Samma parti som på 1960- och 70-talen ägnade sig åt olaglig åsiktsregistrering genom den Stasi-liknande underrättelsetjänsten IB tycks nu ha återupplivat verksamheten i modern tappning. Då krävdes pappersregister och manuella angiverisystem – i dag sker kartläggningen med cookies, spårpixlar och AI. Kritiker talar om ett ”IB 2.0”, där digital övervakning ersatt läckta pärmar i jakten på medborgarnas politiska åsikter.

Avslöjanden om aggressiv datainsamling, förtäckt opinionsbildning och riktad politisk påverkan mot barn och ungdomar har nu placerat Socialdemokraterna i en djup förtroendekris. Granskningar av det partinära mediebolaget Aktuellt i Politiken väcker allvarliga frågor om lagbrott, ansvar – och om hur långt Sveriges största parti är berett att gå för att manipulera opinionen i den digitala demokratin.

Innehållsförteckning

• Anklagelser om socialdemokratisk desinformation, datainsamling och dold påverkan
• Datainsamling och riktad påverkan
• Dold avsändare och kritik mot transparensen
• Historiska paralleller
• Makt över informationen
• En större demokratifråga

Anklagelser om socialdemokratisk desinformation, datainsamling och dold påverkan

Under våren har Socialdemokraterna hamnat i stormens öga efter avslöjanden om att partiets mediebolag Aktuellt i Politiken (AIP) bedrivit omfattande politisk påverkan via sociala medier, kombinerat med datainsamling som enligt kritiker strider mot både svensk lag och EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Uppgifterna har väckt frågor om gränsen mellan partipolitisk kommunikation och otillåten åsiktsregistrering – särskilt när det gäller barn och ungdomar.

Datainsamling och riktad påverkan

En granskning visar att AIP driver ett nätverk av politiskt vinklade webbplatser och sociala mediekonton, varav flera riktar sig till unga användare. Dessa har enligt uppgifterna samlat in detaljerad användardata genom aggressiv spårning, där skyddande inställningar aktivt har stängts av för att maximera datainsamlingen.

Syftet, menar kritiker, har varit att politiskt profilera användare och därefter rikta skräddarsydd socialdemokratisk propaganda till dem. Uppgifterna pekar även på att insamlad data ska ha använts för att påverka vilka svar som ges via AI-funktioner på plattformar som Snapchat, genom att visst innehåll triggas baserat på tidigare webbaktivitet.

Datainsamlingen ska enligt granskningen stå i strid med Integritetsskyddsmyndighetens riktlinjer och GDPR, särskilt eftersom minderåriga varit en central målgrupp.

Dold avsändare och kritik mot transparensen

Även om AIP formellt är känt som ett socialdemokratiskt närstående bolag, har kopplingen inte alltid varit tydlig för slutanvändaren. Konton och sajter har inte konsekvent märkts som partipolitiska, vilket väckt kritik om vilseledande avsändarskap och dold opinionsbildning.

Efter avslöjandena avgick AIP:s chefredaktör, medan bolagets vd – och enligt kritiker den ytterst ansvarige för verksamheten – blev kvar. Detta har av oppositionella röster beskrivits som ett ”bondeoffer” snarare än ett verkligt ansvarstagande.

Kort därefter meddelade Meta att man stoppar socialdemokratiska annonser kopplade till AIP på Facebook och Instagram, med hänvisning till brott mot plattformens regler för politisk annonsering.

Historiska paralleller

Kritiken mot Socialdemokraterna förs ofta vidare genom historiska jämförelser. IB-affären på 1970-talet, där partiet kopplats till en hemlig underrättelseverksamhet som åsiktsregistrerade medborgare, lyfts återigen fram som exempel på ett långvarigt mönster. Även senare händelser – såsom det uppmärksammade valfusket 2002, förtalskampanjer under valrörelsen 2006 och den omstridda ”valskolan” i Örebro 2010 – används för att stärka bilden av ett parti som enligt kritiker inte dragit tillräckliga lärdomar av tidigare övertramp.

Makt över informationen

Samtidigt har Socialdemokraterna drivit linjen att samhället behöver hårdare kontroll över digital kommunikation. Förslag om nätpoliser, ID-krav för sociala medier, åldersgränser och stöd för EU:s så kallade chatkontroll har motiverats med behovet av att bekämpa desinformation och brottslighet.

Kritiker menar dock att detta är motsägelsefullt: samma parti som kräver ökade befogenheter för övervakning och kontroll anklagas samtidigt för att själva ha brutit mot gällande regler och utnyttjat dold påverkan för politiska syften.

En större demokratifråga

Företrädare för Socialdemokraterna har förnekat att det rör sig om olaglig verksamhet och menar att kritiken är överdriven eller politiskt motiverad. Men frågan har redan vuxit bortom enskilda sakförhållanden. I grunden handlar debatten om tilliten till politiska aktörer, om transparens i opinionsbildning – och om var gränsen går mellan legitim politisk kommunikation och manipulation.

Oavsett juridiskt efterspel har avslöjandena aktualiserat en central demokratifråga: vad händer med det öppna samhället när tekniskt avancerad datainsamling och psykologisk målgruppsanpassning blir verktyg i partipolitiska händer, särskilt när det gäller unga väljare?

Debatten lär fortsätta. Och den kommer sannolikt att handla mindre om teknik – och mer om makt, ansvar och förtroende.