Stockholms fria – Online tidningen om teknik, politik, film & mm

Etikett: Henrik Jönsson

  • ”Folkmords-vänstern”: Om begreppshegemoni, journalistisk aktivism och Hamas narrativkrig

    Innehållsförteckning

    I en ny video lyfter samhällsdebattören Henrik Jönsson en kontrovers som blossat upp inom svensk medievärld. Bakgrunden är ett upprop, initierat av krigsreportern Magda Gad, där ett stort antal journalister – bland annat inom public service – undertecknat ett dokument som beskriver Israels agerande i Gaza som ett ”folkmord” och anklagar västerländska medier för att ”legitimera” detta.

    Jönsson ifrågasätter dels huruvida konflikten i Gaza juridiskt kan klassas som folkmord, dels om undertecknarna kan fortsätta betraktas som opartiska journalister.

    Begreppshegemoni – makten över språket

    En central del i Jönssons resonemang är teorin om begreppshegemoni, ett begrepp myntat av den italienske marxisten Antonio Gramsci. Det syftar på förmågan att dominera den offentliga diskussionen genom att styra vilka ord och tolkningar som används för att beskriva verkligheten.

    Enligt Jönsson är vänsterns mål att etablera ordet ”folkmord” som den självklara benämningen på Israels krig mot Hamas. Detta görs genom ständiga upprepningar i rubriker och nyhetsinslag – en retorisk strategi han jämför med Joseph Goebbels klassiska propagandateknik: upprepa något tills det uppfattas som sanning.

    Den juridiska definitionen av folkmord

    FN:s folkmordskonvention från 1948 definierar folkmord som handlingar som begås med avsikt att helt eller delvis utrota en nationell, etnisk, rasmässigt bestämd eller religiös grupp. Detta kräver dolus specialis – ett särskilt uppsåt att förinta gruppen.

    Jönsson menar att palestinavänstern försöker urvattna denna definition genom att ta bort kravet på uppsåt, och istället tala om att konflikten ”kan betraktas som folkmord” eller att ”mycket talar för” att ett folkmord pågår.

    Uppropet och opartiskhetskravet

    Magda Gads upprop kräver ökad pressfrihet i Gaza, men nämner inte Hamas förtryck och hot mot journalister. Istället jämförs situationen med folkmordet i Rwanda 1994.

    Bland undertecknarna återfinns flera profilerade journalister från Sveriges Radio, däribland Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström. Detta står i direkt konflikt med SR:s egna riktlinjer, som förbjuder journalister att offentligt ta ställning i politiska frågor de bevakar.

    Trots detta beskrev Ekots chef Klas Wolf-Watz undertecknandet som ”okontroversiellt” och hävdade att uppropets ”tyngsta budskap” handlade om pressfrihet.

    Narrativets vinnare: Hamas

    Jönsson pekar på att Hamas har lyckats ta kontroll över det internationella narrativet. Organisationen kan till och med offentliggöra propagandafilmer där israeliska gisslan visas utmärglade och nära döden – utan att mötas av omfattande kritik i västmedia.

    Samtidigt lyfter han fram hur internationella medier som Bild, New York Times och BBC har tvingats hantera avslöjanden om att Hamas påverkat bildmaterial och reportage från Gaza. Dessa nyheter har dock i stort sett uteblivit i svensk rapportering.

    Ett större problem för svensk journalistik

    Henrik Jönsson menar att public service i Sverige länge har haft svårt att hantera sin ideologiska slagsida. När partiskheten blir alltför uppenbar har man, enligt honom, försökt dölja den snarare än att åtgärda den.

    Konflikten kring uppropet blir därför inte bara en fråga om Gaza, utan en symbol för en djupare trovärdighetskris inom svensk journalistik. När reportrar öppet tar ställning i politiskt laddade frågor riskerar de att bli ”nyttiga idioter” åt de aktörer vars narrativ de förstärker.

    Slutsats

    Jönssons video avslutas med en varning: om västvärlden okritiskt anammar den propalestinska kampanjens verklighetsbeskrivning har Hamas i praktiken vunnit slaget om begreppshegemonin. Då är det inte bara militära mål som står på spel – utan hela förmågan att rapportera om krig och konflikter med intellektuell hederlighet.

    Startsida

  • Analys av amblulans sjukvården i stockholm.

    Innehållsförteckning

    Vänsterns maktövertagande: Ideologi framför verklighet?

    Av: Redaktionellt sammandrag av Henrik Jönssons videoanalys

    Under parollen ”Ta tillbaka kontrollen” driver den svenska vänstern, enligt samhällsdebattören Henrik Jönsson, en politik som i praktiken innebär ett ideologiskt motiverat maktövertagande snarare än en förbättring av samhället. I sin video menar Jönsson att uttrycket används för att legitimera inskränkningar av privat verksamhet och medborgarnas fria val – ofta med negativa konsekvenser.

    Ambulanskaos i Stockholm – ett exempel på “kontroll”

    Ett konkret exempel som tas upp är Region Stockholms beslut från juli 2023 att förstatliga ambulanssjukvården. Beslutet, som fattades på ideologisk grund, ignorerade varningar om bemanningskris. Resultatet: centrala Stockholm stod under en period med endast en enda aktiv ambulans. Rekryteringen misslyckades och situationen beskrevs av vårdledningen som “ansträngd”.

    Vårdförbundets skyddsombud bekräftade att situationen orsakats av beslutet att ta över ambulansdriften i offentlig regi.

    Vårdnedläggningar trots vallöften

    Samma politiska linje har lett till nedläggning av flera vårdenheter, trots att man inför valet lovat att detta inte skulle ske. Exempel inkluderar:

    • Närakuten på Hötorget
    • Privata gynekologkliniker
    • Barn- och ungdomspsykiatrin
    • Mandometerkliniken för ätstörningsvård

    I samtliga fall har köer ökat kraftigt, patienter hänvisats till redan överbelastade sjukhus och personal vittnat om kapacitetsproblem. En studie visar dessutom att privata ambulanser i Stockholm varit 7 % snabbare och 24 % billigare än de offentliga alternativen.

    Ideologi framför funktion

    Enligt Jönsson är besluten inte baserade på fakta utan ideologi. Att förstatliga och centralisera välfärden har blivit ett mål i sig, snarare än ett medel för att förbättra vården. Resultatet är en form av politisk styrning som han menar offrar medborgarnas behov för politisk kontroll.

    Tvångsblandning av befolkningen?

    Jönsson riktar även kritik mot vänsterns bostadspolitik, som han beskriver som “tvångsblandning” av befolkningen. Exempel:

    • Kommunala uppköp av fastigheter i rika områden
    • Billiga hyresrätter i villaområden
    • Projektet “Blandad stad” i Malmö och Göteborg

    Trots offentliga förnekanden från Socialdemokraternas företrädare visar uttalanden att syftet är att aktivt omfördela befolkningen för att bryta segregation – ofta mot lokalbefolkningens vilja.

    Förutsägbara konsekvenser

    Jönsson menar att vänsterns politik följer ett förutsägbart mönster där man sätter teoretiska ideal framför empiriskt beprövade lösningar. Resultatet blir ett sönderfallande system, med ökad politisk kontroll, försämrad vård och minskad tillit.

    ”Jag anser att vänsterns tvångspolitik är moraliskt förkastlig, politiskt omöjlig och riskerar att bli en katastrof för Sverige”, avslutar Jönsson.

    Startsida