Stockholm.homes

Etikett: grön omställning

  • Grön censur – hotet mot offentlighetsprincipen

    Regeringen vill införa nya sekretessregler för så kallade strategiska nettonollprojekt. Förslaget, som är en del av EU:s gröna giv, kan innebära att statsstödda industrisatsningar skyddas från insyn i upp till 20 år – något som väckt frågor om vad som händer med offentlighetsprincipen och demokratisk transparens.

    Innehållsförteckning

    Den svenska offentlighetsprincipen har i mer än 250 år varit en hörnsten i demokratin och en garant för insyn i maktens korridorer. Men nu föreslår regeringen, i linje med EU:s gröna giv, omfattande inskränkningar som riskerar att göra granskning av skattefinansierade industriprojekt nästintill omöjlig.

    Northvolt som varnande exempel

    Northvolts framgångssaga lyftes länge fram som en symbol för Europas gröna omställning. Men bakom de storslagna visionerna dolde sig en affärsmodell som aldrig levererade. Företaget misslyckades att producera helsvenska batterier och tvingades gång på gång backa från sina löften. Det var tack vare offentlighetsprincipen – genom begärda handlingar och visselblåsare – som kritiker kunde avslöja haverierna. Utan dessa avslöjanden hade sannolikt ännu fler skattemiljarder pumpats in i bolaget innan dess oundvikliga kollaps.

    Den nya sekretesslagen

    Regeringens proposition 2024/25:199, ”Sekretess i vissa ärenden om strategiska nettonollprojekt”, föreslår att statsstödda gröna projekt ska omfattas av sekretess i upp till 20 år. Begreppet “strategiska nettonollprojekt” är medvetet brett och kan omfatta allt från batteritillverkning till grönt stål. Affärsplaner, finansiering, produktionskostnader och leverantörskedjor – allt riskerar att hemligstämplas.

    Förslaget är en del av EU:s Net-Zero Industry Act, där kommissionen beskriver inskränkningen av insyn som “ett unikt tillfälle” för gröna projekt att låsa upp särskilda förmåner. Projekten ges nationell prioritet, snabbare tillståndsprocesser och finansiell rådgivning – samtidigt som offentlig granskning försvåras.

    Myndigheter vill gå ännu längre

    Trots förslagets långtgående konsekvenser har det mötts av påfallande tystnad. Flera svenska myndigheter applåderar i stället sekretesskraven. Energimyndigheten, Advokatsamfundet och Tillväxtverket vill se ännu strängare regler. Region Dalarna ifrågasätter till och med om 20 års sekretess räcker.

    En hotad tradition

    Sverige har en lång tradition av öppenhet. Offentlighetsprincipen infördes 1766 på initiativ av Anders Chydenius och är än i dag unik i världen. Historien visar dock att insynen ofta hotats – från Gustav III:s censur 1772 till begränsningar under andra världskriget och IB-affären på 1970-talet.

    Det nuvarande försöket att inskränka principen innebär att visselblåsare och journalister kan tystas när de försöker granska skattefinansierade gröna projekt. Det riskerar att cementera en politisk kultur där förhoppningar om en “grön revolution” väger tyngre än demokratisk transparens.

    Demokratins värde

    Förespråkare av insyn menar att offentlighetsprincipen inte är ett hinder för utveckling, utan en förutsättning för kloka beslut. Börsnoterade företag är exempel på hur transparens skapar förtroende – där måste verksamhetens ekonomi redovisas öppet. Om gröna projekt inte tål samma granskning, är det snarare deras hållbarhet som bör ifrågasättas än insynens värde.

    Slutsats

    Att inskränka offentlighetsprincipen i klimatpolitikens namn innebär att medborgare fråntas möjligheten att följa hur deras skattepengar används. Om lagförslaget går igenom riskerar Sverige att gå från att vara en internationell förebild i öppenhet till ett land där centrala industrisatsningar sker i skymundan.

    För demokratin är insyn inte en belastning – den är en grundförutsättning. Därför är det nu viktigare än någonsin att försvara offentlighetsprincipen mot försök till grön censur.

    Startsida

  • Svenska företagare degraderas till statare – av Sossarna själva

    Från i höst får inte längre alla som vill starta företag i Stockholm hjälp av staden. Socialdemokraterna gör om systemet – och nu prioriteras personer med utländsk bakgrund och ”gröna” idéer. Svenskfödda företagare riskerar att bli helt utan stöd.

    Vi svenskar förvandlas till andra klassens medborgare – av Sossarna

    Innehållsförteckning

    ”Sossarna stänger ute svenska företagare”

    Från i höst blir det svårare för många att få hjälp att starta företag i Stockholm. Socialdemokraterna gör om systemet – och nu får bara vissa grupper tillgång till rådgivningen.

    I stället för att vara öppet för alla ska Entreprenör Stockholm rikta sig främst till personer med utländsk bakgrund och entreprenörer inom ”gröna idéer” och socialt företagande.

    För svenskfödda som vill förverkliga sina affärsdrömmar stängs dörren.

    – Vi stärker vårt fokus på de som är långt ifrån arbetsmarknaden, säger Arvid Vikman Rindevall (S), ordförande i arbetsmarknadsnämnden.

    ”En politisk gräddfil”

    Det som tidigare var en neutral tjänst för alla nya företagare blir nu en politisk gräddfil. Sossarna pekar ut vilka som ska få stöd – och vilka som inte längre räknas.

    Varje år startas runt 12 000 nya företag i Stockholm. Men nu riskerar tusentals idéer att aldrig bli verklighet, bara för att de inte passar in i partiets mall.

    Risk för orättvisa

    Många varnar för att förändringen skapar orättvisa och missnöje. Svenskar som också vill göra rätt för sig, betala skatt och bygga företag nekas samma chans till stöd som andra får.

    Kritiker menar att Socialdemokraterna politiserar företagandet – och på köpet riskerar att försvaga både tillväxten och förtroendet för kommunen.

    ”Att starta företag ska vara för alla”

    Att göra rätt för sig som företagare borde inte vara en förmån för en utvald skara. Offentlig rådgivning ska hjälpa alla som vill skapa jobb, inte bara de som Socialdemokraterna tycker ”behöver det mest”.

    Nu växer frågan:
    Varför ska svenskfödda företagare betala skatt till ett system – men själva stängas ute när de behöver hjälp?