Stockholm.homes

Etikett: digital kontroll

  • Om Vänsterpartiet (Sveriges inre lede fi) får ministerposter efter 2026 års val.

    När DDR:s ökända säkerhetspolis Stasi övervakade sitt folk krävdes tiotusentals agenter, hundratusentals informanter och berg av rullband. I dag kan samma kontroll byggas med några få serverhallar, billig konsumentteknik och AI som aldrig sover. Frågan är inte längre hur – utan vad som händer om en makthungrig regering i Sverige bestämmer sig för att använda verktygen.

    Innehållsförteckning

    I en bunker någonstans i Sverige sitter Vänsterpartiets egen säkerhetstjänst och övervakar så att ingen säger något som inte är woke. Snart kan Svenskens lede fi få ministerposter, och Vänsterpartiets dröm om ett nytt STASI bli verklighet.

    Tänk dig att året är 2026. Ett parti med rötter i den ryska revolutionen 1917 och den gamla östtyska marxismen har fått ministerposter i en svensk regering. Under hela 70-talet var socialdemokraterna tvungna att använda prefixet ”demokrati” före ordet ”socialism” för att betona skillnaden mellan de antidemokratiska krafter som finns inom vänstern.

    Men 2026 skulle Socialdemokraterna kunna vara så maktkåta att de glömmer vilket parti de släpper in i regeringen.

    Retoriken talar om folkets enighet, men bakom kulisserna byggs något som känns kusligt bekant: ett övervakningsmaskineri.

    Skillnaden mot DDR:s dagar är tekniken.
    Där Stasi behövde tusentals agenter räcker i dag några få serverhallar och några hundra lojala tekniker.

    Så gjorde marxismen DDR:s Stasi

    Stasi var en koloss. Med över 90 000 heltidsanställda och 170 000 informanter blev det världens mest inträngande övervakningsapparat. För att hålla koll på en enda oppositionsfigur kunde man behöva dussintals människor: någon följde efter på gatan, någon lyssnade i telefoncentralen, någon annan satt med hörlurar och rullband. Resultatet blev hyllkilometer av papper, band och protokoll.

    Det var effektivt – men också enormt resurskrävande. Stasi hade ett öga på varje hushåll, men det kostade nästan hela statens ryggrad i personal.

    Så skulle det se ut i Sverige

    I ett Sverige styrt av ett parti med marxtisk bakgrund skulle det se helt annorlunda ut. I dag behöver ingen dra kablar genom väggar eller gömma mikrofoner i blomkrukor. Dagens motsvarighet finns redan i våra fickor: mobilen, datorn, den uppkopplade högtalaren i vardagsrummet.

    Med en knapptryckning kan staten aktivera mikrofonen i en telefon och fånga varje ord. Inspelningsutrustning som är inbyggd i en lampa, som ser ut att komma från IKEA, kan direkt rapportera Vänsterpartiet till egna STASI 2.0 kommandocentral.

    Och istället för hundratals sekreterare som transkriberar i källare gör AI hela jobbet. Program som Whisper kan i realtid skriva ut exakt vad som sägs – och dessutom analysera: markera nyckelord som “strejk”, “protest” eller “demokrati”.

    Algoritmernas öga

    I det marxistiska DDR dränktes Stasi av sina egna protokoll. I Sverige 2026 skulle samma data flöda in, men skillnaden är att AI sorterar åt makten. Algoritmer kan sätta ihop vem du träffar, var du rör dig, vad du skriver och till och med förutspå nästa steg.

    En oppositionell student som viskar om en demonstration i en chatt skulle inte behöva avlyssnas manuellt. En dator kan flagga konversationen, koppla ihop den med platsdata från mobilen och automatiskt generera en lista över alla som kan tänkas dyka upp. Där Stasi behövde en hel avdelning räcker nu en serverhall i Solna.

    Det svenska vardagsrummet som kontrollrum

    Skillnaden i resurser är dramatisk. Stasi hade en övervakare per 66 invånare. Ett framtida svenskt “Stasi 2.0” skulle med AI och automatisering kunna bevaka miljoner med bara en bråkdel av den personalstyrkan.

    Kameror på gatorna, GPS i bilarna, mobilernas ständiga pingar mot master – allt kan samlas in i realtid. Och medan DDR:s agenter fick anteckna på papper att någon “lämnade hemmet kl. 07.15”, kan en modern övervakningsstat få samma information på en skärm, uppdaterad sekund för sekund.

    Frågan till Sverige

    I Marxtiska DDR blev ett varnande exempel: en stat som såg alla som potentiella misstänkta och byggde världens mest personaltunga övervakningsapparat. Om något liknande skulle växa fram i Sverige i dag vore det ännu mer effektivt – och ännu svårare att upptäcka.

    Det är inte längre bandspelaren i väggen som hotar, utan mobilen i fickan och algoritmerna i molnet. Och frågan vi måste ställa oss är densamma som tyskarna en gång ställde sig inför: vem kontrollerar kontrollanten?

    Faktaruta

    Från Stasi till ett ”Stasi 2.0”

    Teknisk utveckling gör att övervakning som förr krävde tiotusentals människor idag kan automatiseras med AI, serverhallar och uppkopplade enheter.

    Stasi i DDR (1950–1989)

    • ~90 000 heltidsanställda.
    • ~170 000 inofficiella informanter.
    • Praktiskt ~1 övervakare/66 invånare.
    • 10–20 personer i skift för 24/7-övervakning av en individ.
    • Hyllkilometer av band och protokoll; manuell transkribering och analys.

    ”Stasi 2.0” (2026) – med modern teknik

    • AI-transkribering (realtid), nyckelordsdetektering och röstigenkänning.
    • Automatiserad mobil-/GPS-spårning och ansiktsigenkänning i video.
    • Molnlagring och sökbar text av stora ljudmängder (t.ex. 168h/vecka per mål).
    • Bemanning: ett fåtal hundra specialister kan övervaka en hel befolkning där Stasi krävde hundratusentals.
    • Fokus flyttas från människor till serverhallar och algoritmer.

    Risker vid snabb digital övervakning

    • Nya bilar är uppkopplade: loggar position, körmönster och ibland ljud i kupén; kan nyttjas som spårsändare.
    • Förbud/utfasning av äldre, ”analoga” bilar minskar möjligheten att färdas utan spår.
    • Mobiltelefoner, smarta hem och kameranät kan kopplas ihop till en total övervakningsinfrastruktur.

    Not: Uppgifterna bygger på historiska data om Stasi samt moderna exempel på AI, GPS, videoanalys och molninfrastruktur. Siffrorna för 2026 är uppskattningar som illustrerar teknikens skala och effektivitet.

    VARNING!

    Många V-politiker kan vara spioner åt banditstater som Ryssland och Iran. Den spion som har gjort störst skada på Sverige, Stig Bergling, var aktiv inom Vänsterpartiet. Vänsterpartiet har öppet sympatiserat med terroristgrupper som Kommando Holger Meins, PKK och Hermas. Spioner lägger pussel – behåll din bit.

  • Arbetsförmedlingen : Det nya 1984

    Arbetsförmedlingen har börjat övervaka arbetssökande på ett nytt sätt – genom att spåra deras IP-adresser vid inloggning på ”Mina sidor”. Syftet är att avslöja personer som befinner sig utomlands trots kravet att vara tillgängliga för den svenska arbetsmarknaden. Sedan sommaren har redan 4 000 misstänkta fall registrerats. Kritiker menar att metoden påminner om ett digitalt ”Storebror ser dig” och bygger på ett föråldrat synsätt i en tid där både jobbsökande och anställningsintervjuer ofta sker helt online.

    Frihet är övervakning. Arbetsförmedlingen är frihet. Telefon 020-1984 1984.

    Sedan i somras övervakar Arbetsförmedlingen varifrån arbetssökande loggar in på ”Mina sidor”. Vid varje inloggning registreras IP-adressen, som används för att avgöra om personen befinner sig i Sverige eller utomlands. Om systemet hittar en utländsk adress flaggas användaren som misstänkt – ett tecken på att hen kan befinna sig i ett annat land trots kravet att stå till arbetsmarknadens förfogande i Sverige.

    ”Vi vill minska risken för felaktiga utbetalningar. Det handlar om personer som vistas utomlands när de borde vara här och söka jobb eller delta i program”, säger Andreas Malmgren, verksamhetscontroller på Arbetsförmedlingen.

    Beslutet om att börja spåra inloggningar togs i juni. Sedan dess har 4 000 personer identifierats med utländska IP-nummer. Ingen har ännu kontaktats, men i september inleds utredningar som kan leda till indragen A-kassa eller avstängning från arbetsmarknadsprogram.

    Myndigheten betonar att ingen automatiskt mister sin ersättning – den som flaggas får först en chans att förklara sig. IP-spårningen är tänkt som en del av ett större underlag, inte ett färdigt bevis.

    Samtidigt kan man fråga sig hur relevant metoden egentligen är. Mycket av dagens jobbsökande sker via dator och internet. Om en arbetssökande skickar ansökningar från exempelvis ett annat EU-land – vad spelar det för roll? Dessutom sker många första intervjuer numera digitalt, via tjänster som Teams eller Zoom. Att då knyta rätten till ersättning till den fysiska platsen framför datorn framstår som rena 1984 i tänkesätt i en global och digital arbetsmarknad.

    Men metoden väcker också större frågor om övervakning. George Orwells dystopi 1984 skildrade en stat där varje rörelse övervakades, och även om Arbetsförmedlingens verktyg inte når lika långt är parallellen svår att bortse från. När loggar över medborgares nätaktivitet börjar användas för att kontrollera deras fysiska plats rör vi oss mot en digital form av närvarokontroll.

    Arbetsförmedlingen är medveten om riskerna med felaktiga träffar. VPN-tjänster kan få det att se ut som att en person befinner sig i ett annat land. Därför används särskilda system för att försöka känna igen och filtrera bort dessa fall.

    Frågan är dock större än så: när staten börjar övervaka IP-adresser som villkor för ersättning – hur långt är steget egentligen till Orwells ”Storebror ser dig”?

    Exempel

    Tänk dig det här: Du bor i Stockholm men lånar en stuga på Åland för att i lugn och ro söka jobb. Du öppnar datorn, loggar in på Mina sidor – och plötsligt är du ”misstänkt” i Arbetsförmedlingens system. Bara för att din IP-adress råkar vara finsk. Avståndet till Stockholms innerstad? Några timmar med färja.

    Samtidigt kan du sitta i en stuga i Gällivare, nästan ett dygn bort från huvudstaden, och ändå räknas som tillgänglig för arbetsmarknaden. Där är allt i sin ordning – för att du har ett svenskt IP-nummer.

    Absurt nog betyder det alltså att en arbetssökande på Åland, bara ett stenkast från Stockholm, riskerar att straffas – medan den som sitter betydligt längre bort i Norrbotten är ”godkänd”. Ett regelverk som luktar analogt 1900-tal i en digital arbetsmarknad.

    Faktaruta: Övervakningssamhället och 1984

    Övervakningssamhället

    Begreppet beskriver samhällen där staten eller företag systematiskt samlar in och analyserar data om individers beteenden — från kameraövervakning och GPS-spårning till loggar av digital aktivitet. Förespråkare pekar på ökad säkerhet och effektivitet; kritiker varnar för inskränkt integritet och maktobalans.

    1984 av George Orwell

    Romanen (1949) skildrar en totalitär stat där ”Storebror” ständigt övervakar medborgarna via allestädes närvarande teknik. Boken har blivit en klassisk varningsklocka om massövervakning, språklig kontroll och självcensur. Uttrycket ”Big Brother is watching you” används ofta som referens när övervakning upplevs gå för långt.

    Varför referensen är relevant idag

    När digitala spår (som IP-adresser, platsdata och loggar) börjar styra medborgares tillgång till tjänster, väcks frågor om proportionalitet, transparens och rättssäkerhet — teman som speglas i Orwells dystopi.