Trots att företag inom vård, omsorg och städning skriker efter personal tackar många arbetssökande nej – eller försvinner redan innan jobbet börjat. Arbetsgivare beskriver en växande brist på arbetsmoral, medan Arbetsförmedlingen menar att kontrollen har skärpts men fortfarande kan bli bättre.
Monica driver ett vård- och omsorgsföretag i Stockholm. Hon vill vara anonym efter tidigare hot, men berättar om ett växande problem: trots stort rekryteringsbehov hittar hon inte medarbetare som vill stanna.
– Vi behöver runt 40 undersköterskor. Många sökande har rätt utbildning, men flera säger rakt ut att de inte vill jobba inom vården. De läser bara för att behålla bidrag, säger hon.
Även de som anställs tackar ibland nej i sista stund, eller sjukskriver sig kort efter att de börjat. Monica beskriver det som brist på ansvar.
– Man ser bara sina rättigheter, aldrig skyldigheterna, säger hon.
Hon har drivit företaget i femton år men menar att rekryteringen blivit mycket svårare, särskilt efter pandemin.
Städföretag känner igen sig
Även i städbranschen vittnar arbetsgivare om samma mönster. HomeMaid får in omkring 1 000 ansökningar i månaden men bara en procent leder till anställning.
– Många skickar in ansökningar för bidragens skull, inte för att de vill jobba, säger HR-chefen Lena Nordin.
Stockholms Städsystem har liknande erfarenheter: ansökningar på en mening, kandidater som tackar nej eller försvinner när de erbjuds jobb. För att sålla har företaget infört digitala intervjuer – som de flesta hoppar av.
”Kontrollen bättre, men mer krävs”
Arbetsförmedlingen säger att kontrollen skärpts genom centralisering och automatiserad granskning, men betonar att ansvaret ligger hos den arbetssökande.
– Vi vill att arbetsgivare hittar rätt kompetens så snabbt som möjligt. Kontrollen är viktig, men det finns alltid mer att göra, säger enhetschefen Mattias Olofsson.
För Monica och andra arbetsgivare kvarstår problemet: jobben finns – men inte viljan att ta dem.
Arbetsförmedlingen har börjat övervaka arbetssökande på ett nytt sätt – genom att spåra deras IP-adresser vid inloggning på ”Mina sidor”. Syftet är att avslöja personer som befinner sig utomlands trots kravet att vara tillgängliga för den svenska arbetsmarknaden. Sedan sommaren har redan 4 000 misstänkta fall registrerats. Kritiker menar att metoden påminner om ett digitalt ”Storebror ser dig” och bygger på ett föråldrat synsätt i en tid där både jobbsökande och anställningsintervjuer ofta sker helt online.
Frihet är övervakning. Arbetsförmedlingen är frihet. Telefon 020-1984 1984.
Sedan i somras övervakar Arbetsförmedlingen varifrån arbetssökande loggar in på ”Mina sidor”. Vid varje inloggning registreras IP-adressen, som används för att avgöra om personen befinner sig i Sverige eller utomlands. Om systemet hittar en utländsk adress flaggas användaren som misstänkt – ett tecken på att hen kan befinna sig i ett annat land trots kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande i Sverige.
”Vi vill minska risken för felaktiga utbetalningar. Det handlar om personer som vistas utomlands när de borde vara här och söka jobb eller delta i program”, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen.
Beslutet om att börja spåra inloggningar togs i juni. Sedan dess har 4 000 personer identifierats med utländska IP-nummer. Ingen har ännu kontaktats, men i september inleds utredningar som kan leda till indragen A-kassa eller avstängning från arbetsmarknadsprogram.
Myndigheten betonar att ingen automatiskt mister sin ersättning – den som flaggas får först en chans att förklara sig. IP-spårningen är tänkt som en del av ett större underlag, inte ett färdigt bevis.
Samtidigt kan man fråga sig hur relevant metoden egentligen är. Mycket av dagens jobbsökande sker via dator och internet. Om en arbetssökande skickar ansökningar från exempelvis ett annat EU-land – vad spelar det för roll? Dessutom sker många första intervjuer numera digitalt, via tjänster som Teams eller Zoom. Att då knyta rätten till ersättning till den fysiska platsen framför datorn framstår som rena 1984 i tänkesätt i en global och digital arbetsmarknad.
Men metoden väcker också större frågor om övervakning. George Orwells dystopi 1984 skildrade en stat där varje rörelse övervakades, och även om Arbetsförmedlingens verktyg inte når lika långt är parallellen svår att bortse från. När loggar över medborgares nätaktivitet börjar användas för att kontrollera deras fysiska plats rör vi oss mot en digital form av närvarokontroll.
Arbetsförmedlingen är medveten om riskerna med felaktiga träffar. VPN-tjänster kan få det att se ut som att en person befinner sig i ett annat land. Därför används särskilda system för att försöka känna igen och filtrera bort dessa fall.
Frågan är dock större än så: när staten börjar övervaka IP-adresser som villkor för ersättning – hur långt är steget egentligen till Orwells ”Storebror ser dig”?
Exempel
Tänk dig det här: Du bor i Stockholm men lånar en stuga på Åland för att i lugn och ro söka jobb. Du öppnar datorn, loggar in på Mina sidor – och plötsligt är du ”misstänkt” i Arbetsförmedlingens system. Bara för att din IP-adress råkar vara finsk. Avståndet till Stockholms innerstad? Några timmar med färja.
Samtidigt kan du sitta i en stuga i Gällivare, nästan ett dygn bort från huvudstaden, och ändå räknas som tillgänglig för arbetsmarknaden. Där är allt i sin ordning – för att du har ett svenskt IP-nummer.
Absurt nog betyder det alltså att en arbetssökande på Åland, bara ett stenkast från Stockholm, riskerar att straffas – medan den som sitter betydligt längre bort i Norrbotten är ”godkänd”. Ett regelverk som luktar analogt 1900-tal i en digital arbetsmarknad.
Faktaruta: Övervakningssamhället och 1984
Övervakningssamhället
Begreppet beskriver samhällen där staten eller företag systematiskt samlar in och analyserar data om individers beteenden — från kameraövervakning och GPS-spårning till loggar av digital aktivitet. Förespråkare pekar på ökad säkerhet och effektivitet; kritiker varnar för inskränkt integritet och maktobalans.
1984 av George Orwell
Romanen (1949) skildrar en totalitär stat där ”Storebror” ständigt övervakar medborgarna via allestädes närvarande teknik. Boken har blivit en klassisk varningsklocka om massövervakning, språklig kontroll och självcensur. Uttrycket ”Big Brother is watching you” används ofta som referens när övervakning upplevs gå för långt.
Varför referensen är relevant idag
När digitala spår (som IP-adresser, platsdata och loggar) börjar styra medborgares tillgång till tjänster, väcks frågor om proportionalitet, transparens och rättssäkerhet — teman som speglas i Orwells dystopi.
Polisen i Kalmar satsar stort på en ny lag som gör det möjligt att beslagta lyxvaror och fordon även utan misstanke om brott. Redan har både en Porsche, en Mercedes och hundratusentals kronor tagits från en 27-årig man – ett arbete som beskrivs som ett hårt slag mot gängens ekonomi.
I november trädde en ny lag i kraft som ger polisen ett helt nytt verktyg i arbetet mot gängkriminalitet. Lagen gör det möjligt att beslagta tillgångar – allt från märkeskläder och smycken till bilar och kontanter – även utan misstanke om ett konkret brott. Den som äger föremålen måste kunna visa att de köpts med lagliga inkomster, annars riskerar de att tas i beslag och förverkas.
I Kalmar har polisen valt att satsa stort på den nya metoden och redan sett tydliga resultat. Nyligen beslagtogs bland annat en Porsche, en Mercedes och 400 000 kronor från en 27-årig man.
– Arbetet mot kriminell ekonomi är en prioritet för oss i Kalmar. Förhoppningsvis är det här bara början, säger lokalpolisområdeschef Fredrik Westerholm till Barometern.
Den 27-årige mannen stoppades i samband med en kontroll där han uppgav att han levde på a-kassa, något polisen fann motsägelsefullt med tanke på hans dyra bilar. Situationen blev än mer uppseendeväckande när ytterligare en av hans bilar, en svart Mercedes, dök upp på platsen – körd av en tjeckisk kvinna som uppgav att hon var vän till mannen.
Polisen ansåg att fordonen inte stod i rimlig proportion till mannens inkomster och beslutade därför att ta dem i beslag samt inleda en utredning om självständigt förverkande.
– Utgångspunkten är att det ska vara klart mer sannolikt att tillgångarna härrör från brottslig verksamhet än från lagliga inkomster. Vi gör en samlad analys av inkomst- och skatteuppgifter i förhållande till konsumtionen, säger åklagare Magnus Ling, som leder utredningen.
Händelsen filmades av en vän till mannen, vilket lockade fler personer till platsen. Stämningen blev spänd och polisen tvingades kalla in förstärkning. För att undvika bråk fick bärgarna som tog hand om bilarna dessutom eskort av polis.
Polisen i Kalmar ser den nya lagen som ett kraftfullt verktyg i kampen mot gängens ekonomi och räknar med att fler liknande beslag kommer att ske framöver.
Fakta: Självständigt förverkande
Ny förverkandelagstiftning som ska göra Sverige tryggare att leva i genom att slå mot den kriminella ekonomin.
Gäller från: 8 november 2024.
Vad innebär det? Egendom som inte står i proportion till legitima förvärvskällor kan förverkas även utan att ett specifikt brott kan styrkas.
Beviskrav: Det ska vara klart mer sannolikt att egendomen härrör från brottslig verksamhet än att så inte är fallet.
Exempel på tillgångar: Kontanter, fordon, klockor, smycken och andra lyxvaror (även digitala tillgångar som kryptovaluta).
Utredning & tvångsmedel: Inom ramen för utredning om självständigt förverkande kan bl.a. beslag och andra tvångsmedel användas enligt lag.
Rättssäkerhet: Domstol prövar frågan om förverkande. Den enskilde kan lägga fram underlag som visar lagligt ursprung för egendomen.
Syfte: Att snabbt ta tillbaka brottsvinster, försvaga gängens ekonomi och öka tryggheten i samhället.
Obs: Sammanfattning för information – inte juridisk rådgivning.
