Stockholm.homes

Etikett: Sossar

  • Forenede Care – sossarnas propp­lösning på jätteproppen Orvar

    Många minns Astrid Lindgrens berättelse om kommandoran i Lönneberga som tog maten från de fattiga. Kritiker menar att samma mönster återfinns i dagens sosse­styrda kommuner: pengar som borde gå till vård och omsorg försvinner, privata bolag som Forenede Care tar över – och missförhållandena blir möjliga genom låga krav, till och med utan språkkrav på personalen.

    Innehållsförteckning

    Vanvårdens pris – granskning av Forenede Care

    Forenede Care beskriver sig själva som en värderingsstyrd omsorgsaktör som sätter människan i centrum. Med över 60 äldreboenden, hemtjänst och avancerad sjukvård i hemmet har bolaget vuxit snabbt och blivit en av Sveriges största privata vårdföretag. Omsättningen har legat på närmare 1,7 miljarder kronor per år.

    Men bakom de polerade årsredovisningarna döljer sig en annan verklighet: vittnesmål från anhöriga, larm från personal och kommunala granskningar som pekar på allvarliga brister. Under de senaste fem åren har en rad skandaler avslöjat vanvård, underbemanning – och en återkommande kritik mot att personal inte kan kommunicera på svenska.

    “Mamma fick inte duscha på tre månader” – berättelserna från boendena

    Malmö – mannen som försvann i tystnad
    På Victoria i Limhamn 2020 upptäckte anhöriga att en 84-årig man tappat över 30 kilo, var uttorkad och hade trycksår. När han lades in på sjukhus var det för sent. Han avled kort därefter. Under pandemins besöksförbud hade familjen hållits ovetande om hans tillstånd. Forenede Care lovade en utredning – men familjen talar fortfarande om en känsla av svek.

    Åtvidaberg – tvångsmedicinering och urin i sängen
    På Kopparsvanen 2022 vittnade personal om hur boende tvångsmedicinerades. Anhöriga berättade att deras äldre fick ligga nedkissade för att ingen hann hjälpa dem till toaletten. Smutsiga rum och använda blöjor som lämnats kvar blev symboler för en omsorg som fallit samman. Kommunens politiker kallade situationen “oacceptabel” och krävde åtgärder.

    Mjölby – bemanning på pappret, inte i verkligheten
    När Forenede Care tog över Vifolkagården i Mantorp 2022 var löftet att fyra personal skulle arbeta natt på boendet. Men kommunen upptäckte att samma fyra också täckte hemtjänsten. Resultatet: ensamma äldre, otrygghet och brister i dokumentation. Kommunen krävde tillbaka 1,7 miljoner kronor och bröt avtalet.

    Mora – tystade avvikelser
    På Tomtebogården i Mora rapporterades inte allvarliga incidenter till kommunen. Anhöriga berättade om brist på mat, brist på hjälp, brist på närvaro. Till slut var förtroendet helt förbrukat. Kommunen tog över driften 2024.

    Krokom – dödsfall utan besked
    Det nybyggda boendet på Tullkvarnsvägen 21 öppnade 2023. Inom månader vittnade anhöriga om brist på hygien – boende som inte fått borsta tänderna på månader. En äldre person avled utan att anhöriga underrättades. Kommunen utdömde 1,55 miljoner i vite.

    Åkersberga – “ett hus i en skräckfilm”
    På Enebacken beskrev personalen 2024 sin arbetsplats som ett “hus i en skräckfilm”. En boende hade inte duschats på tre månader, en annan blev utan mat i 17 timmar. Ett öppet brev från 30 anställda beskrev hur både personal och äldre far illa.

    Språkbarriären – äldre som inte blir förstådda

    En återkommande kritik mot Forenede Care gäller språk. Kommuner har vid flera tillfällen fått signaler om att många anställda inte talar svenska tillräckligt bra.

    På boenden i både Stockholm, Östergötland och Jämtland har anhöriga berättat om äldre som inte förstås av personalen. I vissa fall har dementa boende, som inte kan uttrycka sig tydligt, mött personal som inte ens behärskar grundläggande svenska. Resultatet blir missförstånd kring mediciner, måltider och vårdbehov – med allvarliga konsekvenser.

    “Min mamma försökte säga att hon hade ont, men personalen bara log och gick därifrån. De förstod inte vad hon menade,” berättar en dotter till en boende på Kopparsvanen.

    Personal själva har vittnat om svårigheter i kommunikationen. Instruktioner från sjuksköterskor har missats. Journalföring blir bristfällig när vårdpersonalen inte kan skriva ordentligt på svenska. Kommuner har varnat för att språkbrister direkt äventyrar patientsäkerheten.

    Myndigheternas dom – vite, varningar och brutna avtal

    • Mjölby kommun: krävde tillbaka 1,7 miljoner och bröt avtalet på Vifolkagården.
    • Mora kommun: sade upp avtalet på Tomtebogården, “förtroendet är förbrukat”.
    • Krokoms kommun: utdömde 1,55 miljoner i vite på Tullkvarnsvägen.
    • Österåkers kommun: införde löpande vite för brister på Enebacken.

    Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har riktat kritik mot flera av bolagets boenden och konstaterat omfattande kvalitetsbrister.

    Ett system under press

    Forenede Care har ofta svarat på kritiken med att man tar problemen på allvar och arbetar med förbättringar. Samtidigt har företaget ibland avfärdat kritik som politiskt motiverad.

    Men när samma mönster upprepas – från Malmö till Åtvidaberg, från Mora till Krokom – blir frågan större än enskilda misstag. Är det ett enskilt företags oförmåga att leverera trygg äldreomsorg, eller ett symptom på ett system där vinstintressen krockar med omsorgens kärna?

    För de äldre som drabbats, och deras anhöriga, är svaret redan givet: vanvården har ett namn – och det är Forenede Care.

    Faktaruta: Forenede Care – brister & åtgärder (senaste 5 åren, Sverige)

    Snabb översikt

    • Verksamhet: Äldreboenden, hemtjänst, hemsjukvård (inkl. ASIH), palliativ vård; viss LSS.
    • Storlek: ~62 äldreboenden efter förvärv 2023; ~2 000–2 200 anställda i Forenede Care AB (Sverige).
    • Ekonomi: Omsättning ca 1,6–1,7 mdr kr/år, låga vinstmarginaler.

    Rapporterade missförhållanden (urval)

    Boende / Plats År Händelse / Brister Åtgärd / Konsekvens
    Victoria, Malmö (Limhamn) 2020 Allvarlig undernäring, uttorkning, trycksår; dödsfall under pandemin. Anmälan/utredning; IVO involverad.
    Kopparsvanen, Åtvidaberg 2022 Uppgifter om tvångsmedicinering, bristande toalettassistans, hygienbrister. Kommunal extra tillsyn; politiska krav på hävt avtal.
    Vifolkagården, Mantorp (Mjölby) 2022–2023 Otillräcklig nattbemanning, brister i dokumentation/ledning. Vite ca 1,7 mkr; avtal uppsagt, kommunen tog över (apr 2023).
    Tomtebogården, Mora 2022–2023 Underrapportering av avvikelser; vittnesmål om omsorgssvikt. Avtal sagt upp; kommunen tog över (maj 2024).
    Tullkvarnsvägen 21, Krokom 2023 Hygienbrister; utebliven anhöriginformation vid dödsfall. Vite ca 1,55 mkr; skärpt tillsyn.
    Enebacken, Åkersberga (Österåker) 2022–2024 Återkommande brister (bemanning, hygien); personalupprop om vanvård. Varning & löpande vite (hygien); politiska krav på övertagande.

    Språkbarriärer

    • Återkommande uppgifter om personal med otillräckliga svenskakunskaper.
    • Risk för missförstånd kring smärta, läkemedel, kost och basal omvårdnad.
    • Journalföring och instruktioner påverkas – direkt patientsäkerhetsrisk.

    Vanliga mönster i bristerna

    • Otillräcklig bemanning (särskilt nätter) & bristande ledningsnärvaro.
    • Bristande hygienrutiner, fördröjd/utebliven avvikelse- och anhörigrapportering.
    • Språkbrister som försvårar kommunikation och dokumentation.
    Obs: Sammanställning baserad på offentliga uppgifter från kommuner, IVO och mediarapportering under de senaste fem åren.

  • Miljöpartiet vill göra om Sverige till ett U Land

    Socialdemokraternas öppning för att förhandla med regeringen om ny kärnkraft möts av hårt motstånd från Miljöpartiet. Språkröret Daniel Helldén markerar att MP inte känner sig bundna av en sådan uppgörelse – och väcker samtidigt minnen från kärnkraftsomröstningen 1980, då en snabb avveckling riskerade att göra Sverige till ett energimässigt u-land.

    Miljömuppar är en teknikfientlig skara som helt saknar verklighetsförankring. Med krav på att avveckla kärnkraft och stoppa utvecklingen riskerar de att dra Sverige tillbaka till stenåldern. Förr fanns idiotanstalter där sådana kunde få hjälp, idag återstår bara en högröstad minoritet som saboterar framtiden.

    Efter att Socialdemokraterna meddelat att de är beredda att förhandla med regeringen om energipolitiken, inklusive satsningar på ny kärnkraft, markerar Miljöpartiet hårt motstånd.

    – Om det görs några uppgörelser med Tidöregeringen så känner vi oss inte uppbundna av dem. Vi kommer att arbeta för att det inte ska bli någon ny kärnkraft, säger språkröret Daniel Helldén.

    Han utesluter inte heller att partiet kan komma att försöka riva upp ett avtal om det ingicks i en regering där MP deltog.

    Motståndet från Miljöpartiet väcker frågor om partiets syn på Sveriges långsiktiga energiförsörjning. I folkomröstningen om kärnkraft 1980, för 45 år sedan, förespråkade den så kallade linje 3 en snabb avveckling av all kärnkraft. Hade den linjen vunnit, menar många bedömare, skulle Sverige under 1980- och 90-talet riskerat en betydligt svagare industriell utveckling och en energiförsörjning jämförbar med ett u-land.

    I stället har kärnkraften spelat en central roll för att säkra billig och stabil el, inte minst för industrin, samtidigt som den bidragit till att Sverige kunnat hålla nere sina koldioxidutsläpp. Att Miljöpartiet fortfarande driver en politik som påminner om linje 3, trots de senaste decenniernas erfarenheter, gör att energifrågan riskerar att bli en ny stridsfråga i svensk politik.

    Fakta: Energiintensiv industri & elproduktion i Sverige

    • Andel av elanvändning: ca 40 % går till energiintensiv industri.
    • Elanvändning/år: industrin förbrukar 55–60 TWh.
    • Arbetstillfällen (direkt): ~150 000.
    • Arbetstillfällen (inkl. indirekt): >400 000.
    • Kärnkraftens produktion: ca 50–55 TWh per år (≈30 % av Sveriges el).
    • Vindkraft som behövs för att ersätta kärnkraften: ca 8 000–10 000 moderna vindkraftverk.

    💰 Kostnadsjämförelse (öre/kWh)

    Energislag Produktion Kostnad
    Kärnkraft (befintliga reaktorer) ~50–55 TWh/år 25–35 öre/kWh
    Vindkraft (landbaserad) väderberoende 50–70 öre/kWh (+ balans/reservkostnad)
    Vindkraft (havbaserad) väderberoende 90–120 öre/kWh

    ⚖️ Befintlig kärnkraft är i dag ett av de billigaste sätten att producera el i Sverige. Vindkraft kräver fler stödåtgärder (balans, lagring och nätutbyggnad) som gör att totalkostnaden blir högre.

  • Elitenserien – serietidningen Disney stoppade på 80 talet

    Våren 1985 kom denna tidning och blev stoppad av Disney.

    År 1985 fanns det bara två TV-kanaler i Sverige. Någon enstaka gång kunde man ha turen att få se en amerikansk västernserie med Zeb Macahan eller science fiction-serien V. Men i övrigt var utbudet snålt: fåniga barnprogram där en mentalt efterbliven mansperson satt och lekte med raggsockor i rutan, eller tråkiga debattprogram som mest gick ut på att svenska folket skulle indoktrineras. Amerikansk kultur sågs vid den här tiden som något fult och farligt – nästan skamligt.

    Våren 1985 var det alltså inte Kalle Anka klockan 15 på julafton som väckte känslor i Sverige – utan en ny serietidning som fick hela Disneyimperiet att se rött. Den svenska serieförfattaren Magnus Knutsson hade precis släppt Elitserien, en satirisk publikation som vågade göra det otänkbara: skämta om Kalle Anka, marxism, Östtyskland – och därmed, indirekt, även om Sverige självt.

    Men Disney skrattade inte. Och inte makten heller.

    I dom här 2 serierrutorna antyds vem som knattarnas riktiga pappa.-

    Satir i Ankeborg – nej tack!

    Knutsson ville återvända till den argsinta, samhällskritiska Kalle han minns från barndomen – inte den gullifierade plastversion som Disney serverat publiken under senare år. I Elitserien framställs Kalle bland annat som flykting från Östtyskland, jagad av folkpoliser efter att ha ropat ”Honecker är ett svin!” genom Berlinmuren. I en annan episod antyds ett sexuellt förhållande mellan Joakim von Anka och Kajsa. Och i några rutor antyds det till och med vem som är Knattarnas riktiga pappa.

    Det blev för mycket för Walt Disney Productions. De såg det som ett flagrant brott mot upphovsrätten och krävde att hela upplagan på 25 000 exemplar skulle dras in.

    ”Det har gjorts parodier på Kalle Anka i åratal, men den här gången gick vi tydligen för långt”, sa Magnus Knutsson till Dagens Nyheter.

    Känslig tid, känslig satir

    Serien kom ut fyra år innan Berlinmuren föll. Många socialdemokratiska och vänsterpartistiska politiker stod då på Stasis lönelistor, och Elitserien var känslig eftersom den kritiserade ett ruttet system – ett system som visserligen byggde på socialism men som inte var helt olikt hur Sverige såg ut vid tidpunkten.

    Att kritisera DDR år 1985 var känsligt. Många socialdemokratiska och vänsterpartistiska politiker fick vid denna tidpunkt en extra inkomst genom att förse DDR med känslig information om Sverige.

    Socialdemokraterna hade i princip haft monopol på makten sedan andra världskrigets slut, med några få undantag – bland annat en mandatperiod i början av 1980-talet. Vid den här tiden var partiet öppet kritiskt mot parabolantenner, utländsk satellit-TV och reklamfinansierade medier.

    Det var först 1987 som Jan Stenbeck sådde det frö som skulle krossa SVT:s monopol, genom ett kryphål i regelverket – han började sända reklam-TV från London via satellit. Många hjärntvättade sossar och vänsterpartister blev upprörda – så kunde vi ju inte ha det!

    Disney hotar med juristarmén

    I spetsen för Disneys juridiska stormtrupper stod advokat Sten Hellner, som på uppdrag av företaget skickade ett brev till Tryckeriförlaget med ett ultimatum: dra in hela upplagan – annars blir det polisanmälan. Förlaget förhandlade, bad om mer tid. Men Disney vek sig inte.

    ”Vi anser att det är ett otillåtet intrång i upphovsrätten”, sa Hellner.

    Större än Jesus?

    Knutsson själv var förbluffad över reaktionen. I hans ögon var det här inte bara en satir – det var en kulturell och ideologisk kommentar.

    ”Kalle Anka är den största mytologiska figuren i vår tid. Större än Jesus.”
    ”I ett fritt samhälle måste man kunna diskutera även populärkulturen – och göra satir av den.”

    Men frihet var tydligen inte något som gällde i Disneys universum.

    Riskfylld anka

    Publiceringen var, medger Knutsson, ett risktagande. Det fanns alltid en chans att Disney skulle slå tillbaka – och det gjorde de med full kraft. Om rättsprocessen gått vidare kunde Tryckeriförlaget ha åkt på hundratusentals kronor i skadestånd.

    Tidningen blev bannlyst från flera återförsäljare, och efter bara ett nummer var det slut. Elitserien begravdes – men inte glömdes.

    Eftermäle

    Även om Elitserien bara överlevde en enda utgåva, har den fått ett slags kultstatus i efterhand. Den ses som ett av få svenska exempel på hur seriekonst vågat utmana både ett globalt företag och en inhemsk politisk kultur präglad av konsensus, kontroll och en aning ängslighet inför satir.

    Läs mer om Eliteserie på den länk.

    https://rogersmagasin.com/serietidningar-och-seriepublikationer/mammut/elitserien/#h-kalle-anka-i-ostberlin