Stockholm.homes

Etikett: Flemingsberg

  • SKOTTDRAMA I BETONGEN – SOSSARNAS MILJONPROGRAM BLÖDER!

    Två män skadades i en våldsam skottlossning i Flemingsberg på torsdagskvällen. Kvarteren som en gång var Socialdemokraternas framtidsdröm har i dag förvandlats till ett betonggetto präglat av gängbråk, rädsla och misslyckad politik.

    FLEMINGSBERG. Två män skadades när skottlossning bröt ut i ett trapphus i Flemingsberg på torsdagskvällen. En man greps under natten – misstänkt för mordförsök.

    – Larmet kom strax före klockan 20. Kort därefter hördes skott, säger polisens presstalesperson Per Fahlström.

    När patrullerna anlände fann de två män blodiga i anslutning till trapphuset.
    – Den ene var skjuten, den andre misshandlad, säger Fahlström.

    Båda kunde föras till sjukhus – vid medvetande men svårt medtagna.

    Polisen slog till under natten och grep en misstänkt gärningsman. Han sitter nu anhållen, misstänkt för mordförsök.
    – Gripandet skedde inom ramen för insatsen, men i övrigt kan jag inte lämna några detaljer, säger vakthavande befäl Jari Kalliorinne.

    MILJONPROGRAMMETS BAKSIDA

    Flemingsberg var tänkt att bli framtidens bostadsområde – Socialdemokraternas stolta satsning i miljonprogrammet. Stora betonghus, raka linjer, billiga hyror.

    Men drömmen om ett folkhem i betong har spruckit. I dag är området stämplat som utsatt. Kriminalitet, otrygghet och gänguppgörelser har tagit över gårdarna där barn en gång lekte.

    ”Det här är resultatet av ett samhällsbygge som misslyckats”, säger en boende uppgivet.

    Flemingsberg – en gång symbol för framtidstron – har blivit ett getto där skotten nu ekar mellan husväggarna.

  • Miljöpartiet fortsätter att misslyckas med kollektivtrafiken i Stockholmsregionen

    Miljöpartiets motstånd mot Östlig förbindelse har satt hela tunnelbaneutbyggnaden i gungning. Fyra miljarder kronor saknas – och utan en ny uppgörelse riskerar bygget att tvärstanna vid årsskiftet.

    Miljömuppar är inte som du och jag. I början av 80-talet ville dessa knäppskallar avveckla kärnkraften. Sverige hade blivit ett u-land. Nu klarar knäppskallarna inte ens av att bygga tunnelbana.

    Stockholms tunnelbana hotas nu av totalstopp. Fyra miljarder kronor saknas – och orsaken är Miljöpartiet.

    Regeringen var redo att stå för en stor del av kostnaden. Men Region Stockholm och Stockholms stad, styrda av Miljöpartiet, vägrade skriva under regeringens villkor: att inte motarbeta Östlig förbindelse.

    Därmed sprack uppgörelsen i sista stund. Staten drog tillbaka pennan, och bygget står utan pengar.

    ”Tiden rinner ut. Regionen har försatt sig i en rävsax”, säger Kristoffer Tamsons (M).

    Konsekvensen är att arbetet kan tvingas stoppas redan vid årsskiftet. Bara i Barkarby väntar merkostnader på över en och en halv miljard om bygget avbryts.

    Miljöpartiets nej till Östlig förbindelse har länge blockerat väg- och tunnelplaner. Nu slår det tillbaka. Partiets linje hotar inte bara motorvägen, utan också tunnelbanan till Nacka, Arenastaden och Barkarby – samt Spårväg syd till Huddinge.

    Ett nej som blivit dyrt – och kan kosta Stockholms kollektivtrafik miljarder.

    Faktaruta: Om Sverige sagt nej till kärnkraft i början av 1980-talet

    Elmix & kapacitet

    • Bortfall av ~40–50 % av den planerade/byggda elproduktionen under 80–90-talet hade behövt ersättas.
    • Vattenkraften var redan nära fullt utnyttjad → begränsat expansionsutrymme.
    • Ersättning sannolikt via kol/olja/torv & import + effektiviseringar och viss tidig vindkraft.

    Utsläpp & miljö

    • Väsentligt högre CO₂-utsläpp från el- och fjärrvärmesektorn under 1980–2000.
    • Mer SO₂/NOₓ → sämre luftkvalitet och större bidrag till försurning.
    • Mindre kärnavfall, men större bränsleimport & gruvavtryck globalt.

    Priser & konkurrenskraft

    • Högre och mer volatila elpriser, särskilt vintertid.
    • Tryck på elintensiv industri (stål, kemi, massa/papper) → risk för utflyttning/investeringsstopp.
    • Större fokus på energieffektivisering i hushåll och industri tidigare.

    Försörjningstrygghet

    • Högre importberoende (kol/gas/el) och exponerad för internationella kriser.
    • Svårare effektbalans i södra Sverige utan planerbar kärnkraft.
    • Behov av snabbare nätutbyggnad och fler reservkraftverk.

    Teknik & investeringar

    • Tidigare storskaliga satsningar på vind, bio-CHP och lagring (dock dyrare teknik på 80-talet).
    • Högre samhällskostnad för subventioner/stödprogram i flera decennier.
    • Snabbare omställning av fjärrvärme bort från olja → mer biobränsle/avfall.

    Policy & samhälle

    • Tydligare energibesparing i byggnormer och apparatstandarder tidigare.
    • Svårare klimatmål före 2000-talet p.g.a. fossil el.
    • Mindre export av billig, planerbar el → svagare Nordeuropeisk elmarknadsposition.

    Antaganden: Kärnkraftens historiska andel av svensk elproduktion når ~45–50 % från sent 1980-tal/1990-tal. Vind/sol var omogna och dyra på 80-talet; vattenkraft har begränsad expansion. Slutsatserna är uppskattningar och visar troliga riktningar (±) snarare än exakta tal.