Vi har sett det förut. När Luciabeslutet skrotades på 90-talet öppnade man portarna för kriminella nätverk från forna Jugoslavien – och Sverige betalade priset. Runt år 2000 fortsatte ansvarslösa politiker att blunda för verkligheten, trots att problemen växte framför ögonen på dem.
Inte ens efter terrordådet den 11 september 2001 insåg man faran med att släppa in icke-västerländska invandrare i Europa, utan gjorde det istället ännu enklare att komma hit från tredje världen.
År 2015 nådde naiviteten sin kulmen, då en svag begåvad statsminister stod och mässade om att ”i mitt Europa bygger vi inga murar” – medan gränserna stod vidöppna för allehanda brottslingar från tredje världen.
Idag lever vi med konsekvenserna. Det skjuts, mördas och sprängs i ett Sverige som förlorat kontrollen. Och det började med politiska beslut – eller snarare, med frånvaron av dem.
Sammanfattad analys: Extremt liberal invandring från tredje världen och dess konsekvenser för Sverige
Denna analys sammanfattar effekterna av en extremt liberal invandring från utvecklingsländer (s.k. tredje världen) till Sverige. Tidsramen sträcker sig från nutid till tio år framåt, med särskilt fokus på vad som skulle kunna hända vid en samtidig djup lågkonjunktur.
Arbetsmarknad och sysselsättning
Redan idag är arbetslösheten högre bland utrikes födda (16,2 %) än inrikes födda (5,7 %). En kraftig ökning av invandringen riskerar att spä på detta, särskilt om många nyanlända saknar utbildning. Fler personer konkurrerar om låglönejobb inom exempelvis service och transport. Samtidigt ökar efterfrågan på välfärdstjänster, vilket kan skapa nya jobb.
Vid en lågkonjunktur förvärras detta kraftigt: arbetsgivare minskar nyanställningar och säger upp personal, vilket drabbar lågutbildade och nyanlända först. Konjunkturkänsliga sektorer som bygg och industri bromsar in, vilket minskar integrationsmöjligheterna.
Löneutveckling
Sveriges reglerade arbetsmarknad, med starka kollektivavtal, har hittills hindrat invandring från att pressa löner. Men vid kraftigt ökad konkurrens om enkla jobb – särskilt i lågkonjunktur – kan trycket öka på att införa lägre ingångslöner eller så växer svartjobb och informella anställningar.
Offentliga finanser
Invandring med låg sysselsättningsgrad är idag en nettokostnad för staten (cirka 1,5–2 % av BNP). Vid extrem invandring ökar trycket på skola, vård, SFI och bidrag. En lågkonjunktur förstärker detta ytterligare – fler får stöd, färre betalar skatt. Det ökar belastningen på både stat och kommuner.
Social och politisk stabilitet
Snabb befolkningsökning kan öka segregation, trångboddhet och otrygghet. I utsatta områden riskerar kriminalitet att öka. Samtidigt kan det uppstå starkare politisk polarisering om invandringen sker samtidigt som ekonomin försämras.
Integration
Språkinlärning, skolgång och bostäder är nycklar till integration. Barn som anländer sent i skolåldern har svårt att nå gymnasiebehörighet. Brist på billiga bostäder förstärker segregationen. Under en lågkonjunktur blir resurserna för integration ännu mer begränsade.
Slutsats
Extremt liberal invandring kombinerat med lågkonjunktur innebär betydande risker:
– Långtidsarbetslöshet bland invandrare
– Tryck på löner och ökning av svartjobb
– Stigande offentliga utgifter och belastning på välfärd
– Ökad segregation och brottslighet
– Starkare politisk polarisering
Utan kraftfulla investeringar i integration, utbildning och bostäder riskerar både välfärden och samhällstilliten att försvagas kraftigt.
Men framför allt måste vi utvisa dem som begår brott – livstids utvisning vid ringa stöld och värre brott är ett minimikrav för att göra Sverige tryggare ingen.