Regeringen och Sverigedemokraterna tar bort den så kallade ”50-lappen” för tandvård till asylsökande och illegala invandrare. Reformen beskrivs som ett steg mot större rättvisa, där alla ska betala lika mycket för vården.
I budgetpropositionen, framtagen av regeringspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna inom ramen för Tidöavtalet, föreslås att den så kallade ”50-lappen” för tandvård avskaffas.
Reformen innebär att de särskilda ekonomiska regler som länge gällt för asylsökande och illegala invandrare upphör. I dag betalar dessa grupper endast 50 kronor för tandvård – en ordning som infördes 2013 och som länge kritiserats för att vara orättvis mot svenska skattebetalare.
– Redan när 50-lappen infördes var vi som enda riksdagsparti kritiska. Medborgare betalar betydligt mer för motsvarande vård. Det är rimligt att alla behandlas lika och får betala samma, säger Sverigedemokraternas migrationspolitiske talesperson Ludvig Aspling.
Regeringen avsätter medel för att genomföra förändringen och ge berörda myndigheter resurser vid omställningen. Från 2026 anslås 108 miljoner kronor till reformen, som på längre sikt väntas leda till besparingar.
2015 hade Sverige en sinnesslö statsminister som inte byggde några murar, och det har vi också märkt. Kriminaliteten efter en alltför generös asylinvandringspolitik har eskalerat de senaste 30 åren, men fick en ordentlig topp när vi okontrollerat började ta emot alla lyxflyktingar från MENA-området år 2015, som såg chansen att komma till Sverige och få livstids försörjning av vår välfärd. Men Tyskland har också fått smaka på det mångkulturella helvetet, och med en rikskansler som har sina rötter i DDR öppnades Pandoras ask över Tyskland. Här nedan kan vi läsa om resultatet.
Innehållet nedan bygger på youtube filmen i länken, som inte går att bädda in.
Frankfurt am Main är Tysklands finansiella centrum och hem för Europeiska centralbanken. Men några kvarter från glastäckta bankpalats ligger Bahnhofsviertel – ett kvarter där öppen droghandel, organiserad brottslighet och social misär är vardag. Vår granskning visar hur internationella nätverk, migrationsströmmar och politiska beslut har skapat en parallell ekonomi som myndigheterna har svårt att bryta.
Från bankdistrikt till öppen drogscen på fem minuter
Centralstationen, Hauptbahnhof, är navet för Frankfurts kollektivtrafik – och, enligt polisen, en knutpunkt för narkotikaflödet. Ett stenkast därifrån förändras atmosfären drastiskt: från bankkontor och lyxhotell till gator med arabiska, turkiska och dari-skyltar, smårestauranger och spelhallar.
Lukten av marijuana ligger tung i luften. På hörnen står människor som röker crack. Andra injicerar heroin mitt på dagen. Frankfurt har haft en drogepidemi sedan 1970-talet, men de senaste åren har crack och fentanyl tagit över.
Grupperna som styr handeln
Enligt lokala vittnesmål och poliskällor är narkotikamarknaden uppdelad mellan flera aktörer:
Balkanmaffian – heroin och crack, smuggelrutten via Balkan.
Hells Angels – internationellt MC-nätverk, kontrollerar delar av distributionen och driver beskyddarverksamhet.
Nordafrikanska gäng – dominerar gatuförsäljningen av crack och fentanyl.
Nyanlända gatuförsäljare – rekryteras av nätverken för att sälja direkt på gatan.
”Mafian använder migranter för att sälja drogerna. Vinsterna tvättas genom frisörsalonger, barer och klubbar,” säger en boende.
En politisk och social bakgrund
På 1970-talet mötte Frankfurt sin första våg av heroinmissbruk. Staden satsade på skadereducering – fixrum, substitutionsbehandling och lågtröskelvård – vilket minskade dödsfallen men inte handeln.
Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.
Efter 2015, när Tyskland tog emot över en miljon asylsökande, ökade trycket på storstädernas sociala system. Många nyanlända utan jobb och bostad drogs till områden som Bahnhofsviertel, där internationella nätverk redan fanns på plats.
Misstro mot medier och passiv polis
Att filma i området är riskabelt. Journalister möts ofta av hot och uppmaningar att stänga av kameran. Samtidigt är polisen ständigt närvarande men ingriper sällan mot själva handeln.
”Att sälja och ta droger på gatan är okej, men att filma det är inte okej,” säger reportern Kurt.
”Vi är på väg att falla sönder i hela Västeuropa. Våra egna människor är hemlösa och beroende, medan utländska kriminella utnyttjar vårt välfärdssystem,” säger Fred, säkerhetsvakt.
Ekonomin bakom – penningtvätt i dagsljus
De kriminella vinsterna från droger tvättas genom kontantintensiva verksamheter: frisörsalonger, spelhallar, nattklubbar och barer. I vissa kvarter finns fler frisörsalonger än kunder.
Faktaruta: Vägen till Bahnhofsviertel – så hänger allt ihop
1. Internationella nätverk
Balkanmaffian – heroinsmuggling via Balkanrutten.
Hells Angels – styr delar av distribution och beskydd.
Nordafrikanska gäng – crack- och fentanylhandel på gatunivå.
2. Migrationsströmmar
2015: Tyskland tar emot 1 miljon asylsökande.
Brist på bostäder och jobb → koncentration i problemområden.
3. Gatan som marknad
Öppen försäljning av crack, heroin och fentanyl.
Användning sker direkt på trottoarer eller i fixrum.
4. Penningtvätt
Frisörsalonger
Spelhallar
Nattklubbar och barer
5. Socialpolitikens paradox
Skadereducering och lågtröskelvård minskar dödsfall – men lämnar kvar en permanent öppen drogscen.
Ständig polisnärvaro, men lågt tryck på att stoppa handeln.
Framtiden – ett vägval för staden
Frankfurt står inför ett strategiskt beslut: fortsätta med socialt fokus och accepterad öppen drogscen, eller bryta mönstret genom hårdare insatser mot de kriminella nätverken.
Det som händer i Bahnhofsviertel ses av många som en varningssignal – inte bara för Tyskland, utan för hela Västeuropa.
