Innehållsförteckning
- Hatbudskap sprids i realtid mot Sverige
- Narrativ om att Sverige förtrycker
- Uppmaningar till destruktiva handlingar
- Påståenden om vapen och kommande konfrontation
- Våldsretorik från profiler
- Hot mot motståndare
- Ursprung i LVU-kampanjen
- Målgrupp: utsatta individer
- Desinformation genom falska nyhetssajter
- Extrem retorik från ”Ahmed Fenix”
- Manipulation genom rädslor
- Expertvarning: risk för eskalering
- Språkbarriär som sårbarhet
- Myndighet undviker att specificera riskgrupp
- TikTok som blind fläck
- Infrastruktur för påverkan består
- Slutsats: hög risk för snabb eskalering
Hatfyllda nätkampanjer riktade mot Sverige sprids i realtid från utlandet. Influencers uppmanar arabisktalande följare att misstro myndigheterna, använda våld och lämna landet – men först ”förstöra så mycket som möjligt”. Experter varnar för att ett enda viralt klipp kan trigga en ny våg av desinformation och potentiellt våld.
Hatbudskap sprids i realtid mot Sverige
Tusentals arabisktalande personer kopplar dagligen upp sig mot nätforum där hat riktas mot Sverige, svenskar och myndigheter. Sändningarna leds av influencers som framför påståenden om samhälleliga övergrepp, följt av segment med ”call-ins” där budskapen förstärks.
Narrativ om att Sverige förtrycker
Ett återkommande narrativ beskriver Sverige som ett land som ”förstör familjer”, ”hatar islam” och ”kidnappar barn”. Vardagliga företeelser som banklån eller ungdomsaktiviteter framställs som religiöst felaktiga.
Uppmaningar till destruktiva handlingar
I vissa sändningar hetsas tittare att agera mot Sverige. I ett exempel uppmanas en pappa att välja mellan att följa influencers eller ”förlora sina barn”.
Påståenden om vapen och kommande konfrontation
Äldre klipp innehåller påståenden om dolda vapengömmor och framtida våld. Sverige utmålas som plats för en ofrånkomlig konflikt.
Våldsretorik från profiler
Profilen ”Abu Anwar” uppmanar öppet till att använda våld och avfärdar den rättsliga vägen. Han beskriver det som en plikt att agera emot systemet och säger ”låt Sverige brinna”.
Hot mot motståndare
Nina Rokan, lokalpolitiker (M), har försökt bemöta desinformation i forumen men har själv hotats i sändningar. En polisanmälan lades ned, men grekisk polis beslagtog illegala vapen hos Abu Anwar.
Ursprung i LVU-kampanjen
Fenomenet ses som en fortsättning på LVU-kampanjen från 2021, där falska påståenden om socialtjänsten ledde till internationella protester. Samma aktörer fortsätter nu från utlandet.
Målgrupp: utsatta individer
Influerarna riktar sig mot arabisktalande personer som känner sig marginaliserade eller befinner sig i kris. Retoriken använder halvsanningar och religiösa argument för att förstärka misstro.
Desinformation genom falska nyhetssajter
Förutom sociala medier används icke-officiella nyhetssajter som endast rapporterar negativa nyheter om Sverige. Sidor ger sken av att vara statliga och förvränger innehåll från svenska källor.
Extrem retorik från ”Ahmed Fenix”
Profilen ”Ahmed Fenix” menar att LVU-kampanjen ”välte en stat” och beskriver Sverige som ”slut”. Han har öppet uppmanat till sprängningar och kidnappningar.
Manipulation genom rädslor
Påverkare sprider falska claims, exempelvis att brandvarnare i hem är övervakningskameror. Följare uppmanas att förstöra dem.
Expertvarning: risk för eskalering
Terrorforskare Magnus Ranstorp varnar för att strukturen för desinformationskampanjer ligger redo att reaktiveras. Ett nytt viralt klipp kan snabbt trigga ny våg.
Språkbarriär som sårbarhet
En central sårbarhet är arabisktalande i Sverige som inte kan svenska och därför inte nås av myndighetsinformation. Målgruppen blir starkt beroende av alternativa kanaler.
Myndighet undviker att specificera riskgrupp
Myndigheten för psykologiskt försvar bekräftar lågintensiv ryktesspridning men undviker att erkänna att icke svensktalande utgör särskild riskgrupp. Fokus är på generell källkritik.
TikTok som blind fläck
Enligt Ranstorp sker mycket av påverkan via TikTok. Han säger att forskare inte fått analysera plattformen, vilket skapat en kunskapslucka.
Infrastruktur för påverkan består
Trots minskad intensitet efter Ukraina-invasionen finns strukturen kvar. Kampanjer kan snabbt återaktiveras vid rätt händelse eller klipp.
Slutsats: hög risk för snabb eskalering
Påverkanskampanjer från utlandet, ökande våldsretorik och riktning mot språksvaga grupper skapar stor risk. Experter varnar för att bara ett enskilt viralt klipp kan räcka för att utlösa en ny kraftfull kampanj mot Sverige.
Texten på ovan bygger på en artikel hos Fokus
https://www.fokus.se/aktuellt/sverige-ska-brinna-hatet-som-sprids-i-segregationens-skugga
