Stockholm.homes

Etikett: Konsumenter

  • Höga kommunalskatter gröper ur hushållens ekonomi – en skattesänkning kan ge större effekt än billigare mjölk

    Trots regeringens förslag om halverad matmoms riskerar effekten för hushållen att bli marginell. Samtidigt visar en jämförelse att en sänkt kommunalskatt kan ge mer än dubbelt så stor lättnad i plånboken – utan att livsmedelskedjorna tar en del av vinsten

    Konsumhandlaren Sjöqvist gnuggar händerna – för honom betyder den sänkta matmomsen inte lägre priser för kunderna, utan en fetare marginal på 6 %.

    Innehållsförteckning


    Regeringen vill halvera matmomsen från 12 till 6 procent för att pressa priserna i butik och lätta på hushållens kostnader. Men frågan är: blir det verkligen konsumenterna som vinner – eller handlar det mest om små marginalförbättringar för livsmedelskedjorna?

    Polen som varnande exempel

    Polen prövade att helt ta bort momsen på basvaror 2022. Reformen var först tänkt att gälla i ett halvår, men förlängdes i två år. När den nuvarande regeringen återinförde momsen blev reaktionen stark. Oppositionen beskrev det som ett slag mot hushållens plånböcker, och många vanliga polacker upplevde att prisnivåerna steg mer än de tålde. Kritiker menar att den typen av tillfälliga åtgärder är lätta att införa – men svåra att ta bort.

    Vad sparar en svensk familj egentligen på sänkt matmoms?

    En familj som lägger 100 000 kronor om året på livsmedel betalar idag drygt 10 700 kronor i moms. Med en halverad skattesats skulle det landa på ungefär 5 700 kronor. Besparingen blir alltså omkring 5 000 kronor på ett år.
    Det är pengar som kan märkas – men det är långt ifrån ett genombrott i hushållsbudgeten.

    Dessutom finns en risk: om butiker och kedjor inte sänker priserna i samma takt som momsen sjunker, kan en del av vinsten i praktiken hamna i livsmedelshandelns marginaler snarare än hos konsumenterna.

    Kommunalskatten – den tunga posten som sällan diskuteras

    Ställer man detta mot skillnaderna i kommunalskatt mellan olika kommuner blir kontrasten tydlig. I Stockholms stad ligger den totala kommunalskatten 2025 på 30,60 procent, medan Österåker har landets lägsta nivå på 28,98 procent.

    För ett hushåll med en årsinkomst på 700 000 kronor innebär det en skillnad på ungefär 11 300 kronor per år – mer än dubbelt så mycket som sänkningen av matmomsen.

    Och här finns ingen osäkerhet om butikernas prissättning: lägre skatt på lönen betyder automatiskt mer kvar i plånboken varje månad.

    Vems plånbok ska stärkas?

    Debatten om matmomsen rör sig lätt mot symbolpolitik – en billigare liter mjölk eller ett bröd som kostar några kronor mindre. Men för många hushåll är det de tunga, fasta utgifterna som styr: skatt på lönen, räntor och boendekostnader.

    En mer långsiktig diskussion om skattenivåerna – särskilt kommunalskatten, som är markant högre i många kommuner – skulle kunna ge betydligt större lättnader än momsförändringar som riskerar att fastna i butikernas marginaler.

  • Parkeringsapparna – ännu en digital flopp från Stockholm stad

    Stockholms stad lovade valfrihet när man lade ner den egna parkeringsappen Betala P. Resultatet blev tvärtom: en hårt begränsad marknad där bara fyra bolag får sälja parkeringsplatser – och där stockholmarna tvingas betala överdrivna avgifter för tjänster som knappt skiljer sig mellan app och webbläsare. Efter miljardfiaskot med skolplattformen står staden nu med ännu en digital flopp.

    När Stockholms stad avvecklade sin egen parkeringsapp Betala P i september 2024 hette det att systemet skulle bli modernare och ge fler alternativ. Men i verkligheten blev det precis tvärtom. Endast fyra bolag – Easypark, Parkster, Mobill och Epark – fick tillstånd att hantera betalningarna.

    Resultatet är en marknad som snarare liknar ett monopol än fri konkurrens, där särskilt Easypark har tagit ett fast grepp om stockholmarna. Nästan 80 procent av parkeringarna i staden sker via deras tjänst – och 97 procent av gångerna betalar kunderna en extra avgift.

    Avgifter utan rimlig grund

    Skillnaden mellan att använda en webbtjänst eller en app är i praktiken obefintlig. Trots det tar Easypark ut 15 procent i påslag på parkeringsavgiften eller 49 kronor i månadsavgift bara för att man väljer appen istället för webbläsaren. Samma mönster gäller hos Mobill. Parkster och Epark erbjuder däremot gratisalternativ direkt i sina appar.

    Det betyder att stockholmarna betalar tiotals miljoner i onödiga avgifter varje år – pengar som går rakt in i de privata bolagens fickor.

    Från skolplattformen till parkeringsflopp

    Stockholms stad är redan känd för sitt digitala fiasko med Skolplattformen, som kostade skattebetalarna över en miljard kronor och blev en symbol för dålig planering och styrning. Nu riskerar parkeringssystemet att bli nästa symbol för misslyckad digital politik.

    Istället för att skapa verklig valfrihet har man byggt in begränsningar som gynnar ett fåtal företag och belastar invånarna med orimliga kostnader.

    Dags att tänka om – fler aktörer och bättre nytta

    Stockholm borde öppna upp för fler aktörer att sälja parkeringsplatser åt staden. I dag är systemet låst till fyra bolag, vilket ger en skev konkurrens.

    Ett alternativ vore att låta välgörenhetsorganisationer delta i systemet. I stället för att stockholmarna ska betala dyra påslag till Easypark, skulle en del av intäkterna kunna gå till organisationer som hjälper stadens mest utsatta. På så sätt skulle pengarna användas för samhällsnytta – inte bara för privata vinster.

    Slutsats

    Stockholms nya parkeringssystem är inte ett steg framåt, utan ännu en i raden av digitala floppar. Genom att begränsa antalet aktörer har staden skapat en konstgjord marknad där bilisterna betalar överpriser.

    Det är hög tid att tänka nytt: släpp in fler aktörer, skapa verklig konkurrens och låt avgifterna bidra till Stockholms invånare istället för att göda privata monopol.