Etikett: Elisabeth Svantesson

  • Tidöregeringen gör skillnad, inför bidragstak. Parasiter som tär på samhället får lägre bidrag. Du får lägre skatt. WIN WIN!

    Den moderata finansministern Elisabeth Svantesson får nu igenom sitt länge efterlängtade bidragstak. Reformen ska både öka rättvisan mellan arbetande och bidragsberoende familjer och spara skattepengar, samtidigt som fler motiveras att ta steget in på arbetsmarknaden.

    Den moderata finansministern Elisabeth Svantesson har länge drivit frågan om ett bidragstak – och nu blir det verklighet. Reformen ses av regeringen som en central del i att både stärka integrationen och använda skattepengar mer ansvarsfullt.

    Genom att sätta ett tak minskar socialbidragen för stora barnfamiljer, vilket regeringen menar skapar rättvisa mellan de som arbetar och de som lever på bidrag. Den som får försörjningsstöd måste samtidigt delta i aktiviteter som förbereder för arbetsmarknaden, och en jobbpremie införs för dem som går från bidrag till jobb.

    Kritik har framförts om risk för barnfattigdom, men Svantesson betonar att reformen i grunden handlar om moral, rättvisa och hållbara statsfinanser. – Det är inte rimligt att en familj på bidrag kan få lika mycket som en hårt arbetande granne. Skattepengarna måste användas så att fler kommer i arbete och bidrar, säger den moderata finansministern.

    Faktaruta: 2 vuxna + 8 barn – försörjningsstöd jämfört med lön

    Jämförelsen nedan gäller samma hushåll: 2 vuxna och 8 barn samt en faktisk hyra på 15 000 kr/mån. Skillnaden är om inkomsten kommer från försörjningsstöd eller lön.

    Försörjningsstöd Lön (med 30% skatt)
    Riksnorm: ≈ 33 000 kr
    Hyra: 15 000 kr
    Totalt i handen: 48 000 kr
    Skattefritt – direkt till familjen
    Mål: 48 000 kr netto
    Skatt antagen: 30 %
    Krävd bruttolön: ≈ 68 600 kr
    Samma hushåll, samma hyra

    Obs: Riksnormsbelopp varierar beroende på barnens ålder och uppdateras årligen. Skattejämförelsen bygger på en schablonskatt på 30 %. Verklig skatt påverkas av kommunalskatt, grundavdrag och jobbskatteavdrag.

  • Tidöregeringen gör vardagen lättare för familjer och arbetande hushåll

    Högre tillväxt och lägre arbetslöshet förväntas 2026

    Prognosöversikt

    • BNP-prognosen för Sverige 2025 står sig.
    • BNP-prognosen för 2026 har förstärkts.
    Regeringskansliet Finansdepartementet

    Svensk ekonomi väntas återhämta sig i slutet av året, men hushållen håller ännu hårt i plånböckerna. Finansminister Elisabeth Svantesson utlovar en expansiv budget där familjer och arbetande hushåll får företräde framför bolagsskattesänkningar. ”Hårt arbetande människor ska se att det är deras tur nu”, säger hon.
    Den svenska ekonomin har under första halvåret 2025 präglats av svag tillväxt och fortsatt lågkonjunktur. Ekonomisk osäkerhet i omvärlden, bland annat som följd av USA:s höjda tullar, pekas ut som bidragande till att hushållens konsumtion hållits tillbaka.
    Regeringen bedömer dock att återhämtningen kommer i gång under hösten och att tillväxten tar fart på allvar 2026. Den nya prognosen från finansdepartementet pekar mot en BNP-ökning på 3,0 procent nästa år – upp från 2,6 procent i juniprognosen. För 2025 ligger prognosen kvar på 0,9 procent.
    – Vi gör ändå bedömningen att återhämtningen kommer att återupptas i slutet av året och framför allt nästa år, sade finansminister Elisabeth Svantesson vid en pressträff om den kommande budgetpropositionen.

    Fokus på hushåll och familjer
    För att påskynda återhämtningen utlovar regeringen en expansiv budget. Tyngdpunkten ligger på att stärka hushållens ekonomi genom ökade satsningar på familjer och på dem som arbetar.
    – Hårt arbetande människor ska se att det är deras tur nu, det är det allra viktigaste nu, sade Svantesson.
    Enligt finansministern vore det ”något av det värsta man kan göra i det här läget” att föra en återhållsam politik. Regeringen prioriterar därför stöd till familjer före till exempel sänkt bolagsskatt, även om skattefrågor inte är uteslutna längre fram.
    Handelsoro dämpar men förtroendet stärks
    Finansdepartementet lägger skulden på Donald Trumps tullpolitik som bidragande orsak till oro och minskad konsumtion.

    Sommarens tullöverenskommelser bedöms dock ha minskat risken för en eskalerad konflikt, vilket regeringen beskriver som en lättnad för både Sverige och EU.
    Samtidigt noterar regeringen att stämningsläget bland svenska hushåll sakta förbättras. Tillväxten väntas därför i större utsträckning drivas av inhemsk efterfrågan de kommande åren.
    – Många känner en oro inför världsläget och det tynger svensk ekonomi. Men Sverige har i grunden goda ekonomiska förutsättningar, med starka offentliga finanser, hög produktivitet och innovativa företag, konstaterade Svantesson.

    Utrikes födda drar upp arbetslösheten
    Trots att sysselsättningen ökat under 2025 ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå. Prognosen för nästa år är en nedgång från 8,7 till 8,3 procent, något lägre än tidigare bedömning. Siffran är dock hälften så låg respektive dubbelt så hög om man differentierar mellan in- och utrikes födda.
    – Den var hög när vi tillträdde, den är fortfarande hög och något högre. Det är att ta på allvar, på kort sikt handlar det om att göra det vi kan för att få i gång ekonomin, sade Svantesson.
    Regeringen hoppas att satsningarna på hushållens köpkraft, tillsammans med fortsatt starka offentliga finanser, ska bidra till att både tillväxt och arbetsmarknad stärks under 2026.

    Fakta: Svensk ekonomi 2025–2026

    • Ekonomin växer långsamt 2025 (BNP +0,9 %).
    • Starkare tillväxt väntas 2026 (BNP +3,0 %).
    • Arbetslösheten minskar från 8,7 % (2025) till 8,3 % (2026).
    • Regeringen satsar extra på familjer och arbetande hushåll.