Etikett: gigekonomi

  • Dags att rensa Sverige på illegala invandrare med ett prisjägarsystem.

    Sverige belönar dem som lämnar landet med 300 000 kronor – men låter samtidigt ett växande skuggsamhälle av illegala invandrare fortsätta arbeta svart, illegala invandrare som skapar kriminalitet och bidrar till otrygghet. När staten abdikerar från sitt ansvar måste frågan ställas: varför ska laglydiga medborgare betala priset för ett system som vägrar rensa upp?

    Regeringen betalar cirka 300 000 kronor till den som återvandrar till sitt hemland, efter en modell som redan finns i Danmark.
    Men man verkar ha glömt bort de illegala invandrarna – de som köper falska pass eller håller sig kvar i landet efter att ha fått avslag på sin asylansökan. De tillhör det stora skuggsamhället och arbetar ofta inom gigekonomin, exempelvis Foodora, TipTapp och liknande tjänster, eller inom byggsektorn.

    Man räknar med att den svarta ekonomin omsätter cirka 100 miljarder kronor – pengar som rakt ned hamnar i fickorna på kriminella aktörer, som inte sällan är illegala invandrare. Staten har i praktiken överlåtit hela sektorer till kriminalitet och exploatering.

    Det Al Capone-Sverige som vuxit fram under senare år har krävt ett högt pris: skjutningar, sprängningar och ett samhälle där laglydiga medborgare får betala för politikers feghet och handlingsförlamning.

    År 1965 sade dåvarande statsminister Erlander att vi inte hade USA:s problem eftersom vår befolkning var homogen bekräftade ras och religion. Den värsta brottslingen på den tiden var Tumba-Tarzan, som ägnade sig åt inbrott i sommarstugor – brott som i dag knappt ens utreds. Sextio år senare har vi inte längre ett homogent Sverige, och vi har fått samma typer av problem som USA har när det gäller brottslighet.

    Men framför allt handlar det om säkerhet. Det svenska samhällets slapphet när det gäller att rensa bort illegala invandrare bidrog till att fem personer mördades och 119 personer utsattes för mordförsök på Drottninggatan 2017, när Muhammaden Rakhmat Akilov körde en lastbil längs gatan – bland annat dödades en elvaårig flicka.

    Är det inte dags att starta en folkrörelse där vi alla solidariskt hjälps åt att hitta illegala invandrare och sedan utvisa dem? Bara en sådan sak som att SL har flera tusen kameror i tunnelbanan – de skulle kunna användas för att identifiera illegala invandrare med hjälp av AI.

    Men framför allt bör man skapa ekonomiska incitament. Låt varje medborgare som rapporterar en illegal invandrare, som grips och som kan deporteras eller sättas i förvar, få en skattereduktion på 50 000 kronor.

    År 2025 delades ut över 80 000 uppehållstillstånd, vilket visar att Sverige fortfarande har en alldeles för generös migrationspolitik.

    Låt oss rensa samhället från illegala invandrare, så får vi både ned brottsligheten och upp tryggheten i samhället.

    Vinsten av att deportera en illegal invandrare som arbetar svart och bidrar till otrygghet måste ändå väga tyngre än att någon som är missnöjd för att de valde Sverige vid asylshopping får 300 000 kronor i handen för att återvända.

    Vi kan inte göra det som har gjorts ogjort. Sverige har bedrivit en alltför liberal asylpolitik. Vi har haft onda politiker som infört det förhatliga spårbytessystemet, där asylsökande som saknade skäl att få stanna ändå kunde få uppehållstillstånd via lönedumpat jobb.

    Sådana systemfel har Tidöregeringen rättat till. Men 2025 delade man ändå ut över 80 000 uppehållstillstånd, vilket visar att Sverige fortfarande har en alldeles för generös migrationspolitik.

    Låt oss rensa samhället från illegala invandrare, så får vi både ned brottsligheten och upp tryggheten i samhället.

  • Tidöregeringen misslyckas med att deportera matbud som lönedumpar sönder arbetsmarknaden.

    Flera matbud följer inte Tidöavtalets regler om att arbetskraftsinvandrare måste tjäna minst 30 000 kronor i månaden. Myndigheterna misslyckas med att dra in arbetstillstånd och deportera arbetskraftsmigranter som lönedumpar och slår sönder den svenska modellen.

    I Stockholm har Al Capone och hans vänner tagit över matbudsmarknaden. Förutom lönedumpade löner fungerar matbuden som jourhavande langare, där man kan få alla möjliga olagliga substanser som crack, LSD, hasch och heroin levererade tillsammans med sin onlinebeställda pizza.

    Innehållsförteckning

    Matbud i Gävle vittnar om låga löner hos Wolt

    Flera matbud i Gävle som arbetar för företaget Wolt vittnar om kraftigt försämrad ersättning och allt svårare villkor. En budförare berättar att sju timmars arbete under en fredagskväll endast gav 350 kronor i intäkt.

    Låg timlön och egna kostnader

    Det motsvarar en timlön på omkring 50 kronor – före skatt och utan avdrag för drivmedel. Eftersom buden använder sina egna fordon måste de även själva stå för kostnader som service, slitage och försäkring.

    Minskad ersättning per körning

    Flera bud uppger att ersättningen per leverans har sänkts samtidigt som antalet uppdrag minskat. Enligt dem gick det tidigare att tjäna mer, men hårdare konkurrens har pressat inkomsterna.

    Wolt menar dock att ersättningen inte sänkts, utan justerats för att skapa bättre balans mellan tillgången på uppdrag och antalet aktiva bud. Kommunikationschefen Erik Lindham förklarar att företaget inte tjänar på att kurirer går utan uppdrag, och att man arbetar för att utöka samarbetet med fler butiker och branscher för att skapa fler leveransmöjligheter.

    Kritik mot regeringen

    Kritiker menar att regeringen sviker svenska arbetare genom att tillåta en arbetsmarknad där utländsk arbetskraft pressar ner lönerna. Trots att minimilönen för arbetsmigranter i Sverige bör ligga över 30 000 kronor i månaden, arbetar många gig-anställda matbud för betydligt lägre ersättning.

    Resultatet, menar kritikerna, blir en lönedumpning som drabbar både svenska arbetstagare och de som redan arbetar i branschen. Myndigheterna kritiseras för att inte ingripa tillräckligt – exempelvis genom att dra in arbetstillstånd, verkställa deportationer där det är aktuellt, eller stoppa företag som anses missbruka systemet.

    Missnöje men ingen strejk

    I andra svenska städer har bud tidigare strejkat i protest mot ersättningsnivåerna, men i Gävle är någon strejk ännu inte aktuell. Flera bud berättar att de är rädda för att protestera öppet, eftersom de fruktar att förlora sina uppdrag.

    De flesta vill därför inte framträda med namn eller bild.