Stockholm.homes

Etikett: kommunalt ansvar

  • Våldtäkter inom hemtjänster som tystas ner och extremt liberala straff för GM.

    När trygghetslarmet blir en inkörsport för övergrepp och kommunala skyddsmekanismer sviker, blottläggs en av välfärdsstatens mörkaste sprickor. Vittnesmål, domar och nedtystade anmälningar pekar mot en obekväm verklighet där gamla, hjälplösa kvinnor utsätts för sexuellt våld av dem som satts att skydda dem – medan ansvariga myndigheter allt för ofta väljer tystnad framför ansvar.

    När välfärden sviker de försvarslösa

    Det börjar med ett larm. En hundraårig kvinna i Stockholm får bröstsmärtor och trycker på trygghetslarmet. Hon förväntar sig hjälp. I stället kliver en hemtjänstanställd in i hennes hem och, enligt domstolens dom, våldtar henne. Hon skriker åt honom att sluta. Han fortsätter.

    När domen faller väcker den starka reaktioner. Gärningen rubriceras inte som grov våldtäkt, och gärningsmannen – som saknar svenskt medborgarskap – utvisas inte. Tingsrätten hänvisar till hans anknytning till Sverige och menar att en utvisning vore oproportionerlig. För många framstår resonemanget som obegripligt: vad är egentligen proportionerligt när offret är helt försvarslöst?

    Fallet är långt ifrån ensamt. I en uppmärksammad video tar samhällsdebattören Henrik Jönsson upp en rad exempel där sexuella övergrepp inom äldreomsorgen inte bara begåtts, utan också – enligt uppgifterna – tystats ned eller hanterats som interna ”avvikelser” snarare än som brott.

    Ett mönster av tystnad

    I Umeå anklagas en hemtjänstanställd för att ha förgripit sig på en kvinna i samband med duschhjälp. Kommunen gör ingen polisanmälan. Mannen arbetar kvar – och fler kvinnor utsätts. I Uppsala våldtas en 85-årig kvinna under ett nattpass, och övergreppet filmas. Hon vågar inte använda larmet, eftersom det går till förövaren själv. Först långt senare leder ärendet till dom, och då framkommer att kommunen känt till misstankarna under lång tid.

    När externa granskningar till slut genomförs riktas skarp kritik mot ledningen. Hela äldrenämnden avgår. En tidigare chef inom äldreomsorgen konstaterar att ”avvikelserna” under senare år ändrat karaktär – från misstag till ren kriminalitet.

    Siffrorna bakom berättelserna

    Enligt uppgifter som förs fram i videon har nära 400 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts under några få år. I majoriteten av fallen ska övergreppen ha skett inomhus, ofta med en gärningsman som haft någon form av omsorgsrelation till offret. För den som tar del av vittnesmålen framträder bilden av ett system där de mest utsatta – äldre, sjuka och ofta dementa kvinnor – är helt beroende av personalen som släpps in i deras hem.

    Välfärd, personalbrist och svåra frågor

    Berättelsen kopplas vidare till större strukturella frågor. Svensk äldreomsorg lider av kronisk personalbrist, och kommunerna är i dag starkt beroende av utrikes född arbetskraft. Subventionerade anställningar och snabbspår in i välfärden har, enligt kritikerna, lett till bristande kontroll och otillräcklig bakgrundsgranskning.

    Samtidigt beskrivs en ovilja inom både kommuner och rättsväsende att fullt ut använda de lagar som finns, exempelvis möjligheten att yrka på utvisning vid grova brott. Resultatet, menar kritikerna, blir att förövarnas intressen gång på gång väger tyngre än offrens trygghet.

    Ett förtroende som eroderar

    Konsekvenserna är större än de enskilda fallen. När övergrepp inte anmäls, när domar upplevs som milda och när ansvariga chefer undviker konsekvenser, urholkas förtroendet för både välfärden och rättsstaten. Frågan som återkommer är enkel men obehaglig: vad händer med ett samhälle som inte förmår skydda sina allra svagaste?

    Artikeln och videon gör inga anspråk på att ha alla svar. Däremot ställs krav på öppenhet, ansvar och ett tydligare fokus på brottsoffrens rättigheter. För bakom varje siffra och varje juridisk formulering finns en människa som tryckte på sitt larm – och som förväntade sig hjälp.

    Fakta: Bakgrund till artikeln

    Artikeln tar upp påståenden och exempel om sexuella övergrepp inom hemtjänst och äldreomsorg, samt frågor om anmälningar, ansvar och rättslig hantering.

    • Vad som diskuteras: misstänkta/uppmärksammade fall, kommuners hantering (anmälan vs. intern avvikelse), och konsekvenser för förtroendet för välfärden.
    • Varför frågan är svår: många brukare är beroende av omsorgspersonal, kan vara sjuka/dementa och har begränsad möjlighet att berätta eller bevisa vad som hänt.
    • Riskfaktorer som ofta nämns: bristande kontrollrutiner, personalomsättning, ensamarbete i hemmet, och otydliga processer vid misstanke om brott.
    Begrepp i texten
    • Avvikelse: intern rapportering inom vård/omsorg om något som gått fel (ersätter inte polisanmälan vid misstanke om brott).
    • Polisanmälan: formell anmälan till Polismyndigheten vid misstanke om brott.
    • Brukare: personen som tar emot omsorg (t.ex. hemtjänstinsatser).
    Källor och vidare läsning
    • Lägg in dina källor här, t.ex. domstolsdokument, kommungranskningar, nyhetsartiklar. (Ex: Länk 1)
    • (Ex: Länk 2)

    Obs: Byt gärna ut platshållarna mot primärkällor (domar/åklagarbeslut), samt relevanta granskningar och seriösa nyhetskällor.

  • Efter våldtäckerna i hemtjänsten – Sverige behöver en utrensningsmyndighet

    Sedan 2021 har hundratals våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. En stor del av brotten har skett inom hemtjänsten och på äldreboenden, ofta i samband med personlig omvårdnad. Under 2025 har åtta män dömts för grova sexualbrott mot äldre kvinnor – fall som tillsammans pekar på allvarliga brister i kontroll, ansvar och skydd inom äldreomsorgen.

    Sverige har sedan 1970-talet i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen. Samhällets oförmåga att rensa bort migranter med dålig vandel har varit näst intill noll. Det behövs lagändringar som gör det svårare att bli svensk medborgare och bättre kontroll av vilka som får arbeta inom kommunala bolag och verksamheter.

    Våldtäkter inom äldreomsorgen – ett systemfel som blottlagts

    Sedan 2021 har 398 våldtäkter mot kvinnor över 60 år anmälts i Sverige. Enligt kriminologen Anders Östlund vid polisregion Mitt utmärker sig en särskild kategori: våldtäkter som sker inomhus, begångna av gärningsmän som inte står i parrelation till offret. Ett brott som i övrigt är ovanligt – men som återkommer bland äldre kvinnor.

    Av de anmälningar som hittills granskats har över hälften skett inom hemtjänsten eller på äldreboenden. Brotten sker ofta i samband med personlig omvårdnad, framför allt hygienmoment, där gärningsmannen utnyttjar sin maktposition och offrets utsatthet.

    Under 2025 har åtta män dömts för våldtäkt eller andra grova sexualbrott inom äldreomsorgen. Fallen visar ett återkommande mönster av ensamarbete, bristande tillsyn, varningssignaler som ignorerats – och i flera fall ett system som misslyckats med att skydda de mest sårbara.

    Åtta domar – samma strukturella brister

    Bland de dömda finns hemtjänstpersonal, vårdbiträden och nattpersonal. Offren är kvinnor i åldrarna 80 till 100 år, flera med demens eller kognitiv svikt.

    I Uppsala dömdes Baasim Yusuf till nio års fängelse för bland annat två grova våldtäkter och flera sexuella övergrepp mot kvinnor han ansvarade för inom nattpatrullen. Övergreppen filmades. I Eskilstuna avslöjades Melsh Keleta när han våldtog en alzheimersjuk kvinna i duschen på ett äldreboende – ett brott som kommunen inte polisanmälde, utan överlät åt anhöriga att hantera.

    I Årjäng kunde en våldtäkt på en dement kvinna styrkas genom spermafynd på madrasskyddet. Ali Hassan Zada, som arbetat ensam på avdelningen, dömdes till fem och ett halvt års fängelse. I Timrå utnyttjade Angel Villaverde en dement kvinna i hennes hem. Han hade tidigare anklagats för liknande brott vid tre tillfällen.

    I Umeå dömdes Mohammed Karrar för grov våldtäkt och grovt sexuellt ofredande efter att ha angripit två äldre kvinnor vid olika hemtjänstbesök. Trots att kommunen kände till den första händelsen stängdes han inte av innan nästa övergrepp skedde.

    I Stockholm dömdes Shakir Mahmoud Shakir för våldtäkt på en 100-årig kvinna under förevändning av medicinsk behandling. I Varberg dömdes en 52-årig man för försök till grov våldtäkt – trots att han tidigare stängts av från arbete inom psykiatrin på grund av misstankar om sexuella övergrepp.

    I Vänersborg dömdes en hemtjänstman i 25-årsåldern för grovt sexuellt övergrepp efter att ha lagt sig över en kvinna i hennes säng. Kvinnan dog några veckor senare.

    Gemensamma nämnare

    Trots skillnader i ålder, bakgrund och arbetsplats förenas fallen av flera gemensamma faktorer. Brotten sker i omsorgssituationer där offret är beroende av hjälp. Gärningsmännen arbetar ofta ensamma. Offren har begränsad möjlighet att slå larm – ibland är gärningsmannen den enda tillgängliga hjälpresursen. Tidigare varningssignaler ignoreras, och i flera fall får personal arbeta kvar trots misstankar. Kommuner underlåter att polisanmäla eller agerar sent.

    Kriminologen Anders Östlund beskriver hur kvinnornas berättelser är påfallande lika. Ofta ges instruktioner under övergreppet, som om våldtäkten vore en fortsättning på arbetsuppgiften. Det är ett beteende som visar hur yrkesrollen används som täckmantel.

    Ett stort mörkertal

    Endast en bråkdel av anmälningarna leder till åtal och fällande dom. Även om inte alla anmälningar motsvarar faktiska våldtäkter bedöms mörkertalet som mycket stort. Många äldre kvinnor saknar möjlighet att berätta, blir inte trodda eller avlider innan rättsprocessen ens inleds.

    Att dessa brott sker i samhällets mest skyddsvärda miljöer – i hemmet, på äldreboenden, under vård – gör dem särskilt allvarliga. Fallen från 2025 visar inte bara enskilda gärningsmän, utan ett system som gång på gång brister i ansvar, kontroll och skydd.

    Slutligen

    Problemet med våldtäkter inom hemtjänsten beror på alltför liberala regler. Det har varit för lätt att få asyl och medborgarskap i Sverige. I Sverige utvisar vi inte folk som begår brott, utan vi fortsätter försörja dem med skattepengar. Sedan 1975 har man bedrivit en alltför liberal politik där man i princip delat ut medborgarskap i flingpaketen.

    Man kan fråga sig varför vi ens låter personer som arbetar inom hemtjänsten, och som inte är svenska medborgare, stanna i Sverige. Att vi ska ta emot arbetskraftsinvandrare utanför EU som inte kan språket eller vår kultur, och sedan låta dem arbeta med den grupp som byggde Sverige. Sverige måste få en mycket hårdare attityd mot brottslingar.

    Om grundlagsändringen går igenom som gör att man kan annullera medborgarskap, då måste vi ha en utrensningsmyndighet som enbart arbetar med att hitta kriminella invandrare som har dubbla medborgarskap. Vi har en DO som trakasserar småföretagare för att de säger nej till personal med slöja i kundrelationer. Nu är det dags att vi får en utrensningsmyndighet som bara arbetar med att gallra det svenska samhället från personer som har dålig vandel och dubbla medborgarskap.

    Sammanställning: Dömd sexualbrottslighet inom äldreomsorgen (2025)

    NamnÅlderDömda brottPlats / sammanhangMedborgarskap / ursprung
    Baasim Yusuf292 grova våldtäkter, 3 grova sexuella övergrepp, 5 fall av kränkande fotograferingNattpatrullen, hemtjänst (Uppsala)Svensk medborgare. Får bara 9 års fängelse.

    Slipper spöslitning.

    Kommer kostar samhäller 12 miljoner kronor i Svenskt lyxfängelse.
    Melsh Keleta34VåldtäktÄldreboende, duschsituation (Eskilstuna)Eritreansk medborgare. Bli inte utvisad. Kommer kostar samhället ca 5 miljoner
    Ali Hassan Zada40Grov våldtäktÄldreboende, nattpass (Årjäng)Svensk medborgare. Får bara 5 års fängelse. Får inte ens 200 timmar konstant spöslitning.

    Kostar samhället ca 7 miljoner kronor
    Angel Villaverdem <- MP Politiker62VåldtäktHemtjänstkund i privat bostad (Timrå)Svensk medborgare. Får ett extrem liberalt straff på bara 3 år i Svenskt lyxfängelse. Kostar samhäller 4,6 miljoner
    Mohammed Karrar33Grov våldtäkt, grovt sexuellt ofredandeHemtjänstbesök hos två kvinnor (Umeå)Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på bara 5 års fängelse och bli inte utvisad.

    Uppskattad kostnad för samhället 7 miljoner kronor
    Shakir Mahmoud Shakir38VåldtäktHemtjänstbesök hos 100-årig kvinna (Stockholm)Irakisk medborgare. Får ett bagatell straff på 4 års fängelse. Bli inte utvisad.

    Uppskattad kostnad för samhället 5,5 miljoner kronor


    (Namn ej publicerat)52Försök till grov våldtäkt, grovt sexuellt övergreppÄldreboende + tidigare psykiatrijobb (Varberg / Halland)Ej angivet
    (Namn ej publicerat)ca 25Grovt sexuellt övergreppHemtjänstbesök (Vänersborg)Syrisk medborgare
    Fakta : Utresningmyndigheten som gör Sverige tryggt ingen.

    Så skulle en utrensningsmyndighet fungera: den får övergripande möjligheter att inhämta data från Skatteverket, domstolar, Polisen, Migrationsverket, Kriminalvården, Försäkringskassan, kommuner, regioner och andra myndigheter. Genom att aktivt bearbeta denna data med AI och algoritmer skulle man kunna identifiera personer som har permanent uppehållstillstånd eller dubbla medborgarskap.

    Därefter skulle man, tillsammans med advokater och jurister, arbeta för att få deras svenska medborgarskap annullerat, så att de senare kan deporteras.

    En sådan myndighet skulle vara en enorm vinstaffär för det svenska folket. Varje deporterad kriminell migrant är oftast en samhällsekonomisk vinst på flera miljoner kronor.

  • Kommunens allt för lågt ställda krav på språk hos hemtjänstpersonal gör att äldre får kattmat till frukost.

    79-åriga Eva Andersson i Norrköping är ett av offren för kommunens lågt ställda språkkrav på hemtjänstpersonal. En morgon i slutet av juni, när hon bad om kräm med mjölk till frukost, fick hon i stället en tallrik kattmat placerad framför sig.

    Eva, som på grund av en lungsjukdom haft hemtjänst i två år, insåg direkt misstaget. Hon påpekade att maten var avsedd för katten, men på grund av personalens bristande svenskkunskaper blev kommunikationen svår. Den anställde fotograferade kylskåpets innehåll och bad Eva peka ut vad som var människomat och djurmat – en förnedrande situation för en äldre person som är beroende av hjälp.

    Trots att incidenten hade kunnat få allvarliga hälsokonsekvenser, valde kommunen att inte göra en lex Sarah-anmälan. I stället avfärdades händelsen som ett ”olyckligt misstag” och en ”ovanlig ändelse”.

    Verksamhetschefen Anette Asplund hävdar att språkkunskaper kontrolleras vid rekrytering. Men i praktiken visar fallet med Eva att kommunen accepterar personal som inte kan tillräckligt bra svenska för att utföra sitt arbete säkert. Resultatet blir att äldre människor får agera försökskaniner i kommunens integrationspolitik – på bekostnad av deras trygghet, värdighet och hälsa.