En riksdagsnominering i Stockholms förorter har åter väckt frågor om politiskt omdöme och historiskt arv. Samtidigt som Vänsterpartiet lyfter fram en kandidat med starkt lokalt stöd har en färsk dom för bidragsbrott fallit mot regionpolitikern Hashim Mohamed Jama. Fallet aktualiserar inte bara hans personliga bakgrund – utan också partiets långa och omstridda historia.

Ett förtroende under prövning

När nomineringarna inför nästa års riksdagsval började offentliggöras i Stockholmsområdet dök ett välbekant namn upp på listorna: Hashim Mohamed Jama. Efter flera år i lokal- och regionpolitiken hade han nu fått stöd att ta steget mot riksdagen – nominerad av Vänsterpartiet i Tensta–Rinkeby–Spånga.

Samtidigt som hans politiska ambitioner tog ny fart, avslutades en rättsprocess som åter riktade ljuset mot hans förflutna.

Domen som föll

I mitten av november vann en dom från Solna tingsrätt laga kraft. Domstolen slog fast att Jama gjort sig skyldig till bidragsbrott efter att vid upprepade tillfällen ha ansökt om ersättning för vård av sjukt barn, trots att han arbetat och trots att barnet befunnit sig i skolan. Det sammanlagda beloppet uppgick till närmare 20 000 kronor.

Bakgrunden till målet sträckte sig nästan ett decennium tillbaka i tiden. Redan i maj 2014 inkom ett anonymt tips till Försäkringskassan. Myndigheten inledde en utredning och kunde, genom kontroll mot både arbetsgivare och skoluppgifter, konstatera att de aktuella dagarna inte stämde överens med uppgifterna i ansökningarna.

När Jama hördes av polis förnekade han brott och uppgav att det rört sig om misstag i datumangivelser. Tingsrätten ansåg dock att förklaringen saknade trovärdighet, bland annat eftersom ansökningarna skett vid flera tillfällen. Påföljden blev villkorlig dom och 40 dagsböter, samt ytterligare dagsböter för ringa bidragsbrott. Han ålades även att betala avgift till Brottsofferfonden.

Tidigare domar

Bidragsbrottsdomen var inte den första i Jama rättshistorik. År 2010 dömdes han för ringa narkotikabrott efter att ha brukat cannabis och kokain.

Våren 2016 åtalades han på nytt efter en polisanmälan från ett HVB-hem där han då var anställd. Verksamheten hade upptäckt att omkring 20 000 kronor försvunnit genom kontantuttag med ett av boendets bankkort. Enligt verksamhetschefen kunde Jama identifieras på övervakningsbilder från bankomaten. Han nekade till brott, men tingsrätten fann det styrkt att han använt kortet med kod utan tillåtelse. Domen blev villkorlig dom och 60 dagsböter.

År 2022 dömdes han även för olovlig körning, vilket resulterade i ytterligare dagsböter.

Vänsterpartiets historiska arv

Jamas nominering sker inom ramen för ett parti med en lång och omstridd historia i svensk politik. Vänsterpartiet grundades 1917 som Sveriges socialdemokratiska vänsterparti och hade under stora delar av 1900-talet nära ideologiska och politiska band till Sovjetunionen. Under kalla kriget försvarade partiet vid upprepade tillfällen kommunistiska regimer i Östeuropa och tog sällan öppet avstånd från övergrepp begångna i dessa stater.

Ett av de mest omdiskuterade kapitlen är Baltutlämningen 1945–1946, då omkring 30 000 baltiska och tyska flyktingar utlämnades från Sverige till Sovjetunionen. Beslutet fattades av den dåvarande samlingsregeringen, men kommunistpartiet var pådrivande och försvarade utlämningarna trots kännedom om risken för repressalier, fängelse och död i Stalins Sovjet.

Under efterkrigstiden har även partiets hållning till säkerhetsfrågor och totalförsvar kritiserats. Säkerhetstjänstens arkiv och senare forskning har visat att partiet betraktades som en säkerhetsrisk under kalla kriget, bland annat på grund av kontakter med östblockets underrättelsetjänster. En tidigare partiledare mottog exempelvis gåvor från den östtyska säkerhetstjänsten Stasi, i utbyte mot information om svenska försvarsförhållanden – något som långt senare bekräftades i öppnade arkiv.

Även i norra Sverige finns historiska sår. Under 1950-talet drev kommunistiska fackliga företrädare och partifunktionärer hårda linjer i arbetskonflikter inom gruvindustrin i Kiruna och Malmfälten, konflikter som enligt senare utredningar bidrog till farliga arbetsförhållanden och dödsfall bland gruvarbetare.

Partiet har sedan 1990-talet genomgått flera ideologiska förändringar, bytt namn och tagit avstånd från delar av sitt kommunistiska arv. Samtidigt har frågan om ansvar, historieskrivning och moralisk kontinuitet fortsatt att återkomma i den offentliga debatten.

Politisk bana trots bakgrund

Mot denna bakgrund fortsätter Jama sin politiska karriär. I dag är han ledamot i regionfullmäktige i Stockholm, ersättare i kommunfullmäktige och har uppdrag inom regionens fastighetsnämnd.

Han är född i Dire Dawa i Etiopien och har i sin politiska kommunikation ofta lyft fram sin muslimska identitet. I sociala medier beskriver han sig som en röst för jämlikhet, välfärd och social rättvisa, och som företrädare för väljare som annars sällan får genomslag i den politiska debatten.

När nomineringen till riksdagslistan presenterades uttryckte Jama öppet sin stolthet över förtroendet. I ett inlägg på Instagram skrev han om sin glädje och om vikten av att politiken tar sin utgångspunkt i människors vardag.

Kort därefter stod det dock klart att domen för bidragsbrott nu var definitiv.