat genom ett ärr över det högra ögonbrynet.

    – Det är en ytterst brutal film där piloten utnyttjas som ett verktyg i IS propagandaapparat. Ingen annan har tidigare ställts inför rätta för just detta dåd, och Osama Krayem är den förste som nu åtalas, sade vice chefsåklagare Henrik Olin i en intervju med SVT tidigare i år.

    Förnekar brott – men medger närvaro

    Krayem har erkänt att han befann sig på platsen där avrättningen ägde rum, men han förnekar varje form av delaktighet i själva gärningen.

    Han överlämnades till svenska myndigheter i mars 2025. När rättegången i Sverige avslutats är planen att han återförs till Frankrike för att fortsätta avtjäna sitt straff där.

    Uppvuxen i Sverige – med rötter i Mellanöstern

    Osama Krayem växte upp i Malmö, men har sina rötter i Mellanöstern. Hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien, vilket gör att han tillhör en familj med bakgrund i den arabisk-palestinska diasporan. Trots sin svenska uppväxt kom han under sena tonåren att radikaliseras, vilket ledde till att han lämnade Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen Islamiska staten (IS).

    Sverige måste sluta låtsas vara en humanitär stormakt.

    Trots delaktighet i några av de mest avskyvärda terrordåden i modern tid kommer han sannolikt få behålla sitt medborgarskap – eftersom svensk lagstiftning är svag, feg och fullständigt tandlös när det gäller att skydda landet från individer som hatar det.

    Krayems familj tog sig in i Sverige som ”flyktingar”, bara för att sedan kräva försörjning från världens mest skattetyngda befolkning. Resultatet? En av deras söner blir IS-terrorist och deltar i att bränna människor levande framför kameran.

    Är det inte dags att vakna? Sverige är inte – och kan inte längre låtsas vara – en humanitär stormakt. Det kostar. Det krossar samhällen.

    När Sverige lekte stormakt på 1700-talet fick Karl XII ta konsekvenserna – med en kula genom huvudet i Norge den 30 november. När ska dagens ledare ta ansvar för konsekvenserna av sitt vansinne? Det ”mångkulturella projektet” har havererat. Sverige kan inte vara hela världens socialbyrå.

    Faktaruta: Namnets ursprung

    Namnet är arabiskt. Förnamnet Osama (أسامة) är ett vanligt mansnamn i arabvärlden och betyder ”lejon” eller ”lejonlik” på klassisk arabiska.

    Efternamnet Krayem (ibland stavat Qrayem eller Kraim) har också arabiskt ursprung; det härleds från ordet karīm (”ädel”, ”generös”) och förekommer främst i Libanon, Syrien och Palestina – alltså i den levantinska delen av Mellanöstern.

    Den mest kända bäraren, Osama Krayem, är visserligen född och uppvuxen i Malmö, men hans föräldrar var palestinska flyktingar från Syrien. Hans fullständiga namn speglar därför familjens palestinsk-syriska bakgrund och språkliga rötter i arabiskan.