Stockholm.homes

Etikett: Emilia Bjuggren

  • Sossarnas nya führer för Stockholm är en äkta kakistokrat

    Stockholm står inför ett avgörande vägskäl. Samtidigt som Socialdemokraterna nominerar Emilia Bjuggren till nytt finansborgarråd växer kritiken mot ett rödgrönt styre som, enligt många, kört huvudstaden rakt in i kris. Med skenande kriminalitet, ekonomiskt kaos och ett stadsbyggnadsprojekt kallat “Miljonprogrammet 6.6.6” eller “Projekt: A Cosmopolitan Hellscape”, menar allt fler att Socialdemokraterna håller på att omforma Stockholm utan vare sig förankring eller verklighetskontakt.

    På Sveavägen 68 förbereder man Miljonprogram 6.6.6, även kallat Projekt: A Cosmopolitan Hellscape. Projektet går ut på att tvångsblanda stockholmare genom att resa vertikala statarlängor i områden som i dag är välmående. Allt för att hela staden ska få smaka på det politiskt skapade mångkulturella kaos som väntar runt hörnet.

    Innehållsförteckning

    En huvudstad i fritt fall?

    Socialdemokraterna har nu presenterat Emilia Bjuggren som sin kandidat till posten som finansborgarråd. Beskedet tas emot med allt annat än jubel från många stockholmare. För dem känns det snarare som ännu ett kapitel i den långsamma, men ack så förutsägbara, nedmonteringen av huvudstaden.

    Floskler möter verklighet

    Bjuggren hyllar själv nomineringen och använder välbekanta politiska fraser om sammanhållning och framtidstro. Men i det Stockholm som faktiskt existerar är sammanhållningen på väg att rämna. Många upplever att Socialdemokraterna själva drivit in störtkilen och förvärrat utvecklingen.

    Ett styre i kras – ekonomiskt och politiskt

    Sedan Socialdemokraterna, tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet, tog makten 2022 har kritiker beskrivit utvecklingen som ett politiskt haveri i slow motion. Hyresmarknaden är söndersmulad, skatten har chockhöjts två gånger, ekonomin är i fritt fall och staden blöder över en miljon kronor i timmen i räntekostnader. Trots detta fortsätter S-styret som om ingenting hänt.

    DDR-politik i en europeisk huvudstad

    Vänsterpartiets bostadspolitik, som fått oproportionerligt stort inflytande, kritiseras för att ha lett till en ideologiskt driven DDR-modell där väntetiderna är lika groteska som de var för en Trabant i Östtyskland. I en modern europeisk huvudstad framstår detta som fullständigt verklighetsfrånvänt.

    “Miljonprogrammet 6.6.6” – tvångsblandning som stadsutveckling

    Men det största orosmolnet är Socialdemokraternas stadsplanering. Det som kritiker hånfullt kallar ”Miljonprogrammet 6.6.6”, kallad ”Projekt: A Cosmopolitan Hellscape” har blivit en symbol för ett S-styre som tappat fotfästet. Strategin handlar om att tvångsblanda villaområden genom att pressa in stora hyreskomplex som tornar upp sig som vertikala statarlängor.

    För familjer som arbetat ett helt liv för att bo i ett tryggt område känns planerna som ett direkt politiskt angrepp på deras livsmiljö. Kritikerna menar att det inte handlar om integration, utan om klumpig social ingenjörskonst – ett tvångsexperiment som riskerar att skapa mer otrygghet än det löser.

    Regionfullmäktige: S försvarar sina planer

    När frågan togs upp i regionfullmäktige försvarade socialdemokraten Emilia Wikström Melin planerna som om ingenting var fel. För många stockholmare bekräftade det bilden av ett parti som antingen är politiskt blint eller medvetet ignorerar invånarnas oro. Allt fler fruktar att S-styret håller på att rita om Stockholm i grunden – utan att fråga dem som faktiskt bor här.

    En stad där otryggheten breder ut sig

    Samtidigt fortsätter otryggheten att breda ut sig. Många stockholmare beskriver hur dagens situation får New York på 1980-talet att framstå som en idyll i jämförelse. Kritiker menar att den rödgröna kakistokratin gjort huvudstaden till en plats där inget längre fungerar som det ska – en stad på väg att bli exakt det kritikerna varnat för: ”A Cosmopolitan Hellscape”.

    Omvärldens varningar: Sverige ses som riskområde

    Den internationella bilden av Sverige stärker oron. Kanadas utrikesdepartement varnar sina medborgare för att resa till Sverige utan att iaktta “hög försiktighet” på grund av den förhöjda terrorhotnivån. I sina reseanvisningar pekar de dessutom ut Stockholm specifikt, där gängvåldet lyfts fram som ett centralt hot.

    “Stockholms län har upplevt en ökning av vapenvåld och mord kopplat till gängrivalitet”, skriver de på sin officiella hemsida.

    Vart är Stockholm på väg?

    Vill vi verkligen att Stockholm ska förvandlas till ett nytt Palme-helvete på jorden – en repris av 1970-talets Sverige, där skatterna var så absurda att till och med Astrid Lindgren såg sig tvungen att gå till strid mot staten?

    Hur länge ska staden tolerera politrucker som inte klarar av någonting annat än att lova, misslyckas och skylla ifrån sig? Under det rödgröna kakistokratstyret har stockholmare inte fått mycket mer än skatter som skjuter i höjden och en kriminalitet som exploderar rakt i ansiktet på oss.

    Stockholms stad ligger på ren jumboplats när det gäller att hålla kommunalskatten nere – ett monument över hur illa den rödgröna kakistokratröran har skött ekonomin.

  • Rosornas krig i stadhuset om makten över Stockholm stadshus.

    Socialdemokraterna i Stockholm står inför ett ledarskifte när Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet. Samtidigt träder Emilia Bjuggren fram som kandidat – stödd av den vänsterextrema falangen Reformisterna. Kritiker varnar nu för att hennes kandidatur kan leda till dyra ideologiska experiment och nya miljardnotor för stadens skattebetalare.

    Innehållsförteckning

    En socialkakistokrat får inte vara lat. Vänsterextremismen vill ta över S i Stadshuset, du får betala i form av högre skatter och en sämre stad att leva i.

    Karin Wanngård lämnar finansborgarrådet

    Karin Wanngård (S) har meddelat att hon lämnar posten som finansborgarråd efter valet. Emilia Bjuggren, skol-, arbetsmarknads- och personalborgarråd, har nu gjort klart att hon vill ta över rollen.

    Reformisternas inflytande

    Bakom hennes kandidatur står Reformisterna, en falang inom Socialdemokraterna som länge har arbetat för att ta makten i Stockholm. Kritiker beskriver Reformisterna som en vänsterextrem rörelse som driver politik långt ifrån den breda mitten och med förslag som riskerar att både försvaga stadens ekonomi och försämra näringslivsklimatet.

    Kontroversiella förslag

    Bland Reformisternas mest omdiskuterade förslag finns:

    • Kraftigt höjda skatter för både hushåll och företag
    • Ett införande av miljonärsskatt och nya former av förmögenhetsbeskattning
    • En kraftigt utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade lån och skatter
    • Stora statliga och kommunala investeringar i bostäder och infrastruktur, ofta utan tydlig finansiering
    • Generösare bidragssystem, som enligt kritiker riskerar att försvaga arbetslinjen

    Kritik mot Bjuggren

    Att Emilia Bjuggren ställer sig till förfogande för posten som finansborgarråd ses därför av många som ett sätt för Reformisterna att ta greppet om stadens finanser. Under hennes tid som borgarråd har problemen inom skola, arbetsmarknad och integration fortsatt att växa, samtidigt som skattebetalarna fått stå för miljardkostnader kopplade till misslyckade satsningar.

    Många menar att Bjuggren inte har visat på någon förmåga att vända utvecklingen, och att hennes nära koppling till Reformisterna snarare riskerar att dra Stockholm längre åt vänster än någonsin tidigare.

    Framtiden för Stockholm

    Stockholmarna riskerar därmed att få se en utveckling där ideologiska experiment och vänsterextrema förslag styr över stadens ekonomi – med skattebetalarna som de stora förlorarna.

    Faktaruta: Reformisterna – objektiv översikt

    Ideologisk inriktning

    Kritiker beskriver Reformisterna som en långt vänsterorienterad falang som driver politik långt från den breda mitten.

    Ekonomiska risker enligt kritiker

    • Höjda skatter för hushåll och företag.
    • Nya förmögenhets- och miljonärsskatter.
    • Utbyggd offentlig sektor finansierad med ökade skatter och lån.
    • Stora kommunala investeringsprogram utan tydlig långsiktig finansiering.

    Möjlig påverkan på Stockholm

    • Risk för högre kommunalskatt och ökade driftskostnader.
    • Svagare näringslivsklimat och sämre konkurrenskraft.
    • Prioritering av ideologiska projekt framför kärnverksamhet.

    Frågetecken kring styrning

    • Starkt internt maktstöd viktigare än dokumenterade resultat.
    • Oklar budgetdisciplin och begränsad erfarenhet av att vända underskott.