Etikett: socialpolitik

  • Familjen Alyaa kan inte försörja sej själva men kräver femrummare av skattebetalarna

    En barnfamilj i Trollhättan lever trångt i en trea och har beviljats socialbidrag för att flytta till en större bostad – men pengarna räcker inte till de hyror som det kommunala bostadsbolaget kräver. Samtidigt väcks en större fråga: var går gränsen mellan samhällets ansvar och skattebetalarnas tålamod? De svenskar som byggde Sverige bodde trångt, medan grupper som har trängt sig in i Sverige och inte kan försörja sig själva kräver att vi svenskar ska betala för deras boende.

    Statarfamiljen Svensson, som byggde Sverige, accepterade att bo trångt, medan familjen Alyaa, som har trängt sig in i Sverige på svaga grunder, kräver att du ska betala för deras femrummare.

    Alyaa, hennes man och deras fem barn lever mycket trångt och kan inte försörja sig själva. De har inga riktiga skäl att komma till Sverige. Kommunen vill hjälpa dem att flytta till en större bostad genom ett bidrag – men stödet räcker inte för att täcka den hyra som det kommunala bostadsbolaget kräver.
    – De regler som ska hjälpa mig hindrar mig i stället, säger Alyaa.

    Familjen bor i en trea, men enligt kommunens riktlinjer behöver en familj i deras storlek en femrummare. Eftersom Alyaa endast har en praktiklön och hennes man är arbetssökande har de fått försörjningsstöd som ska täcka en högre hyra, totalt 11 690 kronor mer än i dag. Trots det har de under det senaste året inte hittat någon femrummare där hyran ligger inom ramen för stödet.

    När Alyaa vände sig till Eidar för att höra om de åtminstone kunde få hyra en fyrarumslägenhet, fick hon beskedet att det inte var möjligt.
    – Det känns tungt. Barnen är tonåringar och behöver sitt eget utrymme, säger hon.

    Trångboddheten minskar i Trollhättan

    Andelen trångbodda i Trollhättan har minskat de senaste åren. År 2024 klassades ungefär var tredje person som bor i flerfamiljshus som trångbodd – vilket innebär fler än två personer per rum, exklusive kök och vardagsrum.

    Malin Söderqvist, enhetschef på arbetsmarknads- och socialförvaltningen, uttalar sig inte om specifika familjer men bekräftar att hushåll i Alyaas situation blivit färre.
    – Det låter som att de bor mycket trångt. Våra riktlinjer säger att det inte ska bo fler än två personer i varje rum, säger hon.

    ”Är det rimligt att skattebetalare ska förse familjer som inte har gjort ett skit för Sverige ska få en femrummare av samhället? De som byggde Sverige, så kallade statare, bodde också mycket trångt, men de klagade inte utan accepterade sin lott? ” Säger en person i ett forum på internet.

    Bostadsbolaget håller fast vid sina riktlinjer

    Eidars riktlinjer är att en familj av den här storleken ska hyra en femma. Kommunikationschefen Hasse Skanse säger att undantag kan göras, men att det avgörs individuellt.
    – Om man inte redan är hyresgäst hos oss vill vi helst inte att man flyttar in i en lägenhet som är för liten från början, säger han.

    En orsak är att för trångt boende kan ge problem med bland annat ventilation, fukt och mögel. Att ha alltför många familjer som inte kan försörja sig själva kan också skapa no-go-zoner som Rinkeby i Stockholm.

    Stödnivån är rimlig

    Alyaa har fått besked från sin socialsekreterare att de inte kan få högre försörjningsstöd.

    Kommunen menar att nivån som beviljats ska räcka för en femrummare. Hos Eidar varierar hyrorna för en sådan lägenhet mellan 9 800 och 16 000 kronor per månad.

    Men är det rimligt att Trollhättans invånare ska betala för att familjen får en femrummare? Trollhätteborna betalar 33,84 %, cirka 3,84 kronor mer i skatt än vad någon i Österåker gör. Om statare som byggde Sverige kunde leva trångt – varför kan inte familjen Alyaa det också?

  • Frankfurt ett liberalt helvete på jorden.

    2015 hade Sverige en sinnesslö statsminister som inte byggde några murar, och det har vi också märkt. Kriminaliteten efter en alltför generös asylinvandringspolitik har eskalerat de senaste 30 åren, men fick en ordentlig topp när vi okontrollerat började ta emot alla lyxflyktingar från MENA-området år 2015, som såg chansen att komma till Sverige och få livstids försörjning av vår välfärd. Men Tyskland har också fått smaka på det mångkulturella helvetet, och med en rikskansler som har sina rötter i DDR öppnades Pandoras ask över Tyskland. Här nedan kan vi läsa om resultatet.

    Innehållsförteckning

    https://www.youtube.com/watch?v=p_kKHvbZ4lE

    Innehållet nedan bygger på youtube filmen i länken, som inte går att bädda in.

    Frankfurt am Main är Tysklands finansiella centrum och hem för Europeiska centralbanken. Men några kvarter från glastäckta bankpalats ligger Bahnhofsviertel – ett kvarter där öppen droghandel, organiserad brottslighet och social misär är vardag. Vår granskning visar hur internationella nätverk, migrationsströmmar och politiska beslut har skapat en parallell ekonomi som myndigheterna har svårt att bryta.

    Från bankdistrikt till öppen drogscen på fem minuter

    Centralstationen, Hauptbahnhof, är navet för Frankfurts kollektivtrafik – och, enligt polisen, en knutpunkt för narkotikaflödet. Ett stenkast därifrån förändras atmosfären drastiskt: från bankkontor och lyxhotell till gator med arabiska, turkiska och dari-skyltar, smårestauranger och spelhallar.

    Lukten av marijuana ligger tung i luften. På hörnen står människor som röker crack. Andra injicerar heroin mitt på dagen. Frankfurt har haft en drogepidemi sedan 1970-talet, men de senaste åren har crack och fentanyl tagit över.

    Grupperna som styr handeln

    Enligt lokala vittnesmål och poliskällor är narkotikamarknaden uppdelad mellan flera aktörer:

    • Balkanmaffian – heroin och crack, smuggelrutten via Balkan.
    • Hells Angels – internationellt MC-nätverk, kontrollerar delar av distributionen och driver beskyddarverksamhet.
    • Nordafrikanska gäng – dominerar gatuförsäljningen av crack och fentanyl.
    • Nyanlända gatuförsäljare – rekryteras av nätverken för att sälja direkt på gatan.

    ”Mafian använder migranter för att sälja drogerna. Vinsterna tvättas genom frisörsalonger, barer och klubbar,” säger en boende.

    En politisk och social bakgrund

    På 1970-talet mötte Frankfurt sin första våg av heroinmissbruk. Staden satsade på skadereducering – fixrum, substitutionsbehandling och lågtröskelvård – vilket minskade dödsfallen men inte handeln.

    Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.

    Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.

    Misstro mot medier och passiv polis

    Att filma i området är riskabelt. Journalister möts ofta av hot och uppmaningar att stänga av kameran. Samtidigt är polisen ständigt närvarande men ingriper sällan mot själva handeln.

    ”Att sälja och ta droger på gatan är okej, men att filma det är inte okej,” säger reportern Kurt.

    ”Vi är på väg att falla sönder i hela Västeuropa. Våra egna människor är hemlösa och beroende, medan utländska kriminella utnyttjar vårt välfärdssystem,” säger Fred, säkerhetsvakt.

    Ekonomin bakom – penningtvätt i dagsljus

    De kriminella vinsterna från droger tvättas genom kontantintensiva verksamheter: frisörsalonger, spelhallar, nattklubbar och barer. I vissa kvarter finns fler frisörsalonger än kunder.

    Faktaruta: Vägen till Bahnhofsviertel – så hänger allt ihop

    1. Internationella nätverk

    • Balkanmaffian – heroinsmuggling via Balkanrutten.
    • Hells Angels – styr delar av distribution och beskydd.
    • Nordafrikanska gäng – crack- och fentanylhandel på gatunivå.

    2. Migrationsströmmar

    • 2015: Tyskland tar emot 1 miljon asylsökande.
    • Brist på bostäder och jobb → koncentration i problemområden.

    3. Gatan som marknad

    • Öppen försäljning av crack, heroin och fentanyl.
    • Användning sker direkt på trottoarer eller i fixrum.

    4. Penningtvätt

    • Frisörsalonger
    • Spelhallar
    • Nattklubbar och barer

    5. Socialpolitikens paradox

    Skadereducering och lågtröskelvård minskar dödsfall – men lämnar kvar en permanent öppen drogscen.

    Ständig polisnärvaro, men lågt tryck på att stoppa handeln.

    Framtiden – ett vägval för staden

    Frankfurt står inför ett strategiskt beslut: fortsätta med socialt fokus och accepterad öppen drogscen, eller bryta mönstret genom hårdare insatser mot de kriminella nätverken.

    Det som händer i Bahnhofsviertel ses av många som en varningssignal – inte bara för Tyskland, utan för hela Västeuropa.