Stockholm.homes

Etikett: organiserad brottslighet

  • Pitabrödskriget – så tog den organiserade brottsligheten över bagerimarknaden

    I det mångkulturella Al Capone-Sverige har brottsligheten tagit sig in i bagerinäringen.

    Innehållsförteckning

    Mordbränder, mutor och slavliknande arbetsvillkor – bakom pitabrödets väg till butikshyllorna döljer sig en av Sveriges mest osannolika och mörka brottshärvor.

    Brödet som blev blodigt allvar

    Det som för många är ett självklart inslag till måltiden har blivit en kampzon för kriminella nätverk. Pitabrödet – en basvara i många icke Svenska hushåll – omsätter hundratals miljoner kronor i Sverige. Men marknaden har lockat krafter långt bortom vanliga företagsstrategier.

    I juli 2023 brann flera lastbilar utanför ett känt bageri i södra Stockholm. Enligt polisens uppgifter var det bara ett i raden av attentat i ett pågående bagerikrig. I polisens interna dokument går konflikten under namnet ”Operation Pita”.

    När man följer spåren leder de ofta till Södertäljenätverket, en kriminell organisation som under lång tid använt våld och hot för att stärka sitt grepp över både den illegala och den lagliga ekonomin.

    – Det vi ser är hur kriminella aktörer använder bränder, sprängningar och hot för att pressa företagare till att sälja, samarbeta eller försvinna, säger kriminalinspektör Richard Holz, insatsledare i Södertälje.

    Bagerier som guldgruvor för nätverken

    Varför just bröd? Polisen har flera teorier:

    • Stora pengar i pitabröd – försäljningen är stabil i områden där brödet är en basvara.
    • Lätt att dölja svartarbete och penningtvätt – bagerier sysselsätter ofta tillfällig eller illegal arbetskraft.
    • Leveransavtal är lukrativa – den som får in foten hos dagligvarukedjor eller offentlig sektor får en trygg intäkt.
    • Perfekt fasad för smuggling – brödtransporter kan även bära narkotika och vapen.

    Misstankarna om korruption är allvarliga. Uppgifter pekar på att tjänstemän inom kommuner och regioner mutats för att skriva leverantörsavtal med kriminellt kontrollerade bagerier.

    Sammantaget gör detta pitabrödsmarknaden till en oväntad men attraktiv spelplats för den organiserade brottsligheten.

    Fallet Bake my day

    Mitt i stormens öga står företaget Bake my day. Bageriet startade i Huddinge 2017 och har på kort tid vuxit till ett brödimperium genom uppköp i Mälardalen, Hälsingland och Skåne. Bland kunderna finns både Axfood (Hemköp och Willys) och Stockholms stad, som köpt bröd för miljontals kronor till skolor.

    Men bakom expansionen finns en annan verklighet. Vittnesmål från anställda visar på slavliknande arbetsvillkor:

    • Arbetsdagar på upp till 16–18 timmar.
    • Utebliven ersättning för stora delar av övertiden.
    • Övervakning och ifrågasatta toalettbesök.
    • Personal som tvingats sova på kartonger när sista bussen gått.

    – Jag jobbade från nio på morgonen till halv tolv på natten, varje dag i månader. Jag orkade inte mer, jag tänkte på att ta livet av mig, berättar en tidigare anställd.

    Arbetsmiljön har dessutom präglats av smuts och skadedjur. Bilder visar råttspillning bland brödkartonger och en video en död fågel i en bakform. Enligt flera källor var rutinen på morgnarna att skrämma bort gnagare innan produktionen kunde börja.

    Kommunala inspektioner har vid flera tillfällen slagit ner på allvarliga hygienbrister. Men eftersom många av kontrollerna varit föranmälda har de ofta inte resulterat i anmärkningar.

    Bränderna i Huddinge

    Bake my day har även drabbats av flera misstänkta mordbränder.

    • April 2021: En brand anläggs i trapphuset. Övervakningskameror visar två personer som tar sig in och häller brännbar vätska.
    • En vecka senare: En ny brand startar på taket. Anställda släcker själva med pulversläckare innan byggnaden tar eld.

    Utredningarna rubricerades som försök till mordbrand. För de anställda innebar det ytterligare stress i en redan pressad arbetsmiljö.

    Illegala invandrare och polisrazzior

    En annan dimension av bagerikriget är användningen av illegala invandrare arbetskraft. 2024 dömdes en chef på Bake my day till dagsböter för att en man utan arbetstillstånd arbetat i produktionen.

    Enligt vittnesmål ska chefer ha beordrat arbetare att gömma sig under kartonger vid polisrazzior. Företagets vd Moses Isik avfärdar uppgifterna som ”självklart osanna” och hänvisar till förbättrade rutiner.

    Företagets svar

    När tidningen Arbetet konfronterade Bake my days vd Moses Isik avfärdade han anklagelserna som ”skitsnack”.

    – Våra 200 anställda är nöjda och vi har kollektivavtal, sa han.

    Han medger att det förekommit fel i löneutbetalningar under 2024 men hävdar att de rättats till. Han menar också att uppgifterna om extrema arbetspass och skadedjur är överdrivna eller felaktiga.

    Expansion trots allt

    Trots alla kontroverser planerar Bake my day att lämna sin gamla fabrik i Huddinge och flytta in i en nybyggd anläggning vid Arlanda. Företaget talar öppet om fortsatt expansion och marknadsför sig som en ”socialt ansvarstagande arbetsgivare” med engagemang i välgörenhetsprojekt.

    Men för många anställda och konkurrenter återstår bilden av en bransch där hot, våld och oegentligheter blivit en del av vardagen.

    Den dolda svarta ekonomin

    Polisen uppskattar att den svarta ekonomin i Sverige omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor årligen. Att dessa pengar göms i laglig affärsverksamhet är ingen nyhet – men fallet med pitabröden visar hur vardagliga varor kan bli redskap i den organiserade brottslighetens maskineri.

    – Målet är alltid att tvätta brottspengar till lagliga inkomster som går att använda i vardagen. Brödbranschen är ett tydligt exempel, säger kriminalinspektör Richard Holz.

    En bransch i korseld

    För vanliga konsumenter är brödpåsen i butikshyllan ett vardagligt val. För entreprenörer kan det vara en fråga om liv och död.

    Det så kallade pitabrödskriget är mer än en konflikt om marknadsandelar. Det är en berättelse om hur organiserad brottslighet, korruption och dåliga arbetsvillkor vävs samman – med bröd som täckmantel.

    Frågan är inte bara vilket bröd som hamnar på middagsbordet. Frågan är också: vem äger egentligen Sveriges pitabröd?

    Tidslinje: Pitabrödskriget och Bake my day

    • Tidigt 2000-tal – Misstänkta bränder mot bagerier i Stockholmsområdet kopplas senare till organiserad brottslighet.
    • 2017 – Bake my day grundas i Huddinge efter ägarbyte i bageriet Alimenta.
    • 2018–2020 – Företaget expanderar genom att köpa upp bagerier i Mälardalen, Hälsingland och Skåne.
    • April 2021 – Första branden på Bake my day: trapphuset sätts i brand.
    • 27 april 2021 – Ny brand på taket, brännbar vätska används. Händelsen rubriceras som försök till mordbrand.
    • 2022 – Kommunen hittar skadedjursspillning i samtliga personalutrymmen. Kraven på akut rengöring noteras.
    • 2023 juli – Lastbilar brinner vid ett bageri i södra Stockholm. Händelsen ses som del av bagerikriget.
    • Början av 2024 – Polisrazzior på Bake my day, vittnesmål om gömda papperslösa arbetare.
    • Våren 2024 – Skatteverket och Migrationsverket får tips om ”inhumana arbetsvillkor”.
    • 2024 – En chef på Bake my day döms till dagsböter för brott mot utlänningslagen. Företaget får betala nästan 100 000 kronor i böter.
    • Slutet av 2024 – Företaget planerar expansion till ny fabrik vid Arlanda.

  • 19 åriga zarif vägra åt åka hem.

    Innehållsförteckning

    Vägrar följa lagen – 19-åring stannar kvar i Sverige efter utvisningsbeslut

    Trots upprepade avslag på sin asylansökan och ett tydligt utvisningsbeslut vägrar 19-årige Zarif Zaman att lämna Sverige. Han kom hit som barn, men Migrationsverket har slagit fast att hans anknytning inte är tillräcklig och att han saknar skyddsbehov.

    I stället för att följa lagen lever han kvar som papperslös och skyller sin situation på svenska myndigheter.

    Medvetet lagtrots

    Zarif har levt hela sitt vuxna liv utan laglig rätt att stanna i landet. Arbetsgivare kan inte anställa honom eftersom han saknar personnummer, men han väljer ändå att stanna kvar i strid med myndigheternas beslut.

    Migrationsverkets presstalesperson Didzis Melbiksis är tydlig:
    – De har aktivt valt att inte följa utvisningsbeslut som vunnit laga kraft och därefter ansökt om asyl på nytt.

    Risker med papperslöshet

    Kritiker varnar för att personer som lever som papperslösa ofta tvingas försörja sig genom svartarbete eller annan illegal verksamhet. Detta göder den svarta ekonomin, försvårar konkurrens på arbetsmarknaden och kan i värsta fall bidra till organiserad brottslighet. När människor lever utanför systemet minskar möjligheterna för myndigheterna att kontrollera inkomster och aktiviteter, vilket skapar grogrund för både ekonomiska och sociala problem.

    Skärpta regler – men fortfarande extremt liberala

    Regeringen har i april 2025 infört hårdare regler för att minska just denna typ av lagtrots. Preskriptionstiden har förlängts från fyra till fem år, och den som fått avslag måste nu lämna landet innan ny ansökan kan göras. Möjligheten till så kallat spårbyte – att byta till arbetstillstånd under asylprocessen – är också borttagen.

    Kritiker påpekar dock att reglerna fortfarande är extremt generösa i ett internationellt perspektiv. I flera länder som betraktas som starka rättsstater är det vanligt med en preskriptionstid på 15–20 år, inte bara fem år. Att kunna ansöka på nytt efter en så kort tid anses av många som ett svaghetstecken i det svenska systemet.

    Föredöme eller belastning?

    Zarifs pappa utvisades redan 2023 och lever nu i Bangladesh, men sonen vägrar följa efter. Kritiker menar att den här typen av vägran att lyda lagakraftvunna beslut undergräver rättssystemet och skickar en signal om att man kan välja vilka lagar man vill följa.

    Fakta om asyl i processen i Sverige

    Kort preskriptionstid

    • Efter lagändringar (april 2025) kan en av- eller utvisad person söka på nytt efter 5 år, förutsatt att landet lefter. Kritiker menar att den här typen av vägran att lyda lagakraftvunna beslut undergräver rättssystemet och skickar en signal omämnats.
    • Kritiker menar att detta är extremt generöst jämfört med länder där 15–20 år är vanligare innan ny prövning anses rimlig.

    Bygger på föråldrat regelverk

    • Svensk asylordning utgår från Genèvekonventionen (1951) och New York-protokollet (1967), som gjorde skyddet globalt.
    • Kritiker anser att regelverket är otidsenligt i förhållande till dagens migrationsmönster.

    Risker med papperslöshet

    • Papperslösa lever utanför myndighetskontroll och kan sakna lagliga inkomster.
    • Kritiker hävdar att papperslösa ofta tar svartjobb eller ägnar sig åt illegal verksamhet, vilket göder den svarta ekonomin och snedvrider konkurrensen.
    • Papperslösa är överrepresenterade i grov kriminalitet, inklusive organiserad brottslighet och arbetslivskriminalitet.

    Säkerhets- och samhällskonsekvenser

    • Svårt för myndigheter att veta vilka som vistas i landet och att följa upp identitet, inkomster och aktiviteter.
    • Bedömare varnar för ökade risker för brottsoffer och negativa effekter på trygghet och skattebas.

  • Frankfurt ett liberalt helvete på jorden.

    2015 hade Sverige en sinnesslö statsminister som inte byggde några murar, och det har vi också märkt. Kriminaliteten efter en alltför generös asylinvandringspolitik har eskalerat de senaste 30 åren, men fick en ordentlig topp när vi okontrollerat började ta emot alla lyxflyktingar från MENA-området år 2015, som såg chansen att komma till Sverige och få livstids försörjning av vår välfärd. Men Tyskland har också fått smaka på det mångkulturella helvetet, och med en rikskansler som har sina rötter i DDR öppnades Pandoras ask över Tyskland. Här nedan kan vi läsa om resultatet.

    Innehållsförteckning

    https://www.youtube.com/watch?v=p_kKHvbZ4lE

    Innehållet nedan bygger på youtube filmen i länken, som inte går att bädda in.

    Frankfurt am Main är Tysklands finansiella centrum och hem för Europeiska centralbanken. Men några kvarter från glastäckta bankpalats ligger Bahnhofsviertel – ett kvarter där öppen droghandel, organiserad brottslighet och social misär är vardag. Vår granskning visar hur internationella nätverk, migrationsströmmar och politiska beslut har skapat en parallell ekonomi som myndigheterna har svårt att bryta.

    Från bankdistrikt till öppen drogscen på fem minuter

    Centralstationen, Hauptbahnhof, är navet för Frankfurts kollektivtrafik – och, enligt polisen, en knutpunkt för narkotikaflödet. Ett stenkast därifrån förändras atmosfären drastiskt: från bankkontor och lyxhotell till gator med arabiska, turkiska och dari-skyltar, smårestauranger och spelhallar.

    Lukten av marijuana ligger tung i luften. På hörnen står människor som röker crack. Andra injicerar heroin mitt på dagen. Frankfurt har haft en drogepidemi sedan 1970-talet, men de senaste åren har crack och fentanyl tagit över.

    Grupperna som styr handeln

    Enligt lokala vittnesmål och poliskällor är narkotikamarknaden uppdelad mellan flera aktörer:

    • Balkanmaffian – heroin och crack, smuggelrutten via Balkan.
    • Hells Angels – internationellt MC-nätverk, kontrollerar delar av distributionen och driver beskyddarverksamhet.
    • Nordafrikanska gäng – dominerar gatuförsäljningen av crack och fentanyl.
    • Nyanlända gatuförsäljare – rekryteras av nätverken för att sälja direkt på gatan.

    ”Mafian använder migranter för att sälja drogerna. Vinsterna tvättas genom frisörsalonger, barer och klubbar,” säger en boende.

    En politisk och social bakgrund

    På 1970-talet mötte Frankfurt sin första våg av heroinmissbruk. Staden satsade på skadereducering – fixrum, substitutionsbehandling och lågtröskelvård – vilket minskade dödsfallen men inte handeln.

    Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.

    Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.

    Misstro mot medier och passiv polis

    Att filma i området är riskabelt. Journalister möts ofta av hot och uppmaningar att stänga av kameran. Samtidigt är polisen ständigt närvarande men ingriper sällan mot själva handeln.

    ”Att sälja och ta droger på gatan är okej, men att filma det är inte okej,” säger reportern Kurt.

    ”Vi är på väg att falla sönder i hela Västeuropa. Våra egna människor är hemlösa och beroende, medan utländska kriminella utnyttjar vårt välfärdssystem,” säger Fred, säkerhetsvakt.

    Ekonomin bakom – penningtvätt i dagsljus

    De kriminella vinsterna från droger tvättas genom kontantintensiva verksamheter: frisörsalonger, spelhallar, nattklubbar och barer. I vissa kvarter finns fler frisörsalonger än kunder.

    Faktaruta: Vägen till Bahnhofsviertel – så hänger allt ihop

    1. Internationella nätverk

    • Balkanmaffian – heroinsmuggling via Balkanrutten.
    • Hells Angels – styr delar av distribution och beskydd.
    • Nordafrikanska gäng – crack- och fentanylhandel på gatunivå.

    2. Migrationsströmmar

    • 2015: Tyskland tar emot 1 miljon asylsökande.
    • Brist på bostäder och jobb → koncentration i problemområden.

    3. Gatan som marknad

    • Öppen försäljning av crack, heroin och fentanyl.
    • Användning sker direkt på trottoarer eller i fixrum.

    4. Penningtvätt

    • Frisörsalonger
    • Spelhallar
    • Nattklubbar och barer

    5. Socialpolitikens paradox

    Skadereducering och lågtröskelvård minskar dödsfall – men lämnar kvar en permanent öppen drogscen.

    Ständig polisnärvaro, men lågt tryck på att stoppa handeln.

    Framtiden – ett vägval för staden

    Frankfurt står inför ett strategiskt beslut: fortsätta med socialt fokus och accepterad öppen drogscen, eller bryta mönstret genom hårdare insatser mot de kriminella nätverken.

    Det som händer i Bahnhofsviertel ses av många som en varningssignal – inte bara för Tyskland, utan för hela Västeuropa.