Etikett: bostadsbrist

  • Familjen Alyaa kan inte försörja sej själva men kräver femrummare av skattebetalarna

    En barnfamilj i Trollhättan lever trångt i en trea och har beviljats socialbidrag för att flytta till en större bostad – men pengarna räcker inte till de hyror som det kommunala bostadsbolaget kräver. Samtidigt väcks en större fråga: var går gränsen mellan samhällets ansvar och skattebetalarnas tålamod? De svenskar som byggde Sverige bodde trångt, medan grupper som har trängt sig in i Sverige och inte kan försörja sig själva kräver att vi svenskar ska betala för deras boende.

    Statarfamiljen Svensson, som byggde Sverige, accepterade att bo trångt, medan familjen Alyaa, som har trängt sig in i Sverige på svaga grunder, kräver att du ska betala för deras femrummare.

    Alyaa, hennes man och deras fem barn lever mycket trångt och kan inte försörja sig själva. De har inga riktiga skäl att komma till Sverige. Kommunen vill hjälpa dem att flytta till en större bostad genom ett bidrag – men stödet räcker inte för att täcka den hyra som det kommunala bostadsbolaget kräver.
    – De regler som ska hjälpa mig hindrar mig i stället, säger Alyaa.

    Familjen bor i en trea, men enligt kommunens riktlinjer behöver en familj i deras storlek en femrummare. Eftersom Alyaa endast har en praktiklön och hennes man är arbetssökande har de fått försörjningsstöd som ska täcka en högre hyra, totalt 11 690 kronor mer än i dag. Trots det har de under det senaste året inte hittat någon femrummare där hyran ligger inom ramen för stödet.

    När Alyaa vände sig till Eidar för att höra om de åtminstone kunde få hyra en fyrarumslägenhet, fick hon beskedet att det inte var möjligt.
    – Det känns tungt. Barnen är tonåringar och behöver sitt eget utrymme, säger hon.

    Trångboddheten minskar i Trollhättan

    Andelen trångbodda i Trollhättan har minskat de senaste åren. År 2024 klassades ungefär var tredje person som bor i flerfamiljshus som trångbodd – vilket innebär fler än två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum.

    Malin Söderqvist, enhetschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, uttalar sig inte om specifika familjer men bekräftar att hushåll i Alyaas situation blivit färre.
    – Det låter som att de bor mycket trångt. Våra riktlinjer säger att det inte ska bo fler än två personer i varje rum, säger hon.

    ”Är det rimligt att skattebetalare ska förse familjer som inte har gjort ett skit för Sverige ska få en femrummare av samhället? De som byggde Sverige, så kallade statare, bodde också mycket trångt, men de klagade inte utan accepterade sin lott? ” Säger en person i ett forum på internet.

    Bostadsbolaget håller fast vid sina riktlinjer

    Eidars riktlinjer är att en familj av den här storleken ska hyra en femma. Kommunikationschefen Hasse Skanse säger att undantag kan göras, men att det avgörs individuellt.
    – Om man inte redan är hyresgäst hos oss vill vi helst inte att man flyttar in i en lägenhet som är för liten från början, säger han.

    En orsak är att för trångt boende kan ge problem med bland annat ventilation, fukt och mögel. Att ha alltför många familjer som inte kan försörja sig själva kan också skapa no-go-zoner som Rinkeby i Stockholm.

    Stödnivån är rimlig

    Alyaa har fått besked från sin socialsekreterare att de inte kan få högre försörjningsstöd.

    Kommunen menar att nivån som beviljats ska räcka för en femrummare. Hos Eidar varierar hyrorna för en sådan lägenhet mellan 9 800 och 16 000 kronor per månad.

    Men är det rimligt att Trollhättans invånare ska betala för att familjen får en femrummare? Trollhätteborna betalar 33,84 %, cirka 3,84 kronor mer i skatt än vad någon i Österåker gör. Om statare som byggde Sverige kunde leva trångt – varför kan inte familjen Alyaa det också?

  • Nederländerna på väg in i politiskt stormväder

    Nederländerna står inför ett avgörande ögonblick. Efter år av växande missnöje med migration, bostadsbrist och bristande integration ser allt fler väljare Geert Wilders som den som vågar tala klarspråk och erbjuda en ny kurs. Från hans historiska seger 2023 till dagens oroligheter i Haag löper en röd tråd: folket kräver förändring.

    Innehållsförteckning

    En tidig höstdag i Haag förvandlades en mångkulturell-kritisk demonstration till en våldsam uppgörelse. Svarta flaggor vajade, föremål kastades mot polis och en polisbil sattes i brand när tusentals invandringskritiska demonstranter fyllde gatorna. Polisen svarade med vattenkanoner och tårgas, men våldet hann ändå skaka både huvudstaden och det politiska etablissemanget.

    Mitt i kaoset attackerades partihögkvarteret för D66, ett mittenliberalt parti, vilket fick partiledaren Rob Jetten att reagera kraftigt:

    ”Pack. Ni håller era händer borta från politiska partier. Om ni tror ni kan skrämma oss, så misstar ni er.”

    Bilder från protesterna visade deltagare med flaggor som påminde om det gamla nazistpartiet NSB, en symbol som många nederländare reagerade starkt på. Men för många deltagare handlade protesten framför allt om frustration över ett asylsystem som länge upplevts som orättvist och ohållbart.

    En nation på väg mot förändring

    Redan i november 2023 fick Geert Wilders sitt stora genombrott. Hans Frihetsparti (PVV) fördubblade sitt mandatantal i parlamentsvalet och gick från 17 till 37 platser i underhuset. Resultatet blev ett tecken på att en stor del av befolkningen ville se en annan kurs för landet.

    Wilders själv uttryckte känslan efter valet:

    ”Jag var tvungen att nypa mig i armen.”

    Hans kampanj byggde på krav om ett stopp för asylmottagande, en folkomröstning om EU och en tydlig politik för att försvara Nederländernas identitet. Han förde fram budskapet med större eftertänksamhet än tidigare, vilket gjorde att ännu fler väljare kände att han kunde representera deras oro.

    Priset för en generös asylpolitik

    Under lång tid har Nederländerna haft en mycket generös asylrätt. Det har lett till växande problem som blivit omöjliga att ignorera. Kommuner kämpar med att ordna boenden i redan trångbodda områden, och välfärdssystemet pressas hårt.

    Kritiker pekar på att parallellsamhällen har vuxit fram i vissa förorter där arbetslösheten är högre, skolresultaten sämre och kriminaliteten större än i andra delar av landet. Polisen har varnat för att unga rekryteras till narkotikagäng, särskilt i Rotterdam och Amsterdam, vilket bidragit till våld och skjutningar.

    Bostadsbristen är en annan konfliktpunkt. Många unga nederländare vittnar om att de inte hittar en egen lägenhet, samtidigt som nyanlända ofta prioriteras i akuta boendelösningar. Dessutom har kulturella skillnader kring jämställdhet och yttrandefrihet skapat konflikter, där journalister och lärare i flera fall hotats när de uttryckt sig kritiskt om religion.

    För Wilders och hans väljare är detta bevis på att systemet inte fungerar. Hans budskap har därför blivit ett löfte om att återställa ordningen och sätta den nederländska befolkningen i första rummet.

    Mellan hopp och hot

    När demonstranter blockerade motorvägen A12 och kallade sitt agerande en kamp mot en ”asyltsunami” visade det att migrationsfrågan är landets stora skiljelinje. Samtidigt markerade Wilders tydligt att våld inte hör hemma i den politiska kampen.

    Premiärminister Dick Schoof kallade våldsscenerna i Haag ”chockerande och helt oacceptabla”, men för många väljare kvarstår frågan om den nuvarande politiska kursen verkligen kan lösa problemen.

    Europas nya karta

    Wilders framgångar är en del av en större europeisk trend där partier som kräver stramare asylpolitik och starkare nationellt självbestämmande vinner mark. Giorgia Meloni i Italien har redan visat att det är möjligt att kombinera tydliga budskap med ansvarstagande regeringsarbete, och Ungerns Viktor Orbán gratulerade Wilders med orden:

    ”Vindarna av förändring är här. Grattis!”

    Trots sin seger måste Wilders fortfarande bygga koalitioner. Men hans styrka är större än tidigare, och många ser honom nu som den enda som på allvar vågar ta tag i migrationskrisen och sätta Nederländernas intressen först.

    En korsväg

    Från jubelnatten 2023 till gatustriderna 2025 löper en röd tråd: folket har tröttnat på en politik som inte fungerar. Migrationsfrågan har fällt regeringar, skapat folkstormar och utlöst våld på gatorna.

    Frågan är nu om valet i oktober blir början på en ny väg – en väg där Geert Wilders får chansen att genomföra de förändringar många nederländare länge har efterfrågat.